| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Women and Gender Perspectives in the Military : An International Comparison
- 2019
-
Editorial collection (peer-reviewed)abstract
- Women and Gender Perspectives in the Military compares the integration of women, gender perspectives, and the women, peace, and security agenda into the armed forces of eight countries plus NATO and United Nations peacekeeping operations. This book brings a much-needed crossnational analysis of how militaries have or have not improved gender balance, what has worked and what has not, and who have been the agents for change. The country cases examined are Sweden, the Netherlands, Canada, the United States, the United Kingdom, Israel, Australia, and South Africa. Despite increased opportunities for women in the militaries of many countries and wider recognition of the value of including gender perspectives to enhance operational effectiveness, progress has encountered roadblocks even nearly twenty years after United Nations Security Council Resolution 1325 kicked off the women, peace, and security agenda. Robert Egnell, Mayesha Alam, and the contributors to this volume conclude that there is no single model for change that can be applied to every country, but the comparative findings reveal many policy-relevant lessons while advancing scholarship about women and gendered perspectives in the military.
|
|
| 5. |
- Egnell, Robert, Professor, 1975-, et al.
(author)
-
Afghanistan : Krig utan slut?
- 2017. - 2
-
In: Om Krig och Fred. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144115740 ; , s. 153-172
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 6. |
- Egnell, Robert, Professor, 1975-, et al.
(author)
-
Counterinsurgency
- 2018
-
In: The Handbook of European Defence Policies and Armed Forces. - Oxford : Oxford University Press. - 9780198790501 ; , s. 592-607
-
Book chapter (peer-reviewed)
|
|
| 7. |
- Egnell, Robert
(author)
-
Framtida konfliktyper : En modell för kategorisering av krig och konflikter (S14)
- 2010
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- Att kategorisera och namnge möjliga framtida konflikter syftar till att mentalt förbereda sig på olika alternativ och därmed ge organisationen möjlighet att anpassa sin förmåga att hantera de olika utmaningar som dessa konfliktkategorier kan tänkas medföra. Begrepp, eller teoretiska koncept, är viktiga då de har dubbla roller. Dels är de analytiska instrument för att förenkla, strukturera och förstå verkligheten. Överförenklade begrepp och kategorier riskerar däremot att fördärva vår verklighetsuppfattning och angripa de ”verkliga” problemen på ett effektivt sätt. Begrepp är dock inte bara analytiska avbilder av verkligheten, de har även en konstruktivistisk roll – de formar vår verklighetsuppfattning. Detta innebär att de definitioner och begrepp vi använder på insatser kommer att forma vår uppfattning och förståelse av insatsen. Det senaste utkastet till Militärstrategisk doktrin 2012 gör vikten av förståelse av konflikters karaktär mycket tydlig:All personal i Försvarsmakten måste förstå och kunna hantera krigets skiftande karaktär. Det ligger i krigets natur att dess karaktär ständigt skiftar och aldrig upprepar sig. Ingen kan styra krigets karaktär. Vi måste därför i vart fall noga bedöma den specifika konfliktens karaktär och anpassa medel och metoder därefter.Syftet med studien är därför att assistera Försvarsmakten i strävan efter denna förståelse genom att skapa en tydlig kategorisering av möjliga framtida konflikter. Denna kategorisering utgår från centrala parametrar och begrepp som anses tongivande för att förstå olika typer av framtida konflikter. Beskrivna konflikttyper skall sedan användas för att ta fram övergripande beskrivningar av möjliga framtida försvarsmaktsprofiler, så kallade idébilder, samt för utveckling av Försvarsmaktens befintliga strategiska typscenarier. Baserat på en generell diskussion om drivkrafter för framtida konflikter och en genomgång av existerande begrepp för att kategorisera konflikter så har en relativt enkel modell skapats i denna studie. En fyrfältare har skapats baserad på två variabler som påverkar konfliktens karaktär:Militär förmåga (Från låg till hög förmåga)Relativ förmåga i förhållande till motpart (Symmetri eller asymmetri av förmåga) Reguljär/Symmetrisk konflikt Reguljär/symmetrisk krigföring kännetecknas av två aktörer med likartad och hög militär förmåga – med största sannolikhet två stater. Denna typ av krigföring är mycket väl beskriven i både doktrin och teoretiska sammanhang och behöver inte beskrivas närmare här. Värt att notera är att dessa krig tenderar att bli storskaliga och högintensiva, dels på grund av krigets inre logik vilket leder till eskalation (Clausewitz) och dels på grund av de stora aktörernas förmåga och kapacitet att eskalera.Reguljär/Asymmetriskt konfliktDessa konflikter kännetecknas av två aktörer med hög militär förmåga men som ändå är långt ifrån symmetriska. Exempel är Falklandskriget 1982 och Gulfkriget 1991. Trots att Saddam Hussein kunde mobilisera mer än en halv miljon man så medförde deras tekniska underlägsenhet gentemot den USA-ledda koalitionen en asymmetrisk konflikt. Dessa konflikter tenderar att bli mycket kortvariga om inte den svagare