SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) ;lar1:(kmh);spr:swe"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) > Kungl. Musikhögskolan > Svenska

  • Resultat 1-10 av 43
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  • Backman Bister, Anna, 1976-, et al. (författare)
  • A Prima Vista : Möjligheter och utmaningar med praktiknära forskningsprojekt i musikpedagogik
  • 2021. - 1
  • Bok (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Antologin A prima vista är ett resultat av ett samarbetsprojekt mellan Eskilstuna kommun och Kungl. Musikhögskolan för att bedriva praktiknära forskning i musikundervisning. Projektet är utöver resurser från de båda parterna, delfinansierat av den nationella satsningen på praktiknära forskning, ULF-avtal, via Uppsala universitet.Texterna i antologin behandlar praktiknära forskning på två olika nivåer. För det första presenteras de fyra olika delprojekt som genomförts som mindre forskningsprojekt där en lärare från Eskilstuna kommun genomfört ett praktiknära forskningsprojekt tillsammans med en forskare från Kungl. Musikhögskolan. Dessa projekt handlar om teman som bland annat berör ledarskap, musikdidaktik, digitalisering och normkritik. På en övergripande nivå analyseras och diskuteras samarbetsprojektet från olika infallsvinklar. Bland annat dis- kuteras praktiknära forskningsprojekt i relation till definitioner och terminologi, syfte och funktion, etiska aspekter, att organisera för praktiknära forskning samt praktiska utmaningar och vinster med deltagande i praktiknära forskningsprojekt. I anslutning till denna övergripande nivå har lärarna själva skrivit ett kapitel i boken utifrån sina perspektiv. Vidare har rektorer, administrativ personal och ansvariga chefer fått komma till tals för att redogöra för sina perspektiv.Sammanfattningsvis spänner denna antologi över ett stort antal olika aspekter av praktiknära forskning som vi hoppas kan bidra till att inspirera till att initiera och utveckla liknande praktiknära forskningsprojekt.
  •  
3.
  • Backman Bister, Anna, 1976- (författare)
  • Spelets regler : En studie av ensembleundervisning i klass
  • 2014
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • The aim of this study is to explore criteria characterizing music teacher’s strategies when trying to adapt their teaching to individual students. The interaction of three music teachers with their students was explored in case studies in different parts of Sweden (a pre-study, and the main study consisting of two parallel studies). The research interest especially concerns teaching class ensemble addressing teenagers in the tuition provided under the curriculum of Swedish secondary and upper secondary school. This study adopts the perspective of cultural psychology according to which learning is understood as being relational, taking place in a cultural context, depending on available cultural resources and affected by it. Cultural tools are considered mediators of meaning and crucial for learning. Of special interest to the present study are the ways in which teachers distribute knowledge to their students.Many-sided data were collected in all case studies: series of lessons were observed and video-documented; preliminary results were followed up in semi-structured interviews with the teachers, respectively.The results show similarities in the use of general strategies; e.g. peer-teaching and -learning in the classroom and flexibility in using and developing cultural tools. Results also show three diverging practices; rehearsal-room practice, supervisor-practice and ensemble-leading-practice.The results are discussed from a societal perspective, in light of Swedish School history. Issues concerning the government of the School and equivalence are addressed.  An unexpected result is that the concept “individually adapted ensemble teaching” may be understood very differently among music teachers actively involved in teachers’ education. The need for development of professional concepts is further underlined by the findings that teachers develop new cultural tools within different practices. This is discussed related to the framing of the central curricula. 
  •  
4.
  • Backman Bister, Anna, 1976-, et al. (författare)
  • Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolan.
