| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Hwang, Stephen, 1956-
(författare)
-
En jämförelse av indirekta kostnader vid svenska lärosäten
- 2020
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport undersöker de indirekta kostnaderna för olika lärosäten. Genom en statistisk analys, där andelen totala indirekta kostnader analyseras som funktioner av andelar forskning och utbildning, kan en mer rättvis jämförelse av indirekta kostnader mellan olika lärosäten göras. Även effekten av storleken på lärosätena undersöks. Förutom en direkt jämförelse mellan lärosäten leder analysen till att man kan beräkna ett förväntat värde på andelen indirekta kostnader totalt för varje lärosäte, som kan jämföras med de verkliga kostnaderna. Fig. 4 och tabellen i bilaga 1 i rapporten visar huvudresultaten. Spannet mellan det lärosäte med lägst indirekta kostnader och det med högst indirekta kostnader i förhållande till förväntade värden är från 20% under det förväntade värdet till 13% över. Storleken verkar inte ha någon statistiskt signifikant betydelse för de indirekta kostnaderna utöver andelarna forskning och utbildning. Rapporten härleder även förväntade värden på andelen indirekta kostnader för utbildning och forskning var för sig.
|
|
| 4. |
- Hwang, Stephen, 1956-
(författare)
-
Forskningskvalitet, effektivitet och extern finansiering
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna rapport studerar effekten av det svenska forskningsfinansieringssystemet på Sveriges lärosäten. I synnerhet analyseras hur den externa finansieringen påverkar systemet och forskningskvaliteten. Rapporten visar att lärosätenas sammantagna citeringar beror till mycket stor del på hur mycket forskningsintäkter som lärosätet har. Detta förklarar cirka 98% av skillnaderna mellan lärosätena. Ju mer medel ett lärosäte har desto mer citeringar. Endast en liten del, cirka två procent för perioden som studeras, kan inte förklaras utifrån tillgängliga medel. Analysen av dessa två procent visar att kvalitetsskillnaderna mellan olika lärosätena inte påvisar någon positiv effekt av externa medel. Tvärtom pekar en hel del data på en negativ påverkan av externa medel på kvaliteten. Slutligen analyseras effekten av att minska andelen externa medel. En minskning av andelen externa medel leder till en relativt stor kvalitetshöjning genom att forskarna minskar sin tid för att söka medel. Totalt svarar systemet med externa medlen för en kvalitetsförlust om 10-20%. Detta är en betydande kvalitetsförlust och motsvarar i pengar mellan fyra och åtta miljarder kronor årligen. Vid ett scenario där Sverige skulle minska andelen av externa medel från nuvarande nivå på cirka 57% till 40%, kan det motsvara en kvalitetshöjning på cirka fem procent. Detta är samma kvalitetshöjande effekt som ett tillskott på över två miljarder kronor årligen. Dessutom skulle minskningen av andelen externa medel sannolikt minska oförbrukade bidrag och myndighetskapitalet på lärosätena med mångmiljardbelopp.
|
|
| 5. |
- Hwang, Stephen, 1956-
(författare)
-
Research Quality, Efficiency and Project funding in the Swedish Higher Education sector
- 2018
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This report studies the effect in Sweden of the funding of research in the HE sector. In particular, it will analyze how so-called project funding will influence the performance and quality of research. In Sweden project funding makes up 56 percent of the total funding for research. The analysis shows that the performance in terms of citations measured at a university level almost entirely depends on the total amount of research funding available. For the period studied, 98 percent of the differences between HE institutions are explained by the total amount of funding alone. This means that only two percent cannot be attributed to the amount of funding. The differences in performance between institutions corresponding to the two percent are then studied and it is shown that the relative amount of project funding has no positive effect on the performance. In fact, the data indicates a negative effect of project funding on performance. This implies that project funding will not promote quality. Finally, the effect of decreasing the project finding on performance is analyzed. A decrease in the amount of funding that is project based will lead to a quite substantial increase in performance, since it will give researchers more time to do research as opposed to applying for project funding. Our estimates show that in Sweden between ten and twenty percent loss of performance is due to time spent on applications. Consequently, by reducing the amount of project funding one can gain the same amount in performance. In money, this will represent a quality gain corresponding to four to eight billion SEK annually, a substantial amount compared to the roughly forty billion SEK that the HE institutions receive in total for research. We believe that the findings are of importance not only in Sweden, but in general for countries with project funding.