parten övergår i irreguljär krigföring.Irreguljär/Symmetrisk konfliktDessa konflikter kännetecknas av två svaga (med traditionella mått på militär krigföringsförmåga) militära aktörer som slåss med samma irreguljära metoder. Flera inbördeskrig i Afrika tillhört denna kategori. Inte minst kriget i Liberia mellan bland andra NPFL och INPFL. Dessa konflikter eskalerar snarare i brott mot krigets lagar än i konfliktens intensitet – vilket i slutändan innebär allvarliga brott mot mänskliga rättigheter, barnsoldater, våld mot civila och därmed mycket svårläkta sår för samhället i en post-konfliktsitutation.Irreguljär/AsymmetriskDenna konfliktkategori omfattar två aktörer med olika krigföringsförmåga där den svagare parten valt irreguljära metoder för att bekämpa en överlägsen fiende. Gerillakrig, upprorsmotverkan och många komplexa fredsfrämjande insatser ryms inom denna kategori. Pågående konflikter i Afghanistan, Irak, Colombia och mellan Israel och Palestinierna är ett antal exempel.Hybridkrigföring Hybridkrigföring beskrivs som en kombination av traditionell krigföring, blandat med terrorism, andra asymmetriska hot och upprorsverksamhet. Orsaken till begreppet är en ökad insikt om att de traditionella dikotomierna beskrivna ovan är missvisande i en betydligt mer komplex verklighet där olika typer av krigföring flyter ihop. Det är viktigt att notera att då fienden bedriver flera olika typer av krigföring samtidigt – hybridkrigföring – så ställs det med stor sannolikhet liknande krav på våra förband.Aktörers intressen och förändringar av konflikters karaktärAnalysen trycker vid flera tillfällen på vikten av förståelse för att konflikter inte är statiska utan att konflikters karaktär kan ändras på flera olika sätt. Därför har studien även diskuterat ett antal tänkbara rörelser mellan modellens fem fält. Aktörernas intressen är utöver detta avgörande för förändringsbenägenheten i konflikter, då motgångar för aktörer med absoluta mål kommer leda till metodförändringar vilket i sin tur förändrar konfliktens karaktär. Slutligen presenterar studien ett par exempel på hur modellen kan användas inom FM för strategisk planering och framtagande av typscenarior. Trots att territoriella hot mot Sverige inte diskuterades framkom det med tydlighet att det kommer krävas en mycket stor bredd av förmågor för svenska förband – en kraftfull och expeditionär Försvarsmakt som med trovärdighet kan agera utmed hela konfliktskalan – på hemmaplan, i närområdet och internationellt. Flexibilitet och anpassningsförmåga är dessutom central ledord för att kunna följa med i framtida konflikters karaktärsförändringar. Statiska militära organisationer tillhör det förflutna.
|
|
| 8. |
- Egnell, Robert, 1975-
(author)
-
Lessons from Helmand, Afghanistan : What now for British counterinsurgency?
- 2011
-
In: International Affairs. - : Oxford University Press (OUP). - 0020-5850 .- 1468-2346. ; 87:2, s. 297-315
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This article analyses the conduct of British operations in Helmand between 2006 and 2010 and discusses the implications for the legacy and future of British counterinsurgency. Substantially changed training, painful relearning of counterinsurgency principles and changed mindsets are necessary to avoid repeated early failures in the future. Moreover, despite eventually adapting tactically to the situation and task in Helmand, the British Armed Forces proved inadequate in dealing with the task assigned to them for two key reasons. First, the resources of the British military are simply too small for dealing with large-scale complex engagements such as those in Helmand or southern Iraq. Second, the over-arching comprehensive approach, and especially the civilian lines of operations that underpinned Britain's historical successes with counterinsurgency, are today missing.
|
|
| 9. |
- Egnell, Robert, 1975-
(author)
-
The organised hypocrisy of international state-building
- 2010
-
In: Conflict, Security and Development. - 1467-8802 .- 1478-1174. ; 10:4, s. 465-491
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper uses the concept of 'organised hypocrisy' as a means of making sense of the inconsistencies and contradictions in contemporary theory and practice of international state-building. While organised hypocrisy in international politics allows states and organisations to maintain systemic stability and legitimacy by managing irreconcilable pressures that might otherwise render them unable to operate effectively, this paper argues that organised hypocrisy also has negative impacts on the operational effectiveness of state-building. It allows organisations to engage in operations without sufficient resources, thereby seriously undermining operational effectiveness and the credibility of international state-building as a legitimate political tool. Organised hypocrisy also creates false expectations among the local and global populations and thereby decreases the credibility of the strategic narrative that is supposed to explain and make sense of the transformation processes to the general public. The paper also explores a number of options for dealing with organised hypocrisy in a way that could improve the effectiveness of international state-building.
|
|
| 10. |
|
|