  • 2022
  • Ingår i: Lärarnas forskningskonferens 2022. ; , s. 41-42
  • Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
    • Uppfattningar om musikundervisningen i grundsärskolanAnna Backman Bister, Kungliga musikhögskolan, Diana Berthén, Stockholms universitet och Viveca Lindberg, Stockholms universitetBakgrund, syfte och frågeställningar: I vårt bidrag presenterar vi en intervjustudie med sex musiklärare i grundsärskolan. Syftet är att undersöka hur lärarna beskriver sin undervisning för denna elevgrupp.Vikten av undervisning där elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF) får möta estetiska uttrycksmedel och ges möjlighet att erövra ett kulturellt medborgarskap betonas av flera forskare (jfr Ferm Almqvist, 2016; Sæther, 2008). FN:s barnkonvention om barnets rättigheter, samt FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, betonar att personer med IF har rätt att ta plats som fullvärdiga medlemmar av samhället, inte bara för sin egen skull utan också för att berika samhället. Denna rättighet speglas också i skollagen.Det finns ett fåtal internationella studier med fokus på musikundervisning för elever med intellektuella funktionsnedsättningar (IF). Dessa har antingen undersökt undervisning i integrerade klasser, där elever med IF undervisas tillsammans med elever utan IF, eller så är studierna gjorda i relation till musikterapi. Flera av dem är fallstudier baserade på enskilda barn eller ungdomar. Nationellt saknas såväl studier som utvärderingar av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation). Resultatet av vår forskningsöversikt av musikundervisning i grundsärskolan (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation) visar närmast att musiklärarna försöker hantera en situation de oftast saknar kunskaper om och erfarenheter av (Berthén, Backman Bister, Lindberg, accepterad för publikation).Forskningsfrågan för vårt bidrag är vilka uppfattningar musiklärare i Sverige har av musikundervisningen för elever med intellektuell funktionsnedsättning och förutsättningarna för denna undervisning i grundsärskolan? Vi har inspirerats av Carlson (2013), som använder uttrycket musical becoming för att betona möjligheten att få uttrycka sig musikaliskt, särskilt för personer med komplicerad språklig kommunikation, och för att påvisa att det kan ta form på olika sätt – som musikkonsument, eller som (med)skapare av musik.Urval och metod: En inbjudan till ett flertal musiklärare skickades ut via den ena forskarens nätverk. Urvalskriterierna var att lärarna skulle ha lärarbehörighet och att de skulle vara aktivt verksamma som musiklärare i grundsärskolan. När det gäller lärarsituationen i grundsärskolan saknas ofta den dubbla kompetens som krävs, dvs musiklärarutbildning och speciallärarutbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning (IF). Under läsåret 2020/21 uppgick andelen musiklärare med lärarlegitimation och behörighet i musik i grundsärskolan till 6,3 % (https://siris.skolverket.se).Semistrukturerade tematiska intervjuer genomfördes utifrån tre teman. Varje intervju inleddes med frågor som riktades mot lärarens upplevda didaktiska utveckling och faktorer som påverkat denna (jfr life-storytraditionen, Dunpath & Samuel 2009), därefter följde frågor41gällande de förutsättningar respektive skola erbjöd för musikundervisning i grundsärskola. Avslutningsvis ställde vi frågor om lärarnas musikundervisning baserat på kursplanen i musik för grundsärskolan. Medan den första intervjun genomfördes på en av de deltagande lärarnas skola, kom övriga intervjuer att genomföras på Zoom på grund av pandemin. Samtliga lärare informerades om syftet med studien och gav sitt medgivande till att intervjuerna spelades in. Ljudinspelningarna transkriberades och utgör vårt datamaterial. Intervjuerna analyseras fenomenografiskt (se Marton, 1994) för att urskilja återkommande skillnader i mönster av uppfattningar i intervjuerna.Resultatet förväntas bidra med utgångspunkter för en kommande interventionsstudie i grundsärskolans musikundervisning.ReferenserDunpath, R. & Samuel, M. (2009). Life History Research. Epistemology, Methodology and Representation. Sense Publishers.Carlson, L. (2013). Musical becoming: Intellectual disability and the transformative power of music. I: M. Wappett & K. Arndt (eds.) Foundations of Disability Studies (83-103). Palgrave Macmillan.Ferm Almqvist, C. (2016). Cultural Citizenship through aesthetic communication in Swedish schools. European Journal of Philosophy in Arts Education, 1(1), 68-95.Marton, F. (1994). Phenomenography. I T. Husén & T. N. Postlethwaite (Eds.), The International Encyclopedia of Education. 2. ed, Vol 8, 4424–4429. Pergamon.Saether, E. (2008). When minorities are the majority: voices from a teacher/researcher project in a multicultural school in Sweden. Research Studies in Music Education, 30(1), 25–42.
  •  
5.
