| 1. |
- Nilsson, Caroline, 1984-, et al.
(författare)
-
Navigating complexity with the four pillars of social sustainability
- 2024
-
Ingår i: Sustainable Development. - . : Wiley. - 2160-7540 .- 2160-7559.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The concept of social sustainability has long been a subject of discussion within academic literature and practitioners. However, there remains a lack of clarity in its definition and scholars argue that this can impacting the legitimacy of addressing social sustainability challenges. Through a systematic literature review and a content analysis, we shed light on the multifaceted discourse surrounding the concept of social sustainability, elucidating its diverse applications and meanings portrayed and defined within scholarly discourse. Our findings show that the concept predominantly revolves around four prevalent categories: “Equity,” “Well-being,” “Participation and Influence,” and ‘Social Capital. Based on results, we develop and present a novel analytical framework of the four pillars of social sustainability, referred to as the “SoSuCompass,” representing a conceptual framework to clarify the concept's multifaceted nature. The framework can serve as a tool for a fuller comprehension of the definition of social sustainability.
|
|
| 2. |
- Al-Khamisi, Rami, et al.
(författare)
-
Social mobilisering och nya sociala rörelser
- 2018. - 1
-
Ingår i: Samhällsarbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144111759 ; , s. 277-295
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Författarna diskuterar nya sociala förortsrörelser som försöker motverka den sociala exkludering och gentrifiering som blir allt mer synlig. Dessa rörelser kräver social upprustning av miljonprogrammen och inkludering i demokratiska beslutsprocesser. De har vuxit fram genom organisering underifrån av människor som bor och vuxit upp i området. I detta kapitel ligger fokus på den förortsbaserade organisationen Megafonen som arbetar med social mobilisering av medborgarna på Järvafältet i Stockholm, för att bidra till framväxandet av en social rörelse mot social exkludering och för ökat medborgarinflytande, social upprustning och social rättvisa. Som framtida utmaningar för mobiliserande samhällsarbete lyfter författarna den s.k. rörelsejuridiken. Författarna förespråkar ett samhällsarbete som bygger påmedvetandegörande , skapande av kollektiv identitet och samhörighet, stödjande av aktivering och deltagande, samt mobilisering av de utsatta grupperna själva för social förändring.
|
|
| 3. |
- Allelin, Majsa, et al.
(författare)
-
Ägande- och förmögenhetsstrukturen och dess förändring sedan 1980
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten visar, genom omfattande studier av en mängd tidigare genomförda undersökningar om ägande och förmögenhetsförhållanden i Sverige, att koncentrationen av makt och ägande har blivit allt mer ojämlik. Resultaten är bland annat att: • Ungefär hälften av den samlade svenska ekonomin ägs numera från utlandet. • Det utländska ägandet på Stockholmsbörsen har ökat från 4 procent år 1979 till 39,4 procent 2016. • Det offentliga bolagsägandet har minskat och antalet anställda i statliga företag har halverats från 310 000 år 1980 till 158 000 år 2015. • Det institutionella ägandet har ökat och utgör cirka 20 procent av ägandet i de börsnoterade bolagen. • Det så kallade riskkapitalet har vuxit kraftfullt i omfattning och störst i sektorn är Wallenbergkontrollerade EQT. • I de stora börsnoterade bolagen på Stockholmsbörsen har den största ägarens andel av röstetalet ökat från i genomsnitt 26,8 procent till 31,2 procent av bolagsstämmans röster. • De 15 största finansfamiljerna styrde år 2017 bolag värda 4 935 miljarder kronor. Som jämförelse var Sveriges totala BNP samma år 4 604 miljarder kronor. • Familjen Wallenberg kontrollerade företag värderade till närmare 2 000 miljarder kronor. • Vad gäller de samlade förmögenheterna så har den allra rikaste procentens andel av de samlade förmögenheterna fördubblats från 20,5 procent 1978 till 39,6 procent 2006 och har fortsatt öka sedan dess. • Antalet svenska miljardärer har ökat från 83 personer 2001 till 178 år 2016. För att samhällsutvecklingen ska kunna vändas i riktning mot ökad jämlikhet krävs det att den breda vänstern tar kampen för att återskapa former för reglering och begränsningar av kapitalets makt både i Sverige men också internationellt i en allt mer globaliserad värld. Utvecklandet av ett nytt gemensamt projekt, som utgör ett verkligt alternativ till den ojämlikhetsskapande marknadsliberalismen, är av avgörande betydelse för socialdemokratins framtid.
|
|
| 4. |
- Colding, Johan, et al.
(författare)
-
Urban Commons and Collective Action to Address Climate Change
- 2022
-
Ingår i: Social Inclusion. - : Cogitatio. - 2183-2803 .- 2183-2803. ; 10:1, s. 103-114
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Climate change and the coupled loss of ecosystem services pose major collective action problems in that all individuals would benefit from better cooperation to address these problems but conflicting interests and/or incomplete knowledge discourage joint action. Adopting an inductive and multi‐layered approach, drawing upon the authors’ previous research on urban commons, we here summarize key insights on environmentally oriented urban commons and elaborate on what role they have in instigating climate‐proofing activities in urban areas. We deal with three types of urban commons, i.e., “urban green commons,” “coworking spaces,” and “community climate commons.” We describe how allotment gardens, community gardens, and other types of urban green commons contribute to environmental learning that may boost understanding of environmental issues and which constitute important learning arenas for climate‐change mitigation and adaptation. We also deal with the newly emerging phenomenon of coworking spaces that share many essential institutional attributes of urban commons and which can work for climate‐change mitigation through the benefits provided by a sharing economy and through reduction of domestic transportation and commuting distance. Community climate commons represent commons where local communities can mobilize together to create shared low‐carbon assets and which hold the potential to empower certain segments and civil society groups so that they can have greater influence and ownership of the transformation of reaching net‐zero carbon goals. We conclude this article by identifying some critical determinants for the up‐scaling of environmentally oriented urban commons.
|
|
| 5. |
- Hansson, Marie, et al.
(författare)
-
Fältarbete i utsatta bostadsområden
- 2018. - 1
-
Ingår i: Samhällsarbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144111759 ; , s. 139-158
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet behandlar ett pågående fältarbete som bedrivs i segregerade bostadsområden i Gävle. Denna verksamhet handlar om uppsökande fältarbete för att upptäcka och förebygga social exkludering i samverkan med skola, fritidsgårdar, föreningsliv, polis, föräldrar och andra berörda. Arbetet utgår från nätverkstänkande och systemiskt orienterade metoder. Delaktighet och inflytande är nyckelbegrepp. Högskolan i Gävle har sedan en tid bedrivit forskning av verksamheten och dess utveckling. Kapitlet problematiserar begreppen segregation och social exkludering samt socialt fältarbete som i Sverige har bedrivits på många olika sätt teoretiskt och praktiskt sedan 1950-talet. Den samhällsutmaning som detta kapitel lyfter fram är på vilket sätt samhället genom den kommunala socialtjänsten på bästa sätt kan utveckla ett fältarbete som utvecklar dialog med och utgår från de boendes livsupplevelser, och stödjer konstruktiva processer som bygger på boendes aktiva deltagande och inflytande i förändringsprocesser.
|
|
| 6. |
- Levin, Tarina, et al.
(författare)
-
Social Sustainability and Alexander's Living Structure Through a New Kind of City Science
- 2023
-
Ingår i: Urban Planning. - : Cogitatio. - 2183-7635. ; 8:3, s. 224-234
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The disputed endorsement of inherited visceral and universal aesthetic preferences justifies the scientific validity of Alexander’s living structure. Apart from implying a resource-efficient way to promote well-being through urban design, the premise favors a collective approach to human self-perception and social justice. To better understand the contributions of Alexander, this article explores current knowledge about visceral and universal aesthetic preferences for living structure and if and how the new kind of city science, a mathematical model describing living structure, can be used for further testing. It also elaborates on the social impact of living structure, including its premise, and the potential of the new kind of city science to support social sustainability. A literature synthesis on living structure, the new kind of city science, and the premise showed a positive link between well-being and exposure to living structure. Limitations in research design nevertheless precluded conclusions about the associated visceral and universal aesthetic preferences. The new kind of city science was found appropriate for further research by holistically representing living structure. Moreover, like the hypothesized biological origin, social learning and sociocultural transmission were found to theoretically support the premise of universality and a collective approach to human identity and social justice, with further societal implications. For the concept of living structure to support social sustainability, it must be coupled with the promotion of empowerment and community mobilization. Hence, the operationalization of the new kind of city science should align with Alexander’s call for bottom-up approaches.
|
|
| 7. |
- Rambaree, Komalsingh, 1970-, et al.
(författare)
-
Ecosocial change and community resilience: the case of “Bönan” in glocal transition
- 2019
-
Ingår i: Journal of Community Practice. - : Taylor & Francis. - 1070-5422 .- 1543-3706. ; 27:3-4, s. 231-248
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this article was to identify and discuss ecosocial changes and community resilience mechanisms in a coastal fishing community of Sweden – Bönan. Data were collected through eight semi-structured interviews and field observations. An abductive thematic analysis was used to analyze data and background literature. The findings showed that Bönan has been exposed to a combination of ecosocial changes that have transformed the community, and therefore required community resilience interventions. This article concludes that social workers need to take an active part in ecosocial work for enhancing community resilience.
|
|
| 8. |
- Rambaree, Komalsingh, 1970-, et al.
(författare)
-
Empowermentarbete i marginaliserade bostadsområden i Indien och Sverige
- 2018. - 1
-
Ingår i: Samhällsarbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144111759 ; , s. 343-362
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Kapitlet belyser hur kollektiv empowerment tillämpas inom samhällsarbete i marginaliserade bostadsområden i Stockholm och Mumbai. Kollektiv empowerment innebär medvetandegörande om orsaker till social exkludering och marginalisering, uppbyggande av kollektiv identitet, samt social mobilisering av exkluderade grupper så att de kan bygga gemensamma maktresurser med syfte att förändra ojämlikhetsskapande sociala strukturer. I Sverige är det en mera individinriktad form av empowerment som kommit att bli dominerande, åtminstone inom professionellt socialt arbete. Den utmaning som diskuteras i detta kapitel handlar om hur kollektiv empowerment och social mobilisering kan främjas i Sverige vad gäller socialt arbete i allmänhet och samhällsarbete i synnerhet. Enligt författarna har socialarbetare och forskare i socialt arbete viktiga lärdomar att dra från hur man arbetar i Mumbai, men även från den egna historien av folkrörelsernas mobiliseringsarbete.
|
|
| 9. |
-
Samhällsarbete : aktörer, arenor och perspektiv
- 2018. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (refereegranskat)abstract
- Samhället står i dag inför stora sociala utmaningar. Det gäller inte minsti utsatta lokalsamhällen – från glesbygder till marginaliserade förorter. En växelverkan mellan globalisering, ojämlikhet, segregation, exkluderingoch miljöhot samt omvandlingen av välfärdspolitiken har lett till attsamhällsarbete – community work – blivit aktuellt inom allt fler samhällssektorer.Samhällsarbete handlar om att analysera och hantera sociala behovoch problem som inte är möjliga att åtgärda genom individfokuseradeutrednings- och behandlingsmetoder. Syftena kan variera från förebyggandearbete till att öka möjligheter till gemenskap, integration, socialtinriktad samhällsplanering eller kollektiv empowerment. I uppgifternaingår att förhindra processer som bidrar till social exkludering, ojämlikhetoch ohållbar utveckling.I boken medverkar 17 författare från olika discipliner och verksamhetsfält.Tillsammans belyser de såväl teori som praktik, allt ifrån traditionelltsamhällsarbete till nya emergerande arbetssätt bortom välfärdsstatenskärnverksamheter.Samhällsarbete vänder sig till studenter inom social- och samhällsvetenskapligaämnen och till praktiskt verksamma såsom socionomer, föreningsaktivaoch rörelseaktivister. Men framför allt vänder den sig till alla somär intresserade av att arbeta för ett socialt hållbart samhälle.
|
|
| 10. |
- Sjöberg, Stefan, 1967-, et al.
(författare)
-
Forskning och metoder för kunskap och handling
- 2018. - 1
-
Ingår i: Samhällsarbete. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144111759 ; , s. 89-113
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- I kapitlet diskuteras samhällsarbete som ett metodiskt arbetssätt som har sina särdrag. Samhällsarbete utgår från humanistiska och demokratiska värden. Det finns en gammal socialreformistisk tradition för allas rätt till goda levnadsförhållanden och välfärd. Utöver detta har samhällsarbetare sedan slutet av 1800-talet värnat om medborgerliga rättigheter och jämlikhet. Samhällsarbete är en situations- och handlingsorienterad praktik där det används många olika typer av metoder och kunskapsformer som omfattar vetenskaplig kunskap, social kunskap men också transformativ praxiskunskap som syftar till social förändring. I kapitlet diskuteras två sätt att skapa kunskap, som dels rör en vetenskaplig akademisk tradition och dels en alternativ form som utmanar traditionella uppfattningar om kunskapsproduktion och forskning. Hur detta tar sig i uttryck i samhällsarbete diskuteras mer ingående i kapitlet i termer av praxiskunskap.
|
|
