| 1. |
|
|
| 2. |
- Fridberg, Marie, 1972-, et al.
(författare)
-
Digitalization in early years chemistry and physics
- 2021
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This paper describes an analysis of teaching instances that were part of an in-service preschool teachers programme. The overall aim of the project was – together with teachers – to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool, in relation to an object of learning. Central was the teaching of science in preschool, with particular focus on use of digital tools and the verbal communication as well as obstacles ‘threatening’ the intersubjectivity between teachers and children during learning situations in preschool. Our results show the need for the teacher to address what we call ‘intermediary objects of learning’ and the role of chosen wording andabstract models are emphasised. In addition, the paper highlights different communication categories used by teachers and children during science activities. How the communication varies with e.g. children’s age during teaching will be discussed at the conference.
|
|
| 3. |
- Fridberg, Marie, et al.
(författare)
-
Teaching chemistry and physics in preschool : a matter of establishing intersubjectivity
- 2019
-
Ingår i: International Journal of Science Education. - 0950-0693 .- 1464-5289. ; 41:17, s. 2542-2556
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This paper describes analysis of teaching instances that are part of an in-service preschool teachers programme about chemistry and physics in preschool. The aim is to develop knowledge about the communication established between teacher and children in relation to an object of learning, specifically the role of intersubjective communication in relation to an object of learning. A set of science activities with a specified object of learning was developed in groups of teachers and researchers. A qualitative analysis of the communication in relation to the chosen object of learning was performed. The focus of the analysis was excerpts representing differences in intersubjectivity related to the object of learning and what can be said to characterise the communication between teachers and children in these situations. The results show that intersubjectivity can occur in different ways with different consequences for children’s opportunities to experience the intended object of learning. In connection to this, the importance of teachers having a mutual simultaneity in the communication with children about a specific content is highlighted. The teachers have to create links between the child’s perspective and the object of learning. Intermediary objects of learning are discussed as supporting elements in the conquest of new knowledge.
|
|
| 4. |
- Fridberg, Marie, 1972-, et al.
(författare)
-
The role of intermediary objects of learning in early years chemistry and physics
- 2020
-
Ingår i: Early Childhood Education Journal. - 1082-3301 .- 1573-1707. ; 48:5, s. 585-595
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The overall aim of the present study is to study model-based teaching and collaborative inquiry learning of chemical processes and physical phenomena in preschool, with a specific focus on the verbal communication established between teachers and children (4-5 years old). According to variation theory, learning is always directed at a specific content, called the object of learning. This study aims at highlighting what ‘threatens’ the teacher’s and preschool children’s intersubjectivity during the teaching of chemistry and physics content, and at discussing possible ways to continue the teaching of an object of learning, once sufficient intersubjectivity in a teaching/learning situation has been lost. The result shows the need for the teacher to divide and split a larger object of learning, such as e.g. water purification, into smaller learning steps ‘on the way’ in order to hinder breaks in intersubjectivity that otherwise may arise. We introduce the notion of ‘overarching object of learning’ and ‘intermediary object of learning’, and the intermediary objects of learning identified in this study are categorized as belonging to three different themes: the role of words, the role of theoretical models and science concepts and the role of analogies and abstractions. The teacher’s awareness of intermediary objects of learning as critical aspects for children’s individual learning is crucial for the teaching of everyday science in a preschool setting.
|
|
| 5. |
- Fridberg, Marie, et al.
(författare)
-
Undervisning och lärande i förskolan om kemi- och fysikrelaterade vardagsfenomen
- 2018
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Genom ett flerårigt projekt studeras modellbaserad undervisning och lärande i förskolor av kemiska reaktioner och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor. Forskare arbetar tillsammans med ledning och personal vid förskolor i ett skolområde. Undervisning och lärandeprocesser med och utan stöd av modern informationsteknik implementeras och analyseras. Projektet syftar till att utveckla en teoretisk ram för analys av olika erfarenheter under kemi- och fysikundervisning i förskolan med fokus på lärarens förhållningssätt och barns agerande. I samverkan utvecklas nuvarande kunskap om hur ny digital teknik kan användas för att stödja samarbete och lärande om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterade till barns vardag och dagens samhälle.
|
|
| 6. |
- Fridberg, Marie, 1972-, et al.