  • Falthin, Annika (författare)
  • Meningserbjudanden och val : en studie om musicerande i musikundervisning på högstadiet
  • 2015
  • Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • AbstractAffordance and choice: performing music in lower secondary schoolThe purpose of this study is to elucidate affordances and meaning-making processes where students in Compulsory lower secondary education learn to play music together in music class. The data consists of a series of observed music lessons, performances and stimulated recall interviews in two 8th form classes, video recorded in the course of one term.The analysis focuses on students’ and their teacher’s musical interaction and sign making during music class. In order to explore multimodal aspects of sign making in teaching and learning, the study rests on a theoretical framework of social-semiotic multimodality and design theory of learning. Nine students, strategically selected, were observed more frequently than the rest. Excerpts of their singing and playing music on different occasions were transcribed into scores in which musical notation together with other graphic signs and written descriptions represent the events. The scores visualise mul- timodal aspects of musical interaction, which made a 'fine grained' analysis of meaning-making processes possible. Further, an analysis was made of how the students and their teacher expressed themselves about the playing and learning and how this related to their observed actions.The result reveals how the teacher’s physical and verbal communicative sign combinations and choice of repertoire conveyed several layers of mean- ing by means of instructions for playing and by references to different dis- courses and genres. During lessons the principle of recognition was present in all of the teacher's sign making but it might be expressed in different modes including expected actions that surprised, amused and helped students to link different musical parameters together. Through transmodal transla- tions of the teacher’s signs, students, linked short fragments of their parts together, and taking turns with the teacher, made longer musical lines. It was found that students’ activities and utterances indicated that a shared sense of meaning and acceptance took precedence over personal musical wishes and preferences.The study contributes to a close insight and understanding of how young people's meaning-making processes may be manifested in music 'teaching- and-learning' in heterogeneous classes, as well as of the significance of teachers’ sign-making in that process. The results of the study warrant a discussion of how musical learning is made possible and is restricted de- pending on how music teaching in schools is designed.Keywords: music teaching, musical interaction, meaning making, semiotic resources, re-design, transmodality, dialogue 
  •  
6.
  • Falthin, Annika (författare)
  • Musik som nav i skolredovisningar
  • 2011
  • Licentiatavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Music as a hub in school presentationsThe aim of the study is to elucidate how making meaning is constituted when lower secondary pupils play music when giving accounts of other school subjects than music. The empirical material consists of four presenta- tions in the subjects of physics, religion and Swedish, which were filmed during ordinary lessons in a lower secondary school. In addition the data consists of nine filmed stimulated recall interviews with the pupils and their teachers, which were also filmed.Social semiotic multimodality constitutes the study’s theoretical and methodological point of departure. The perspective enables investigation of the pupils’ playing of music and music in its multimodal context, and of how different dimensions of meaning are constructed. The filmed presentations were transcribed into music scores in order to visualise the multimodal events of the presentations. Three different categories of meaning were used, ideational, interpersonal and textual meaning, to analyse how music relates to other modes of communication.The results show how the temporal functions of music serve as frame- work and motor, what the music narrates in relation to the subject content and what interpersonal relations the music communicates. The young peo- ple’s knowledge of music manifests itself in the different accounts as an ability to use and adapt musical knowledge to a context where another sub- ject than music is in focus. The presentations of Swedish are travesties of well-known songs and the pupils stick to the given form. In the other presen- tations the pupils themselves had compiled the music and the result was a form of musical works where the music does not follow any model or certain genre. The informants think that this working method implies that the work is experienced as meaningful both to themselves and to the audience.
  •  
7.
  •  
8.
  • Frostenson Lööv, Cecilia Charlotta, et al. (författare)
  • Verktygsrelaterad flexibilitet som undervisningskompetens : En fallstudie av tre multiinstrumentala musiklärare
  • 2021
  • Ingår i: Educare. - : Malmo University Library. - 1653-1868 .- 2004-5190. ; :2, s. 182-206
  • Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
    • In the current debate concerning the Swedish Schools of Music and Performing Arts (SMPAs) the concept of flexibility is frequently used. Here it mostly describes the necessity to take students’ requests and needs into account in teacher education and the institutions’ ability to adapt to changing demands for artistic activities among children and adolescents. In contrast to this view, this study examines flexibility as a central competency of the teaching profession and particularly in a curriculum-free environment such as the SMPAs. Resting on the assumption that teachers with a large toolkit have a certain advantage in practising flexibility, the study is based on interviews with three multi-instrumentalists, all of them experienced music teachers in SMPAs. The analysis suggests three forms of flexibility that are related to the teachers’ use of instrumental tools, each of them emerging in particular kinds of teaching activities: problem-solving flexibility in instrument-related counseling, method flexibility in ensemble leadership, and role flexibility in group music-making. The findings are discussed in relation to ideals of teacher specialization and versatility, and the notion of tool-based flexibility is distinguished from improvisation as a teaching skill.
