| 1. |
- Barthel, Stephan, 1968-, et al.
(author)
-
Global urbanization and food production in direct competition for land : Leverage places to mitigate impacts on SDG2 and on the Earth System
- 2019
-
In: The Anthropocene Review. - : SAGE Publications. - 2053-0196 .- 2053-020X. ; 6:1-2, s. 71-97
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Global urbanization and food production are in direct competition for land. This paper carries outa critical review of how displacing crop production from urban and peri-urban land to other areas– because of issues related to soil quality – will demand a substantially larger proportion of theEarth’s terrestrial land surface than the surface area lost to urban encroachment. Such relationshipsmay trigger further distancing effects and unfair social-ecological teleconnections. It risks also settingin motion amplifying effects within the Earth System. In combination, such multiple stressors set thescene for food riots in cities of the Global South. Our review identifies viable leverage points on whichto act in order to navigate urban expansion away from fertile croplands. We first elaborate on thepolitical complexities in declaring urban and peri-urban lands with fertile soils as one global commons.We find that the combination of an advisory global policy aligned with regional policies enablingrobust common properties rights for bottom-up actors and movements in urban and peri-urbanagriculture (UPA) as multi-level leverage places to intervene. To substantiate the ability of aligningglobal advisory policy with regional planning, we review both past and contemporary examples whereempowering local social-ecological UPA practices and circular economies have had a stimulatingeffect on urban resilience and helped preserve, restore, and maintain urban lands with healthy soils.
|
|
| 2. |
- Lindvall, Daniel, Dr, 1974-, et al.
(author)
-
Overcoming the headwinds: Can policy design shape public acceptance of wind power in Sweden?
- 2024
-
In: Energy Research & Social Science. - : Elsevier. - 2214-6296 .- 2214-6326. ; 116
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- This paper explores wind power attitudes in Sweden, considering the proximity of wind power installations, using a large-scale survey (N = 5280). The study examines if attitudes were affected by policies that provide collective financial benefits through municipal tax revenues, personal benefits through direct compensation, or openings for democratic involvement. Only 15 % of the respondents expressed negative attitudes to wind power as a measure to speed up the transition to a fossil free society, while 26 % were negative to wind power built within 5 km from their homes. Attitudes were mainly predicted by ideological standpoints, environmental concern and political and governmental trust. The study found that for wind power constructed in the home municipality, respondents preferred collectively distributed financial benefits, while direct personal compensation offers the best prospects to influence ideologically motivated attitudes. None of the policy interventions tested in this study had any significant effect on respondents with strongly negative views.
|
|
| 3. |
- Nilsson, Caroline, 1984-, et al.
(author)
-
Navigating complexity with the four pillars of social sustainability
- 2024
-
In: Sustainable Development. - . : Wiley. - 0968-0802 .- 1099-1719 .- 2160-7540 .- 2160-7559.
-
Research review (peer-reviewed)abstract
- The concept of social sustainability has long been a subject of discussion within academic literature and practitioners. However, there remains a lack of clarity in its definition and scholars argue that this can impacting the legitimacy of addressing social sustainability challenges. Through a systematic literature review and a content analysis, we shed light on the multifaceted discourse surrounding the concept of social sustainability, elucidating its diverse applications and meanings portrayed and defined within scholarly discourse. Our findings show that the concept predominantly revolves around four prevalent categories: Equity, Well-being, Participation and Influence, and 'Social Capital. Based on results, we develop and present a novel analytical framework of the four pillars of social sustainability, referred to as the SoSuCompass, representing a conceptual framework to clarify the concept's multifaceted nature. The framework can serve as a tool for a fuller comprehension of the definition of social sustainability.
|
|
| 4. |
- Andersson, Erik, et al.
(author)
-
Urban climate resilience through hybrid infrastructure
- 2022
-
In: Current Opinion in Environmental Sustainability. - : Elsevier BV. - 1877-3435 .- 1877-3443. ; 55
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- Urban infrastructure will require transformative changes to adapt to changing disturbance patterns. We ask what new opportunities hybrid infrastructure—built environments coupled with landscape-scale biophysical structures and processes—offer for building different layers of resilience critical for dealing with increased variation in the frequency, magnitude and different phases of climate-related disturbances. With its more diverse components and different internal logics, hybrid infrastructure opens up alternative and additive ways of building resilience for and through critical infrastructure, by providing a wider range of functions and responses. Second, hybrid infrastructure points toward greater opportunities for ongoing (re)design at the landscape level, where structure and function can be constantly renegotiated and recombined.
|
|
| 5. |
- Barthel, Stephan, 1968-
(author)
-
A Social-Ecological Research Lens on Urban Resilience
- 2016
-
Other publication (pop. science, debate, etc.)abstract
- Social-Ecological Research has approached the city as a living ecosystem, an approach that really begun with the urban scholars of the early 1900s. But new developments in this line of research started during the 1990s to study various social-ecological relations in a web of life reaching far beyond the built environment of any city. Such research argues that it is in such social-ecological relations where the resilience of cities ultimately rests, for example in a food system consisting of the chain of activities connecting food producing ecosystems, processing, distribution, consumption, and waste management, as well as all the associated regulatory institutions and activities. Contrary to popular belief, it is in such social-ecological research traditions, where the most prolific authors on urban resilience are found.
|
|
| 6. |
- Barthel, Stephan, 1968-, et al.
(author)
-
Biocultural Refugia : Combating the Erosion of Diversity in Landscapes of Food Production
- 2013
-
In: Ecology and Society. - 1708-3087. ; 18:4, s. UNSP 71-
-
Journal article (peer-reviewed)abstract
- There is urgent need to both reduce the rate of biodiversity loss caused by industrialized agriculture and feed morepeople. The aim of this paper is to highlight the role of places that harbor traditional ecological knowledge, artifacts, and methodswhen preserving biodiversity and ecosystem services in landscapes of food production. We use three examples in Europe ofbiocultural refugia, defined as the physical places that not only shelter farm biodiversity, but also carry knowledge and experiencesabout practical management of how to produce food while stewarding biodiversity and ecosystem services. Memory carriersinclude genotypes, landscape features, oral, and artistic traditions and self-organized systems of rules, and as such reflect adiverse portfolio of practices on how to deal with unpredictable change. We find that the rich biodiversity of many regionallydistinct cultural landscapes has been maintained through different smallholder practices developed in relation to localenvironmental fluctuations and carried within biocultural refugia for as long as millennia. Places that transmit traditionalecological knowledge and practices hold important lessons for policy makers since they may provide genetic and culturalreservoirs — refugia — for the wide array of species that have co-evolved with humans in Europe for more than 6000 thousandyrs. Biodiversity restoration projects in domesticated landscapes can employ the biophysical elements and cultural practicesembedded in biocultural refugia to create locally adapted small-scale mosaics of habitats that allow species to flourish and adaptto change. We conclude that such insights must be included in discussions of land-sparing vs. land-sharing when producingmore food while combating loss of biodiversity. We found the latter strategy rational in domesticated landscapes with a longhistory of agriculture
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Barthel, Stephan, 1968-
(author)
-
Potentialer inom styrkeområdet Smarta Hållbara Städer och Samhällen
- 2021
-
Reports (other academic/artistic)abstract
