| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ackesjö, Helena, 1973-, et al.
(författare)
-
Fritidspedagogisk undervisning : En fråga om intentionalitet, situations-styrning och inbäddning
- 2021
-
Ingår i: Utbildning och Lärande / Education and Learning. - : Högskolan Dalarna. - 2001-4554. ; 15:1, s. 69-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article is to contribute with knowledge about how teachers in school-age educaredescribe their teaching. Teachers in school-age educare move between two different value systemsas they are in a field of tension between tradition and new educational policy intentions. Writtenreflections from 48 teachers at 31 schools in four municipalities have been analyzed based on whathas been described as necessary teaching elements; intentionality, interactivity and intersubjectivity.The deductive analysis resulted in four themes; Play-oriented teaching, Subject-related teaching,Situation-based teaching and Value-based teaching. The results, based on the study's analyzingconcepts, show that the teacher's control is central to whether the activities that the teachers carryout can be called teaching or not. The results also show that teaching in school-age educare stillcenters around a historical core of play, child focus and adaptation to the situation, even though thishas been supplemented with new educational policy intentions that emphasize teaching andevaluation of childrens’ learning. However, the analyzes also show that teachers in school-ageeducare can move flexibly between the two value systems.
|
|
| 4. |
- Bengtsdotter Katz, Viktoria, 1960, et al.
(författare)
-
Kursutveckling för att stötta lärarstudenters kommunikativa förmåga
- 2016
-
Ingår i: NU2016.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Utgångspunkten i detta abstract är att beskriva processen och resultatet i ett pågående utvecklingsarbete riktat mot att utveckla studenters kommunikativa förmågor inom Grundlärarprogrammet vid Göteborgs universitet. Studenters kommunikativa förmågor är en levande fråga i Grundlärarprogrammets tre inriktningar vilket också betonas i examensmålet ”studenten ska visa kommunikativ förmåga i lyssnande, talande och skrivande till stöd för den pedagogiska verksamheten”. De blivande lärarna behöver därför utveckla språkliga repertoarer för att möta elever, föräldrar och kollegor. De ska också förberedas för att skriva vetenskaplig text. Många av programmets studenter har emellertid liten eller ingen erfarenhet av akademiska studier och akademiskt språk och en del av dessa har även svårigheter med att genomföra sin utbildning. Studenterna behöver därför stödjas i syfte att utveckla såväl sina språkliga repertoarer som att författa vetenskapliga texter. En arbetsgrupp bestående av kursledare, språkhandledare och studeranderepresentant fick i uppdrag att, utifrån examensmålet ovan, skapa en progression som kan bidra till utveckling av studenternas kommunikativa kompetenser mellan de olika kurserna under de två första två terminerna i lärarutbildningen. I syfte att studera hur den befintliga progressionen såg ut analyserades länkningen mellan lärandemål och examinationer samt progressionen inom och mellan de två första (olika?) kurserna på utbildningen. I detta arbete, där framförallt Blooms taxonomi men i viss mån även SOLO-taxonomin (Biggs & Tang, 2011) användes, analyserades först kursplanernas lärandemål genom att lärandemålens aktiva verb identifierades. Därefter analyserades de muntliga och skriftliga uppgifter samt examinationer som studenterna enligt kursguiderna skulle arbeta med under kurserna. Språkhandlingarna i uppgiftsformuleringarna identifierades, men även olika typer av stöttande strukturer och modaliteter undersöktes. Med modaliteter avses de olika förhållningssätt till en text som studenten förväntas visa såsom skriftligt, muntligt och/eller gestaltande. Analysen visade att länkningen mellan lärandemålens aktiva verb, språkhandlingarna, och det som studenterna får öva på och utföra i olika typer av aktiviteter inte alltid stämmer överens. Utifrån analysen blev det viktigt att uppmärksamma de olika kursernas kursledare på hur examinationsuppgifternas anvisningar, i form av språkhandlingar, skulle kunna tydliggöras för att studenterna lättare ska förstå innehållet i de muntliga och skriftliga uppgifter de förväntas utföra. Inför samtalen med kursledarna användes matriser där olika språkhandlingar i kursuppgifter och kursmål synliggjordes. Matriserna visade vilka olika texttyper, såsom rapporter, argumenterande texter och beskrivande texter som studenterna förväntades skriva i kursen. Matriserna visade också vilka modaliteter som efterfrågades i examinationerna. Utifrån matriserna blev det då möjligt att tillsammans med kursledarna studera, diskutera och förändra progressionen mellan kurserna med avseende på de språkhandlingar som ingår. Slutligen diskuterades även progressionen beträffande studenternas kompetens i referenshantering med målet att de ska kunna bemästra detta efter första årets kurser inom lärarutbildningen. Referens: Biggs, J. & Tang, C. (2011). Teaching for Quality Learning at University: What the Student Does. New York: Open University Press.
|
|
| 5. |
- Boström, Lena, 1960-, et al.
(författare)
-
Att leda fritidshemmet verksamheter
- 2020. - 2:1
-
Ingår i: Lärare som ledare - i och utanför klassrummet. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144133423 ; , s. 309-326
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Gustafsson,, Jan, et al.
(författare)
-
Fritidspedagog/lärare i fritidshem – en profession i ständig rörelse
- 2018
-
Ingår i: Forskning pågår, 31 oktober, 2018. Göteborgs Universitet.
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärare i fritidshem/fritids som profession har svårt att formulera sitt eget kunskapsfält vilket enligt professionsteorin krävs för att tydliggöra professionens egen logik (Brante, 2014). Syftet med föreliggande studie är att beskriva och undersöka lärare i fritidshem professionsutveckling och logik mellan 1880-talet och 2017. Metod Metoden är diskursanalys (Fairclough, 2013) av policydokument, historiska texter och tidigare forskning i syfte att identifiera och beskriva de diskurser som strukturerar professionens kunskapsfält och logik mellan 1880-talet och 2017. Teoretisk inramning Teoretiskt utgår studien från professionsteori (Brante, 2014) och en framträdande roll i vår analys har de analytiska begreppen ontologisk modell och professionslogik. Förväntade slutsatser En preliminär analys visar att professionen mellan 1880-talet och 2017 har varit i ständig rörelse och arbetet inom ramen för fem olika ontologiska modeller baserade på olika professionslogiker. De ontologiska modellerna är Arbetsstugan ca (1887–1940), Eftermiddagshemmet (1940–1960), det Fristående fritidshemmet (1960-1985), det Integrerade fritidshemmet (1985-2008) och det Didaktiska fritidshemmet (2008 - ). Dessa fem ontologiska modeller finns representerade i både lärarutbildning och fritidshemmets verksamhet vilket kan vara en förklaring till professionens svårighet att definiera ett tydligt kunskapsfält. Relevans för pedagogiskt arbete Studien och analysen har stor relevans för både lärarutbildning och pedagogiskt arbete i fritidshem. För verksamma lärare i fritidshem är det av stor vikt att vara medveten om att professionen i sin praktik använder sig av olika ontologiska modeller och logiker. Likaså bör detta bli ett innehåll i lärarutbildningen och kan ses som ett led i att stärka och tydliggöra professionens kunskapsfält.
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Jan, 1960, et al.
(författare)
-
Lärare i Fritidshem - en profession i ständig rörelse
- 2017
-
Ingår i: Nationell konferens i Pedagogiskt arbete 14-15 augusti, Göteborg 2017.. - : Nationell konferens i Pedagogiskt arbete 14-15 augusti, Göteborg 2017..
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 9. |
- Haglund, Björn, 1962, et al.
(författare)
-
Afterschool Programs and Leisure-Time Centres: Arenas for Learning and Leisure
- 2009
-
Ingår i: World Leisure Journal. - : Informa UK Limited. - 0441-9057 .- 1607-8055 .- 2333-4509. ; 51:2, s. 116-129
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Afterschool programs in the United States and leisure-time centres in Sweden could emphasize children’s leisure as well as be of importance to children’s learning. However, in both cases, the association to leisure is mostly ignored and the acceptance is not widely practiced. Instead, other discourses that partly are more related to the field of education serve as a guide for programming in afterschool programs and leisure-time centres. The authors present the argument that afterschool programs and leisure-time centres could be more associated with leisure activities and presented in a new way with the guidance from the field of leisure that also could be beneficial for educational research. Existing definitions of leisure, and their possible consequences for the activities, are discussed in terms of the framework of afterschool programs and leisure-time centres. The authors argue that knowledge grounded in understanding the importance of leisure and its potential to develop and satisfy people could be a means to develop both the activities and the current work of the staff in afterschool programs and leisure-time centres.
|
|
| 10. |
- Haglund, Björn, 1962-
(författare)
-
Children´s voice and participation : a study of the everyday practice in a Swedish leisure-time centre
- 2013
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This presentation highlights children´s opportunities to make their voices heard and the social and discursive practice in a Swedish leisure-time centre. Similar institutions are common in the other Scandinavian countries and after-school programs could be seen as the US counterpart to leisure-time centers. Leisure-time centers were until the 1990s first and foremost considered as a complement to the family´s upbringing of the children and an integral part of Swedish social and family politics. The educational aspect has, however, increasingly become more emphasized and nowadays leisure-time centers are considered as a complement to school.In addition to the Educational Act and the Swedish curricula Lgr 11, one of the principal governmental documents concerning leisure-time centres is General Recommendations with Comments. Quality in Leisure-Time Centres (2007). The recommendations indicate that the activity amongst other things should be based in “fun and stimulating activities, were play and creativity get a lot of space, shaped on the basis of the age of the children, their development, needs, interests and experiences” (Translated from Swedish, pp 22-23). Another issue that is emphasized is children´s opportunities to participate in and influence the activity. Their opportunities to participate and influence should, according to this steering document, both concern group activities conducted and organized by the staff and their participation in play activities organized by the children. The children should therefore be deeply involved in the decision-making of the everyday activities in the leisure-time centre which is well in line with the United Nations Convention on the Rights of the Child. Research concerning leisure-time centres are, however, limited compared to research concerning school or pre-school. This is one reason why the knowledge regarding everyday practice in leisure-time centres, including children´s opportunities to decide the content and their involvement in different activities, is inadequate.The presentations theoretical point of departure origins from a social constructionist perspective that asserts that reality is constructed through the interactions of people. This indicates that the everyday life, the social practice, at the leisure-time centre is a result of mutual constructions produced and reproduced by children and the staff when they interact. The production and reproduction of the social practice is also based on the discursive practice, how children and staff understand their social positions and how they interpret their responsibilities and the governmental steering documents that describe the intentions for leisure-time centres. The theoretical framework is used as a resource to describe and discuss children´s opportunities to decide the content and their participation in leisure-time activities.MethodThe data production is based on six weeks of ethnographic field work at a leisure-time centre in a small Swedish town. The field work consists of observations, audio-recorded ”walk-and-talk”-conversations with children and staff, photographs taken by children and staff, informal conversations and written material as protocols from staff meeting and information directed to parents produced at the leisure-time centre.Expected OutcomesThis is a work-in-progress and a thorough analysis will be carried out during spring and fall 2013. Initial analyses of the social and discursive practice seem, however, to indicate that children have opportunities to decide the content and their participation in some activities. There are, however, many activities where children´s voice is never asked for. These activities are solely decided, planned and administered by the staff.ReferencesBerger, P. & Luckmann, T. (1966). The Social Construction of Reality. New York: Doubleday. Burr, V. (2003) Social Constructionism. (2nd Edition). London: Routledge. Fairclough, N. (2010). Critical Discourse Analysis. The Critical Study of Language. (2nd ed.). Harlow: Pearson Education Limited. Fairclough, N. (1992). Discourse and Social Change. Cambridge: Polity. Giddens, A. (1984). The Constitution of Society. Outline of the Theory of Structuration. Oxford: Blackwell Publishers Ltd. Haglund, B., & Anderson, S. (2009). Afterschool Programs and Leisure-Time Centres: Arenas for Learning and Leisure. World Leisure Journal 51 ,2, (pp. 116-29). Haglund, B. & Klerfelt, A. (2013). The Swedish leisure-time centre. Past – present – future. In J. Ecarius, E. Klieme, L. Stecher & J. Woods (eds.) Extended Education – an International Perspective. Verlag Barbara Budrich: Leverkusen-Opladen Haudrup Christensen, P. (2004). Children’s participation in ethnografic research. Issues of power and representation. Children and Society 18 ,2, (pp. 165-76). Hammersley, M. & Atkinson, P. (1995) Ethnography. Principles in Practice. London: Routledge. James, A. (2007). Giving Voice to Children’s Voices: Practices and Problems, Pitfalls and Potentials. American Anthropologist 109 ,2, (pp. 261-72). Klerfelt, A. & Haglund, B. (2013 manuscript, will be submitted during spring). Walk-and-talk conversations: a way to elicit children’s perspectives and prominent discourses of the leisure-time center activity. National Agency for Education. (2007). General Recommendations with Comments. Quality in Leisure-Time Centres. Stockholm: Fritzes.
|
|
