| 1. |
- Lindskov, Cecilia
(författare)
-
Family centre practice and modernity : a qualitative study from Sweden
- 2010
-
Doktorsavhandling (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Family centres have become a common institution to promote health and wellbeingamong young children (0-6 years of age) and their parents in Sweden. Thecore of the work is usually based on both maternal and child health care, a preschooland social services, all located under the same roof in the local community.The family centre in this study, known as the "Family House", was the firstof its type to be built in the city of Kristianstad, Sweden.The overall aim of the thesis was to understand family centre practice throughprofessionals' and parents' perceptions of the Family House and its relationship to modernity.The study employed a qualitative design using phenomenography as method tocapture people's perceptions of the practice. The research also drew on the approachof action research, where participants and researchers co-generateknowledge through collaborative communicative processes. Data was generatedfrom semi-structured interviews conducted with nineteen professionals andsixteen individual parents. Dialogue sessions with the professionals of the studyhave been held in order that they and the researcher could enter into a dialoguebased on the findings of the interviews. Data was consequently also generatedfrom these meetings.The way the professionals perceived the practice of the Family House fell intothree categories, namely, as a professional service, the provision of an informalmeeting place for professionals and families with young children or as a broadcommunity-based centre. Parents' perceptions fell into four categories; as aprofessional reception to obtain expert guidance and support, a study circle andliving room to informally share experiences and socialising, and a playgroundfor children where children could interact and learn social skills.One core finding of this thesis is that family centre practice for those involvedcontained a balancing act between simple modern expertise to control the futureand late modern opportunities for self-realisation and reflexivity.Parents and professionals shared the responsibility for children's well-being andthe distinction between private and public was blurred since parents used theHouse as a social arena for developing personal relations. It was also an arenafor integration between Swedes and immigrants based on engagement for bothcultural diversity and similarity.
|
|
| 2. |
- Petersson, Pia, 1961-
(författare)
-
Att göra abstrakta begrepp och komplexa situationer konkreta : en avhandling om deltagarbaserad aktionsforskning i svensk vård och omsorg
- 2009
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation covers the subject of how abstract concepts and complex situations can be concretized through research together with practitioners. The dissertation is based on four empirical studies. The researcher role, the practitioner participation and the methods for data collection and analysis have varied. In study I the concept ‘Närsjukvård’ was explored to understand how practitioners, managers and politicians in hospitals, primary health care and municipalities interpreted the concept. The researcher acted as consultant who collected data by interviews and questionnaires. Practitioners’ participation was limited. ‘Närsjukvård’ was interpreted as accessibility to hospital beds, accessibility to primary health care, collaboration between care providers and continuity and developed home care. Study II aimed to explore how people experienced leg ulcer care. The researcher acted as a consultant who performed the interviews and analysed the data. Although the informants experienced their encounters with the nurses as satisfying, the study illuminated low participation in the care and low practitioner involvement in issues about daily living with the leg ulcer. The findings were brought back to the informants and the practitioners. The project did not proceed towards development and change. In study III the aim was to explore the Swedish concept ‘trygghet’ by using stories from daily life. Four older women were interviewed and the Story Dialogue method was used together with assistant nurses and registered nurses who participated in data collection and analysis. Two themes emerged: Sense of Security and factors strengthening the Sense of Security. Together with the assistant nurses, areas for improvements were identified. Study IV aimed to explore the discharge planning situation in order to generate ideas for development. Members from a discharge planning network participated in the whole research process. Conditions for a successful coordinated discharge planning situation were a system including: the participation of the patient, the competence of the staff and the support from the organisation. The group arranged a workshop about communication and interdisciplinary collaboration. The findings resulted in a form with self-evaluation questions. In conclusion, this thesis illustrates that it is possible to clarify abstract concepts and complex situations together with practitioners. To do this successfully, sense making activities and to start from practitioners’ experiences and their own context are key factors. The studies illuminate that building trust, relationship and sense of participation are essential in health and social care in general and specifically in the participatory action research process.