  •  
9.
  •  
10.
  • Gullö, Jan-Olof, 1961- (författare)
  • Anteckningar från några dagar i St Petersburg
  • 2020. - 1
  • Ingår i: Mellan det hyperlokala och globala. - Huddinge : Södertörns högskola. - 9789188663962 - 9789188663979 ; , s. 169-175
  • Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Gunnar Nygren, Östersjöprofessor i journalistik vid Södertörns högskola, gick i februari 2020 i pension. Gunnar är en person som skapar engagemang kring viktiga frågor, driver på journalistisk förändring, och lyfter människor både i den akademiska världen och i mediebranschen. Ett signum för Gunnars forskning är attden uppmärksammar journalistikens samhällsroller på fleraolika nivåer, från det hyperlokala till det globala. I denna vänbok beskriver kollegor till Gunnar hur de på olika sätt inspirerats av detta engagemang för journalistikens utveckling. Bokens 21 kapitel är författade av kollegor inom olika delar av akademin, samt av verksamma journalister som Gunnar samverkat med genom åren. Kapitlen kretsar kring fyra teman: Mediepolitik och demokrati; Kris, medieskugga och möjligheter; Gunnar som inspiratör; och Framtidens journalister och fortbildning. Kapitelförfattarna belyser centrala frågor för medieutvecklingen, men också hur Gunnar‒ både som lärare och forskare ‒ har bidragit till en kritisk och konstruktiv diskussion om journalistikens roll i samhället.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 43
Typ av publikation
konferensbidrag (12)
doktorsavhandling (9)
licentiatavhandling (7)
bokkapitel (6)
bok (3)
annan publikation (2)
visa fler...
samlingsverk (redaktörskap) (1)
rapport (1)
tidskriftsartikel (1)
recension (1)
visa färre...
Typ av innehåll
övrigt vetenskapligt/konstnärligt (30)
refereegranskat (8)
populärvet., debatt m.m. (5)
Författare/redaktör
Leijonhufvud, Susann ... (7)
Gullö, Jan-Olof, 196 ... (5)
Persson, Mikael, 197 ... (5)
Backman Bister, Anna ... (3)
Falthin, Annika (3)
Persson, Mikael (2)
visa fler...
Holgersson, Per-Henr ... (2)
Thyrén, David, 1967- (2)
Falthin, Annika, 196 ... (2)
Rosenberg, Susanne, ... (2)
Nyberg, Johan (1)
Ahlbäck, Sven, 1960- (1)
Säljö, Roger, Profes ... (1)
Lindgren, Monica, Pr ... (1)
Åberg, Sven (1)
Berthén, Diana (1)
Selander, Staffan, P ... (1)
Lindberg, Viveca (1)
Di Lorenzo Tillborg, ... (1)
Lönngren, Anita (1)
Hultberg, Cecilia, P ... (1)
Karlsen, Sidsel, Pro ... (1)
Ericsson, Claes, Pro ... (1)
Hagerman, Frans (1)
Jeppsson, Cecilia (1)
Ternhag, Gunnar, Pro ... (1)
Hultberg Kärnefelt, ... (1)
West, Tore, professo ... (1)
Söderman, Johan, bit ... (1)
Florén, Thomas (1)
Frostenson Lööv, Cec ... (1)
Huovinen, Erkki (1)
Granberg, Anita (1)
Gardemar, Hans (1)
Hultberg, Cecilia K. ... (1)
Tykesson, Anders, Pr ... (1)
Johansson, Karin, Pr ... (1)
Lindeborg, Ronny, 19 ... (1)
Hugardt, Ambjörn, 19 ... (1)
Kaladjev, Stojan (1)
Hedell, Kia (1)
Ferm Thorgersen, Cec ... (1)
Johansson, Karin, Fi ... (1)
Pio, Frederik, Filos ... (1)
Backmna Bister, Anna (1)
Lilja, Sophie A. Ch. (1)
Olsson, Bengt, Prof. (1)
Jørgensen, Harald, P ... (1)
Mars, Annette, Lekto ... (1)
West, Tore, 1960- (1)
visa färre...
Lärosäte
Stockholms universitet (8)
Lunds universitet (2)
Luleå tekniska universitet (1)
Örebro universitet (1)
Malmö universitet (1)
Språk
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (43)
Humaniora (29)
Teknik (1)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy