| 1. |
- Wikman, Sofia, 1971-
(författare)
-
Diskriminering i samband med psykisk ohälsa : en kunskapsöversikt
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet Din Rätt har varit en treårig satsning hos Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, mot diskriminering av personer med psykisk ohälsa. Den här skriften är en systematisk kunskapssammanställning av ett decenniums rapporter och studier om risker för sådan diskriminering. Några av de samhällsområden som vi går igenom är arbetslivet, vården, psykiatrin, ekonomin och skolan. Vi hoppas att den ska läsas av alla som möter eller tar beslut som påverkar tillvaron för personer med psykisk hälsa, oavsett om det är som handläggare, vårdgivare eller politiker.I kunskapssammanställningen hittas även berättelser från verkligheten och projektets egna kommentarer kring varje samhällsområde. Den avslutas med förslag på åtgärder för att stoppa diskriminering av personer med psykisk ohälsa - något som med gemensamma krafter är fullt möjligt.
|
|
| 2. |
- Kusterer, Hanna Li, 1976-, et al.
(författare)
-
Tre år senare : Migranter berättar om sina vägar mot arbetsmarknadsetablering
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- För många migranter från utomeuropeiska länder tar det lång tid att etablera sig i Sverige. Det gäller i synnerhet personer med låg utbildning, och särskilt kvinnor som saknar erfarenhet av lönearbete i hemlandet. Denna rapport handlar om migranter i Gävleborgs län, som fått asyl i Sverige, avslutat etableringsperioden och stod utanför den reguljära arbetsmarknaden år 2020. Under 2020 genomfördes intervjuer med 23 personer i tre kommuner som gick på SFI. Knappt tre år senare (2023) kontaktade vi deltagarna igen för att ta reda på om de kommit närmare arbetsmarknadsetablering och hur de såg på sin livssituation och framtid. Vi fick kontakt med 13 personer varav 8 medverkade i en ny intervju. För att öka förståelsen för migranternas perspektiv har vi dessutom intervjuat 10 personer från andra kommuner med liknande bakgrund och livssituation som de ursprungliga deltagarna. Resultaten visar att nästan alla respondenter hade kommit närmare arbetsmarknaden och såg ljusare på tillvaron än under 2020. Samtliga hade kommit ut på arbetsplatser genom praktik och anställningar, och många hade gått eller gick på yrkesutbildningar. Att behärska svenska språket upplevdes centralt. Det betraktades som nyckeln till att kunna få ett arbete, samtidigt som arbetet sågs som det bästa sättet att utveckla språket. Det förefaller vara ganska stora skillnader mellan vilket stöd migranter i olika kommuner får. Migranterna uttryckte också stora variationer avseende behov av stöd, vilka hinder de mötte, och i vilken utsträckning de kunde styra sin tillvaro och bestämma en väg framåt. Alla var motiverade till att arbeta och skapa en bättre framtid för sig och sina barn, men det var tydligt att myndigheterna behöver anpassa sina insatser till varje persons individuella förutsättningar för att kunna realisera detta.
|
|
| 3. |
- Trygged, Sven, et al.
(författare)
-
Integration Gävleborg 2.0 : Intervjustudie om upplevda möjligheter och hinder för arbetsmarknadsetablering för migranter med låg utbildning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en del av forsknings- och utvecklingsprojektet Integration 2.0 Gävleborg med Länsstyrelsen i Gävleborg som huvudman och Asyl-, migrations och integrationsfonden (AMIF) som finansiär. Syftet med detta delprojekt är att ur ett individperspektiv förstå hur relativt nyanlända migranter med låg utbildningsbakgrund resonerar kring sina förutsättningar, förväntningar, hinder och möjligheter till etablering på den svenska arbetsmarknaden. Migranterna är bosatta i Region Gävleborg, en region som relativt andra regioner i Sverige har en hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå, och som har tagit emot ett stort antal nyanlända flyktingar under de senaste åren. Fyra frågeställningar har formulerats:Vad har individerna för resurser/brist på resurser?Hur ser individerna på sina möjligheter till sysselsättning?Vilken hjälp och vilket stöd erbjuder myndigheter, arbetsgivare och civilsamhälle och hur uppfattas det av individerna?Vilka strukturella hinder i etableringsprocessen beskrivs av migranterna?Totalt 23 intervjuer har genomförts med personer som deltar i svenska för invandrare (SFI) och är bosatta i tre olika kommuner i Region Gävleborg. Resultaten visar att personerna vill arbeta, men många har aldrig tidigare lönearbetat och få har erfarenhet av den reguljära arbetsmarknaden i Sverige. Deltagarna har diffus kännedom om olika myndigheter och ibland bristande kunskap om Arbetsförmedlingens arbetsform och funktion. För många av deltagarna spelar SFI och SFI-lärarna en central roll som länk till det svenska samhället. Det framkommer samtidigt behov om mer differentierad och individanpassad SFI-undervisning på grund av deltagarnas skiftande förutsättningar. Likaså behövs tydligare och återkommande information om vad individen förväntas göra för att kunna erhålla en anställning och vad Arbetsförmedlingen kan bidra med för att öka möjligheterna till sysselsättning för denna grupp. Det förefaller även vara viktigt att lyfta fram och uppvärdera deltagarnas styrkor och tidigare arbetslivsrelaterade erfarenheter, vilket kan stärka deltagarnas anställningsbarhet och öka chanserna till etablering på arbetsmarknaden.
|
|
| 4. |
- Asplund, Andreas, et al.