(författare)
-
Undervisning om kemi- och fysik relaterade vardagsfenomen i förskolan : Samverkan med ett skolområde kring kompetensutveckling och forskning
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Avsikten med denna rapport är att presentera ett treårigt samverkansprojekt mellan forskare vid Högskolan Kristianstad och ledning med personal på samtliga förskolor i ett skolområde. Projektet rör undervisning av naturvetenskap med särskilt fokus på kemi och fysik i förskolan.Ett skolområde i en medelstor skånsk kommun initierade ett samarbete med forskare vid Högskolan Kristianstad kring undervisning om naturvetenskap i förskolan, speciellt kopplat till det läroplanen benämner som enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen. Projektet syftade till att studera modellbaserad undervisning och lärande i förskolan om kemiska processer och fysikaliska fenomen relaterat till hållbarhet i samhällsfrågor och barns vardagsliv. Traditionellt har arbete med naturvetenskap i förskolan handlat om naturen, om växter och djur och om miljörelaterade frågor. I samband med att den reviderade läroplanen trädde i kraft 2011 vidgades emellertid kunskapsområdet till att också omfatta kemiska processer och fysikaliska fenomen (Skolverket, 2010). Att undervisa om kemi och fysik i ett förskoleperspektiv kan av många förskollärare upplevas som svårt och behovet av kompetensutvecklingsinsatser har visat sig vara stort (Skolinspektionen, 2018). Utvärderingar visade att så var också fallet i det aktuella skolområdet.1 juli 2019 trädde ännu en reviderad läroplan i kraft i vilken användning av digital teknik lyfts fram som ett nytt målområde att sträva mot (Skolverket, 2018). Mot den bakgrunden och i takt med projektets genomförande har kunskap som rör såväl innehåll som lärandeprocesser och undervisningsstrategier implementerats med och utan stöd av modern informationsteknik.Projektet kan delas upp i två delar. Del I är den kompetensutvecklingssatsning som ovan kort beskrivits och del II är ett forskningsprojekt med fokus på fysik- och kemiundervisningens genomförande i barngrupp samt på projektets övergripande genomförande.Det övergripande syftet med projektet är att, tillsammans med arbetslag och rektorer i förskolan utveckla kunskap om FyKe-undervisning i förskolan, med respektive utan stöd av digitala verktyg, samt att 8longitudinellt följa utvecklingen hos deltagande arbetslag och rektorer under ett flerårigt kompetensutvecklingsprojekt.Flera delstudier har genomförts i projektet. Tre artiklar har hittills publicerats i vetenskapliga tidskrifter, ytterligare studier har genomförts med fokus på rektorers och arbetslags upplevelser relaterat till projektets innehåll och genomförande och delvis relaterat till digital teknik. Rapporten avslutas med några sammanfattande punkter med relation till projektets utfall.
|
|
| 7. |
-
Förskolans yngsta barn : perspektiv på omsorg, lärande och lek
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok handlar om hur man i förskolan arbetar med de yngsta barnen som ibland är en förbisedd grupp trots att de utgör hälften av alla barn i förskolans verksamhet. Dessa barn har delvis andra behov av omsorg, andra sätt att lära och andra sätt att leka än äldre förskolebarn, vilket innebär vidgade krav och nya utmaningar för förskolans anställda.Boken har tre övergripande teman:- omsorg, empati och fostran- undervisning och förskolans innehåll- förutsättningar för lek och lärande.Kapitlen illustreras med konkreta exempel från förskolan av såväl fallbeskrivningar som redovisning av forskningsstudier. Innehållet bygger på ny forskning och är anpassat efter centrala frågor för arbetet med de yngsta barnen. Boken vänder sig till blivande förskollärare och personal verksam inom förskolan. Den fungerar både för enskild läsning och för diskussion under utbildningen eller i arbetslaget.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Jonsson, Agneta, 1958-, et al.
(författare)
-
An aesthetic dimension of children’s experienced world? Paper presented at NERA’s 37th Congress, Trondheim, Norway 5-7 March
- 2009
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- During preschool history a large number important points of departures regarding children’s learning and development have been brought to attention. In this paper we want to spread some light on two of them. One of these is children’s own experiences and the other is an aesthetic dimension of learning. In this presentation we want describe this topic, to analyse and discuss it. In modern education children’s experiences are considered to be a starting point for their learning and development. A difficulty then is that children arrive to pre-school with different experiences and expectations against which they relate new knowledge of their surrounding world (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Therefore, to take advantage of and make use of each child’s knowledge seems to be a pedagogical consequence in the learning processes. The concept of aesthetics has often got a one-sided interpretation as a methodical support for learning and development about different contents (Pramling et al, 2008). Children have been viewed as creative individuals, who through their own will, actions and practices learn to develop into human beings. At present the Swedish curriculum points out the importance of, as it says: “Creating and communicating by means of different forms of expression…/” (Utbildningsdepartementet, 1998. s. 10). The tendency, thus, is to view aesthetic expressions as a method closely related to children’s development and acquisition of knowledge. The purpose of this study is to find out how aesthetics can be seen as one dimension of children’s experienced world. The research question is how children’s experienced world appear in verbal communication and how will those experiences be used in a learning situation. The study took place in a pre-school setting with children 3-5 year of age. The data consist of video observations in situations where teachers and children work with science content or more specifically they investigated; “What is soil?” The data are analyzed qualitatively (see Sinclair (2001) and Hohr and Lorenzer (1975) in Austring (2006)). The outcome of the analysis shows that three categories of children’s experienced world can be discerned, which we like Sinclair label: “Pathfinder”, “Track-Taker” and “Floater” (Sinclair 2001). The outcome also shows that the children’s use of their experiences is related to these three categories. When the children are dealing with the science content in focus another result points out that there are three different ways of acting present: empirical, aesthetic and discursive way. On a general level one conclusion is, that aesthetics is a natural part of children’s experienced world and that it is of importance for children in their meaning making. Strong or weak aesthetics in a learning situation will be further discussed and problemized.
|
|