- EU:s Gröna Giv stödjer en samhällstransformation till en modern, resurseffektiv och konkurrenskraftig ekonomi där det inte finns några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050, där den ekonomiska tillväxten har frikopplats från resursförbrukningen, och där inga människor eller platser lämnas utanför. Region Gävleborg kan verka för dessa tre mål simultant genom att stödja innovationer i mellanrummen ett fossilfritt Gävleborg och smart specialisering om Hållbara och Smarta Städer och Samhällen.Sverige kan bli klimatneutralt redan 2045. FAIRTRANS (En Rättvis klimatomställning mot en fossilfritt samhälle) är ett nationellt program som drivs i samarbete mellan Stockholms Universitet och Högskolan i Gävle och samproducerar ny kunskap och policy i denna riktning. Vätgas är en av de lovande teknologierna för transporter och arbetsmaskiner, men den kommer framför allt att få en stor betydelse för omställningen av industrin och energisystemet. Den kan bidra till att öka elproduktionen från förnybara energikällor och förstärka elnätet, och kan samtidigt användas för att fasa ut fossila bränslen i olika industriprocesser. Sedan 2021 är Gävle Kommun med i det nationella programmet VIABLE CITIES om klimatneutrala städer. Namnet på programmet är ”Klimatneutralt Gävle 2030” och målet är att skapa en systemtransformation tillsammans med andra aktörer inom det nationella nätverket VIABLE CITIES. Tre åtgärder kommer att arbetas med som ligger i linje med kommunens klimatfärdplan: kollektivtrafiken, planerings-och byggprocessen, samt att öka handlingskompetens hos medborgare (beteende och konsumtion). FUTURE PROOF CITIES (FPC) har fokus på industridoktorander och har stor potential att långsiktigt öka kapaciteten inom sin respektive organisationer. FPC samproducerar kunskap om social hållbarhet, klimatomställningen, klimat-resiliens, samt samproducerar kunskap kring både digitala och analoga metoder för integrering av kunskapssystem.Eu-projektet (H2020) RES4BUILD har det övergripande målet att minska koldioxidutsläppen i energiförbrukningen i byggnader. Det utvecklar integrerade förnybara energibaserade lösningar som är skräddarsydda efter användarnas och installatörernas behov, samt kostnadskonkurrenskraftiga 2025. ”Resilient Cooling of Buildings” har fokus på övergången till resilienta och koldioxidsnåla kylsystem i byggnader. Detta inkluderar också lösningar för samhällen att klara och förhindra termiska och andra effekter av den globala uppvärmningen.Inom en smart och attraktiv stad utgör BIG (Bettering life through Integrative GIS) ett innovativt projekt om metodutveckling för en upplevelsebaserad urban design. BIG är ett samarbetsprojekt mellan Högskolan i Gävle och Future Position X (FPX).EU:s andra mål i EU:s Gröna Giv handlar om en BNP tillväxt frikopplad från användningen fossila bränslen, vilket samspelar med målområdet i den regionala utvecklingsstrategin om samhällsnyttig, cirkulär och biobaserad ekonomi. Innovationsarenor som förenar bio-ekonomi och hållbar stadsutveckling bör utvecklas.”Hållbara värdekedjor genom cirkulära affärsmodeller” har utvecklat mätetal för cirkularitet, en samverkansplattform för industriell och urban symbios har etablerats och därtill har flera företag och olika resursflöden som t.ex. plast och byggavfall undersökts i samarbete med Movexum. I projektet Bioväx studeras hur produktion av biogas och växtnäring kan etableras och byggas ut med Gävle kommun.Ett strategiskt arbete i linje med EU:s Gröna Giv målområde 3 bör samproduceras med aktörer inom akademi, civilsamhälle och näringsliv. Det pågår innovationsutveckling om urbana (digitala) gemensamheter för en socialt hållbar utveckling av våra tätorter. Här finns potential för beteendeförändringar kopplat till delningsekonomiska förtjänster samt genom minskning av inrikes transporter och arbetspendling. Arbetet med urbana digitala gemensamheter ligger i linje med ”Klimatneutralt Gävle 2030” som satsar på kompetenshöjning hos invånare. Två viktiga projekt för samverkan pågår mellan HiG och kommuner: Stadsdelslyftet i Gävle och Ökad inkludering i Sandviken. En samverkansgrupp börjar ta form som tentativt kallas ´Samhällsarbete för socialt hållbar stadsutveckling´. Denna samverkansgrupp har representanter för Gavlegårdarna, Sandvikenhus, Socialtjänstens förebyggandeenheter i Gävle och Sandviken. Horisontell innovationsutveckling (HiL) har visat sig kunna överbrygga organisatoriska hinder för transformation.
|
|
| 10. |
|
|