|
|
| 3. |
- Axelsson, Lars
(författare)
-
Youth - the future manpower : studies on unemployment, quality of life and work attitudes in young people
- 2005
-
Doktorsavhandling (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Arbetslivet är en av de viktigaste delarna i människors livssituation och ett av de viktigaste incitamenten för välfärden i ett samhälle. Stora förändringar har skett för ungdomar beträffande arbetslivet och inträdet i arbetslivet under de senaste decennierna. Bl.a. de stora förändringarna gör att ny kunskap krävs för att ge möjlighet att stärka ungdomarna i deras inträde på arbetsmarknaden men också för att ge möjlighet till fortsatt arbete för ett välfärdssystem, vilket bygger på att den s.k. arbetslinjen upprätthålls. Studier av arbetslöshet, livskvalitet och attityder till arbete kan därför anses viktiga.Syftet med den här avhandlingen var att undersöka ungdomars upplevelser av arbetslöshet, och faktorer som är relaterade till arbetslöshet. Variablerna livskvalitet, hälsa, självkänsla och socialt stöd fokuserades särskilt. Syftet var också att erhålla kunskap om ungdomars attityder till arbete, samt faktorer som är relaterade till sådana attityder.I den första studien fördjupas kunskapen kring det faktum att arbetslösa ungdomar har sämre mental hälsa än dem som studerar eller arbetar. Resultaten baseras på enkätsvaren från 158 ungdomar i åldern 20?25 år som varit arbetslösa i minst tre månader och en slumpmässigt vald referensgrupp med 357 ungdomar i samma ålder, som arbetade eller studerade. Ungdomarna erhöll en postenkät, vilken i huvudsak innehöll frågor om hälsa, livskvalitet, självkänsla och socialt stöd. Svarsfrekvensen i den här studien var 72 %. Med hjälp av en faktoranalys fastställdes vilka symtom som utifrån en tidigare använd symtomlista var att betrakta som mentala ohälsosymtom. I mental hälsa ingick de sex symtomen gråtmildhet, att känna sig nere och dyster, sömnsvårigheter, rastlöshet, allmän trötthet och irritation. Symtomen att känna sig nere och dyster samt rastlöshet var vanligare förekommande bland arbetslösa män och kvinnor. De sex symtomen utgjorde ett mentalt hälsoindex (0?6 symtom). Arbetslösa män och kvinnor hade högre index (fler mentala hälsosymtom) i jämförelse med de som arbetade eller studerade. För männen medelvärde 2.67 jämfört med 2.10 och för kvinnorna medelvärde 3.42 jämfört med 2.84. Ungdomarnas sociala stöd var relaterat till nivån av mental hälsa. Stödet från föräldrarna framstod som det viktigaste, speciellt bland männen. Färre arbetslösa män jämfört med män som arbetade eller studerade hade väldigt bra föräldrastöd (53 % jämfört med 76 %). De som rapporterat både dåligt föräldrastöd och dessutom låg självkänsla framstod som en särskilt sårbar grupp. Bland de arbetslösa kvinnorna som inte hade mycket bra stöd från föräldrarna, och som dessutom hade låg självkänsla, var det 76 % som också hade rapporterat tre eller fler mentala hälsosymtom. Studien betonar att det finns starka skäl att uppmärksamma ungdomars mentala hälsostatus, inte minst i gruppen arbetslösa. Arbetslösheten har ökat dramatiskt under senare halvan av 1990-talet, för att sedan under några år stagnera något, men för närvarande ökar andelen arbetslösa ungdomar igen. Det är angeläget att få ny kunskap om faktorer som är relaterade till arbetslösa ungdomars hälsa, för att kunna möta deras behov och för att kunna ge stöd och råd i arbetslöshetssituation.I samma studie undersöktes ungdomarnas livskvalitet. Resultaten balanserar bilden av ungdomsarbetslöshet som något enbart negativt. Visserligen visar resultaten att arbetslösa ungdomar har sämre livskvalitet än de som arbetar eller studerar, men majoriteten rapporterade ändå bra livskvalitet. Resultaten visar dock att variationerna i livskvalitet var stora. 35 % uppgav att livskvaliteten blivit sämre, 41 % att den var oförändrad och 24 % ansåg att deras livskvalitet blivit bättre sedan de blivit arbetslösa. Bra livskvalitet är i den här studien relaterad till bra hälsa, hög självkänsla, att vara nöjd med sin fritid och att ha bra möjligheter att fatta egna beslut om sin framtid. En förändring av livskvaliteten till det bättre är relaterat till hög självkänsla och att ha bra sociala kontakter utanför familjen. Studien belyser därmed att det finns betydande skillnader i livskvalitet bland arbetslösa ungdomar. De som rapporterat sämre hälsa, som exempelvis nervösa besvär, har sämre livskvalitet och kan behöva extra uppmärksamhet och stöd jämfört med andra. Även de som har rapporterat låg självkänsla är en grupp som har sämre livskvalitet i jämförelse med andra i arbetslöshetsgruppen. Vidare framstår det som viktigt att ungdomarna är nöjda med sin fritid och sin autonomi, vilket är relaterat till bra livskvalitet. Resultaten betonar betydelsen av att ta till vara ungdomarnas egna resurser och den egna kapaciteten. Ett sätt är att identifiera individuella resurser, utifrån individuella program, i relation till personlig utveckling, skola och arbetsliv.Den första studien följdes upp med en kvalitativ studie och det empiriska materialet innefattade intervjuer med 16 ungdomar i åldern 20?24 år, som också varit arbetslösa i minst tre månader. Syftet med den här studien var att belysa variationer i arbetslösa ungdomars livskvalitet. För att skaffa djupare kunskap om ungdomarnas livssituation valdes en kvalitativ ansats. Resultaten baseras på intervjuer med 16 ungdomar som varit arbetslösa i minst tre månader. Utifrån tolkningar av intervjusvaren framstår livskvalitet som ett utfall av upplevelse och handling i arbetslöshetssituationen. En typologi över olika relationer mellan upplevelse och handling presenteras. Typologin består av dem som kämpar, optimisterna, de utsatta och de obekymrade. Individerna i de olika grupperna uppvisar stora skillnader i livskvalitet. De som kämpade för att förändra sin situation ansåg att sysselsättning och aktivitet är viktiga faktorer för en bra livskvalitet. Individerna i den här gruppen hade stora krav på att finna ett jobb som de ansåg passande. De var aktiva som arbetssökande, men samtidigt frustrerade i sökandet efter ett jobb. Optimisterna hade bra självförtroende och stora planer angående sin egen framtid och ansåg dessutom att de klarade av sin arbetslöshetssituation på ett bra sätt. Gruppen utsatta hade dålig livskvalitet; de ansåg att det var nödvändigt att ha ett jobb för att också ha en bra livskvalitet. Deras upplevelse av arbetslöshetssituationen var negativ, vilket kännetecknades av dålig mental hälsa, låg självkänsla, stigmatisering och en dålig ekonomisk situation. De obekymrade prioriterade sådana dimensioner i livet som att ?ha ett bra liv och att ha roligt?. De var ganska obekymrade över att vara arbetslösa. De var inte hellre speciellt bekymrade över sin ekonomiska situation och inte särskilt aktiva som arbetssökande. Resultaten i den här studien bidrar till ökad kunskap om faktorer och omständigheter som påverkar arbetslösa ungdomars livssituation och livskvalitet. Den varierande bilden av ungdomarnas upplevelse av arbetslöshet, men också deras agerande som arbetslösa, kan utgöra kunskap som är värdefull i mötet med arbetslösa ungdomar. Dessutom utgör resultaten ett viktigt incitament för ytterligare forskning inom området.Den tredje studien fokuserar på gymnasieungdomars attityder till arbete. Resultaten baseras på en enkätstudie bland606 gymnasieungdomar i sista årskursen, och så många som 91 % (551) valde att delta i studien. En enkät som kunde besvaras anonymt delades ut i skolan. Enkäten innehöll bl.a. frågor om livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och attityder till arbete. Utifrån resultaten i en faktoranalys framkom att arbetsmoral och generell attityd till arbete är två olika dimensioner av attityder till arbete. Arbetsmoral definieras i den här studien utifrån fyra olika påståenden om arbetets betydelse för samhället och om att utnyttja arbetslöshetsersättningen och sjukförsäkringssystemet. Generell attityd till arbete mäts utifrån ett index av svaren på tre frågor om betydelsen av att ha ett bra liv, att ha roligt, att ha fritid i relation till att ha ett arbete. Multivariata analyser visade att positiva erfarenheter av arbetslivet, bra livskvalitet, hög känsla av sammanhang, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till arbetsmoral. Praktiskt