|
|
| 6. |
- Hwang, Stephen, 1956-
(författare)
-
Resurser för undervisning vid svenska universitet och högskolor
- 2023
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Rapporten behandlar undervisningsverksamheten på svenska högskolor och universitet. Det finns ett stort behov av att öka tiden till förfogande för lärare att undervisa och examinera och öka den lärarledda undervisningstiden för studenter. Internationellt anger svenska studenter att de har lägst antal timmar lärarledda studier per vecka jämfört med andra europeiska länder. Produktivitetsavdraget gör att resurserna för undervisning minskar stadigt. Rapporten beskriver och diskuterar faktorer som påverkar resurserna för undervisningen det vill säga andelen resurser som kommer undervisningen till del och vad som kan göras för att förbättra denna andel.Rapporten tar upp olika centrala teman kopplade till undervisning och den tid som lärare ges för att genomföra undervisningen. Teman som tas upp är resursallokering inom lärosäten, lokala arbetstidsavtal, schablonmodeller för fördelning av lärartid och analysmetoder av effektiviteten. En översikt över lärosätenas olika lokala arbetstidsavtal presenteras. Den visar att det finns stora skillnader mellan lärosätenas avtal, vilket får effekter på den tid som undervisningen har till sitt förfogande. Rapporten presenterar och analyserar data för undervisningsresurserna på olika svenska lärosäten och för olika ämnesområden. Resultaten pekar exempelvis på att det finns tydliga skillnader mellan de största universiteten i lärartid allokerad för undervisning. Mellan gruppen universitet och högskolor finns ingen signifikant skillnad. Jämförelsen mellan olika ämnesområden indikerar att naturvetenskap, samhällsvetenskap och teknik är de områden som ger mest lärartid för undervisning per krona intäkt. Metoder för att teoretiskt beräkna medelantalet lärarledda timmar per ämnesområde samt medelantalet studenter per kurs presenteras också.
|
|
| 7. |
- Högdin, Sara, 1972-
(författare)
-
Samverkan kring hedersrelaterat våld och förtryck : En studie av projektet Kärleken är fri 2014-2017
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Utgångspunkten för den här studien har varit att ett projekt som bygger på samverkan mellan ett stort antal olika aktörer kring en så konfliktfylld fråga som hedersrelterat våld och förtryck, vilket projektet Kärleken är fri gör, oundvikligen påverkas av den polariserade debatten och oenigheten som råder på fältet. Projektet bygger på samverkan mellan ett stort antal aktörer med olika agendor och utgångspunkter i sitt arbete. Det övergripande syftet med studien har varit att öka kunskaperna om vilka utmaningar och möjligheter det finns för att samverka i arbetet med att metodutveckla socialverksamhet kring hedersrelaterat våld och förtryck. Studien tar avstamp i tidigare forskning , vilket även inkluderar den offentliga debatten (Larsson & Englund 2004; Grutzky och Åberg 2013; Ekström 2009) och olika perspektiv på HRV som har lyfts fram i tidigare kunskapsöversikter (NCK 2009). Därtill har målet varit att undersöka skolans möjligheter att förebygga HRV och de motsättningar som det kan innebära för skolans likabehandlingsarbete (Darvishpour, Lahdenperä & Lorentz 2010; Lövkrona & Rejmer 2016; Högdin 2007). Andra utgångspunkter för studien är civilsamhällets möjligheter att driva metodutveckling (Bauböck 1996) och teoretiska utgångspunkter som möjliggör samverkan mellan ett stort antal aktörer (Danermark 2004).
|
|
| 8. |
- Mineur, Therese, 1970-, et al.
(författare)
-
I en klass för sig eller i klass med alla andra : grundskoleplacerade särskoleelevers upplevelser av sin skolvardag
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- De allra flesta eleverna med särskoletillhörighet frå sin undervisning i särskolans egna klasser men en betydande andel, drygt 20 % av grundsärskolans elever, är placerade i grundskolan och får sin undervisning där. I många kommer ökar andelen grundskoleplacerade elever som är mottagna i särskolan, men kunskapen om hur denna undervisningsform fungerar är bristfällig. Syftet är att nå en ökad förståelse för och kunskap om hur elever tillhörande särskolan, som helt eller delvis är placerade i grundskolan, upplever sin vardag i skolan.Rapportens empiri består av fem fallstudier av elever mottagna i särskolan i högstadieålder som får sin undervisning i grundskoleklass. I denna studie ligger fokus på elevernas egna upplevelser och erfarenheter av skolvaradagen.Utifrån det empiriska underlaget har fyra relativt olika sätt att organisera undervisningen på kunnat urskiljas.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Tideman, Magnus, 1959-, et al.
(författare)
-
Långsiktiga effekter? : Personer med funktionsnedsättning och deras etablering på arbetsmarknaden med stöd av Supported Employment – En uppföljning ur arbetstagarperspektiv
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Personer med funktionsnedsättning arbetar i lägre utsträckning än personer utan funktionsnedsättning. Att komma in på arbetsmarknaden är svårt och att stadigvarande etablera sig är särskilt problematiskt för de som lever med en intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Med stöd av Supported employment-metoden erbjuds stöd för att underlätta arbetsmarknadsinträdet. Forskning och uppföljning visar att metoden är relativt snabb och framgångsrik i att bistå personer med funktionsnedsättning till arbete men att det saknas studier som visar om etableringen på arbetsmarknaden är hållbar över tid. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om deltagarnas erfarenheter av Supported employment och hållbarheten i arbetssituationen två år efter avslutat stöd. Genom intervjuer med 20 slumpmässigt utvalda deltagare (av 419 aktuella) och deras arbetskonsulenter, varav 14 vid intervjutillfället fortfarande var i arbete, erhålls erfarenheter som pekar på betydelsefulla faktorer för hållbarhet, vilka kategoriseras som a) klientens egenskaper och förhållningssätt, b) arbetskonsulternas betydelse och stöd, c) arbetsgivarnas inställning och attityder samt d) samhällets bemötande. I rapporten ställs och diskuteras studiens resultat och slutsatser i relation till tidigare kunskap på området.
|
|