(författare)
-
Att läsa och lära på distans! : vilka möjligheter ger den nya tekniken?
- 2000
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Denna skrift är ett delresultat av det IT-projekt vid Högskolan i Gävle (HiG), som arbetat med IT och distansutbildning. Projektet har varit verksamt under 1997-2000 och finansierats av KK-stiftelsen, Länsstyrelsen i Gävleborg, EU (Sociala fonden) samt av HiG. Projektets syfte har varit att, via Internet, driva utvecklingen av distansutbildning framåt. Internetbaserade lösningar för förmedling av digital information öppnar ständigt nya möjligheter för både distansstudenten och den lärare som undervisar på distans. Huvudmålet har varit att tillgängliggöra de nya verktygen för genomförande och distribution av distansundervisning. Vi har haft som delmål att sprida erfarenheter och reflektioner gjorda i projektet. I denna skrift har vi samlat tankar och idéer från lärare och andra engagerade i projektet. Skriften är ett sätt för oss att nå ut till dig som på något sätt kommer, eller har kommit, i kontakt med distansundervisning i någon form. Vi vill på detta sätt dela med oss av vårt arbete. Vår förhoppning är att inspirera Dig, som av olika skäl inte har möjlighet att studera på traditionellt sätt, att studera på distans, och till Dig som undervisar på högskola eller universitet hoppas vi kunna vara en källa till att väcka nya idéer för skapande av en mer flexibel undervisning. Vi har varit många personer som deltagit i projektet på ett eller annat sätt. Många erfarenheter har gjorts och ofta har det legat mycket vilja, iver och entusiasm bakom våra resultat. Utan hänförda projektdeltagare hade inte denna skrift blivit av överhuvudtaget. Jag vill härmed rikta ett stort TACK till alla Er som arbetet i projektet under den här tiden!
|
|
| 5. |
- Blomskog, Stig
(författare)
-
En analys av Arbetsdomstolens arbetsvärdering i ett lönediskrimineringsmål
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I uppsatsen genomförs en formell analys av en arbetsvärdering utförd av Arbetsdomstolen(AD) i samband med ett lönediskrimineringsmål år 2001. I målet bedömde AD att en intensivvårdssjuksköterska och en medicintekniker utförde arbeten som i jämställdhetslagens mening bör betraktas som likvärdiga. AD bedömde dock att arbetsgivaren kunde presentera sakliga skäl för att medicinteknikerna hade en högre lön än intensivvårdssjuksköterskan och därmed förelåg inte lönediskriminering enligt jämställdhetslagens bestämmelser i dess lydelse år 2001. Arbetsvärderingen utgick från de i jämställdhetslagen angivna fyra huvudkriterierna krav på kunskap och förmåga, krav på ansvar, krav på ansträngning samt arbetsförhållanden som AD delade upp 20 olika typer av arbetskrav s k faktorer.Resultatet av analysens första huvudfråga är att det som sägs i domskälet ger stöd för att AD tolkar begreppet ‘likvärdigt arbete’ som ett grund-öppet mellanbegrepp, som är vanligt förekommande i juridiska kontexter. Detta innebär, som också AD betonar, att det inte finns någon regel eller metod, som kan tillämpas, utan grunden för beslutet i vilken mån arbetena är likvärdiga måste ytterst baseras på bedömningar. Däremot gäller att följden av beslutet att arbetena är likvärdig är väldefinierad i jämställdhetslagen. Tolkningen tydliggör att en arbetsvärdering ska betraktas som en normativ argumentation för hur lönesättningen bör utformas. Beslutet att arbetena är likvärdiga är m a o inget faktapåstående utan ska betraktas som ett normativt påstående om hur lönen bör sättas.I analysens andra huvudfråga identifieras och diskuteras ett antal oklarheter i AD:s argumentation för att arbetena är likvärdiga. Hur ska AD:s jämförelser av arbetena avseende de olika kraven – de partiella värderingarna – tolkas? Hur ska AD:s sammanvägning tolkas? Hur ska AD:s viktning av de olika kraven tolkas? Oklarheterna gör det svårt för utomstående bedömare att ta ställning till AD:s argumentation i arbetsvärderingen.En allmän slutsats av analysen är att den oklara terminologin som förekommer i arbetsvärderingen kan undvikas om begrepp och principer som utformats inom ramen för flerdimensionell beslutsteori skulle tillämpas. En korrekt tolkning av centrala begrepp och principer är en viktig förutsättning för att beslutsfattaren ska kunna på ett rationellt sätt reflektera över och argumentera för olika bedömningar och beslut i arbetsvärderingsproceduren.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