program, positiva erfarenheter av gymnasieperioden, bra stöd från båda föräldrarna, bra hälsa och att vara kvinna är positivt relaterade till generell attityd till arbete. Med utgångspunkten att attityder till arbete är betydelsefulla för utvecklingen av den s.k. arbetslinjen i samhället, och därmed också för välfärdssystemet i stort, framstår resultaten i den här studien som viktiga. Ökad kunskap om sådana faktorer kan öka möjligheterna att stödja ungdomars övergång till arbetslivet, viket kan antas ha betydelse för utvecklingen av arbetslinjen och för välfärden.Sammanfattningsvis kan sägas att omfattningen av ungdomarbetslösheten, samt ungdomars livskvalitet och deras attityder till arbete har betydelse för samhällsutvecklingen och för utvecklingen av folkhälsan. I den här avhandlingen framgår att upplevelserna av arbetslöshet kan vara både positiva och negativa. Individuella faktorer som livskvalitet, känsla av sammanhang, hälsa och föräldrastöd har betydelse för både upplevelser av arbetslöshet och attityder till arbete. Sådana faktorer kan antas ha stor betydelse för ungdomars möjligheterna att etablera sig på arbetsmarknaden och bör därför beaktas dels när konkreta arbetsmarknadspolitiska åtgärder genomförs, men också i diskussionen, planeringen och utvärderingen av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. För att öka förståelsen, och därigenom stärka ungdomarnas övergång till arbetslivet, är det viktigt att skapa utrymme för den enskilde in
|
|
| 4. |
- Borgfeldt, Eva, 1961
(författare)
-
”Det kan vara svårt att förklara på rader”. Perspektiv på analys och bedömning av multimodal textproduktion i årskurs 3.
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Drawing and coloring have been part of young students text making as long as the writing system has been used, but with the increased use of digital tools and an enlarged focus on accountability of today there is a reinforced educational interest to understand what constitutes multimodal student texts in the context of classroom practice. This thesis project overall aim is to highlight and discuss the opportunities and difficulties in the assessment of language and knowledge-developing multimodal text work in a multilingual educational context. Conceptually the study is grounded in sociocultural theories, in sociosemiotic theory and in multiliteracies research. The methods used consist of qualitative multimodal text analysis and semi-structured interviews with students and their teacher. The three empirical studies were carried out, each having a different perspective. The first study looks at the text production of students in an integrated work of drawing, coloring and writing. The second study focuses how students reason when they choose to draw, write or both draw and write when they report to their teacher what they have learned. The third study discusses what the teacher highlights when assessing her students’ multimodal text productions. Overall, the results show that the semiotic resources, images and color, dominate students’ text productions and that the teacher attaches great importance to the illustrations, but that she, despite the best intentions, has trouble using multimodal criteria when assessing the students’ different ways of expressions and semiotic resources into a whole. It seems to be problematic for the teacher to allow students to freely interpret and independently design the task while she at the same time intends to make an overall assessment of how the content is presented. The results also indicate that it is difficult for the students to verbalize their thoughts on the assessment and in practice; the teacher more often is focused on assessing abilities relating to how thoroughly the students carry out the process of documenting rather than encouraging the students to develop and express their knowledge. Finally, the thesis concludes with discussing the content of an ongoing need for research, especially regarding the consequences it may have for younger students, whatever language background they have.
|
|
| 5. |
- Brante, Göran
(författare)
-
Lärare av idag. Om konstitueringen av identitet och roll.
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis comprises four articles and a summarizing text. The articles build on three sets of data regarding various aspects of the teaching profession. One objective is to illustrate and discuss what may make teaching appear to be a complex and intensive profession, as well as what conditions are necessary to make the relationship between teachers and pupils appear to be characterized by asymmetry. A second objective is to discuss which changes to working conditions could in turn lead to changes to the apparent complications in teachers’ working conditions. Using a systemic approach as the point of departure, different mechanisms that may contribute to the constitution of teachers’ identity and role are discussed. On the one hand the systemic analysis moves from a biological point of view, via a cultural, a psychological and a societal point of view, to explain and comprehend how groups can develop asymmetrical relationships. On the other hand, curriculum changes, as well as changes in the school system over the last twenty years and the synchronous nature of teacher work, are used in discussing the complex and intensive character of teaching. Abduction makes it possible to explain the complex and intensive character of the teaching profession, as well as the asymmetric relationship between teachers and pupils, using these mechanisms. It is also proposed that interplay exists between these two aspects. A third result is the proposal that many of these problems may be explained by the extensive reforms that have burdened teachers and schools since the end of the last century. In conclusion, changes in teachers’ attitudes towards innovation, their approach to knowledge, the relationship with the pupils, and the teachers’ mission, are suggested as possible means of modifying the situation.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Broberg, Pernilla, 1981-
(författare)
-
The Auditor at Work : A study of auditor practice in Big 4 audit firms
- 2013
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- By combining different aspects of auditing and by focusing on the individual auditor and observing auditors at work, this dissertation explores the auditing concept. It focuses on activities carried out by auditors in local settings and how the macro-level phenomenon of “auditing” is realised in micro-level, day-to-day audit work. In doing this, the following research question is addressed: What does the auditor do? The dissertation includes and discusses certain aspects of auditing. The aspects chosen provide certain opportunities and limitations and are as follows: the audit profession, audit quality, auditing standards, structure versus judgment, the production of comfort, expert systems and trust versus scepticism. The empirical material consists of observations and interviews. The findings suggest that from an auditor perspective auditing includes not only a professional side but also a more commercial side. It appears that auditors combine more traditional tasks such as quality assuring the client’s information and reporting with tasks more directed towards assuring that the client firms’ management is satisfied. The findings also suggests that from an auditor perspective audit quality is about comfort and that making structured judgments seems to be an important action towards reaching a sufficient level of comfort and, hence, to perform high-quality audits. Finally, the findings of this dissertation suggest that much of the “professionalism” in the audit profession lies with the audit firms. Substantial knowledge is “built in” to the audit firm system; an important auditor skill is to be able to operate the system whilst appearance, behaviour and conduct is about adhering to such effort and auditors are influenced by audit firm expectations on how audit work should be done. The consequences of such “audit firmalization”, a concept identified in this dissertation, on the audit profession seem to be an important focus for future research.
|
|
| 8. |
- Dahl, Christoffer
(författare)
-
Ett annorlunda BRUS : ett läromedels litteraturförmedling i spänningsfältet mellan tradition och förnyelse
- 2010
-
Doktorsavhandling (populärvet., debatt m.m.)abstract
- This thesis discusses different challenges of mediating literature in textbooks. The study is based on a critical analysis of the textbook BRUS as well as other textbooks. BRUS displays evident and pas- tichelike influences from postmodern culture, features that are still unusual in textbooks. In my research therefore I ask: Which innovative as well as traditional features can be discerned in the BRUS material, and how can they be explained? Which notions of literature are represented by BRUS? What pedagogical challenges are expressed in BRUS? The result indicates several nontraditional features. For examplehow BRUS introduces literature to the reader through a postmodern discourse in which high culture and low culture are mixed. The selection of genres in BRUS contains a relatively high proportion of nonfiction literature, and literature that is considered as low culture. BRUS uses a significant large number of writing assignments which demand different creative performances. The purpose is presumably to engage the students in the process of constructing literary meaning by presenting contemporary literature that actually matters to young people. However, the intellectual operations lack analytical depth and are focused on describing contextual features which sometimes are tenuously connected to the literature. My conclusion is that BRUS initiates a variation of fruitful literary ideas in a pedagogical context. The problem is the lack of a critical filter and pedagogical metadiscussions in which BRUS for instance discusses what functions the study of literature might fill in today’s media landscape. In my opinion, such questions shouldbe in focus in a postmodern textbook.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
