| 1. |
|
|
| 2. |
- Nilsson, Magnus
(författare)
-
Det blev inte av : äldre ensamstående män utan barn på landsbygden : rapport nr 3 från forskningsprojektet Boende, åldrande, livslopp på landsbygden
- 2011
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har det gjorts få studier av vad det innebär att åldras på landsbygden. Den övervägande majoriteten av forskningen om äldre människor och deras livsvillkor produceras med empiriskt material, såväl som frågeställningar, som tar sin utgångspunkt i de förutsättningar som det urbana livet ger. Det urbana fungerar normerande och livet på landsbygden uppfattas ofta i termer av vad som saknas där i förhållande till livet i staden. Kunskapsutvecklingen om livet i glesbygd har därmed kommit att hamna i skymundan (SOU 2006:106). Denna studie är ett bidrag till forskningen om att åldras på landsbygden och i fokus är livet och livsvillkoren för äldre ensamstående män utan barn utifrån ett genusperspektiv. För studien har elva ensamstående barnlösa män på landsbygden intervjuats.
|
|
| 3. |
- Sparrman, Anna, et al.
(författare)
-
The ontological practices of child culture
- 2016
-
Ingår i: Childhood. - : SAGE Publications. - 0907-5682 .- 1461-7013. ; 23:2, s. 255-271
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article asks questions about the ontology of child culture. It aims to position the concept of child culture at the forefront of theoretical research without creating a true' or singular definition of the concept. It is rather a conceptual exploration of partial consistencies of child culture in and through practices. The focus of the analyses is on five institutional cultural practices created for children: two children's museums, a science centre, a theme park and an amusement park. A cross-analysis of these practices provides the empirical material for proposing the notion of child culture multiple'.
|
|
| 4. |
-
Life During Covid-19 : from Norrköping to the World
- 2020
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- How does one write about a storm when one is swept by the wind and an impending thunder overhead, and lighting?We’re writing whilst standing on moving tectonic plates; what we conclude today might be rendered obsolete by the discovery of a vaccine, or new outbreak on a so far, little-affected region. However, we can at least hope that writing from within the phenomenon of the Coronavirus pandemic we can construct a unique time capsule in what (we hope) will be a passing, though indelible, phase in history.These reflections and observations of the present will be perhaps premature in gauging the situation or in making conclusions, but they will nevertheless be a record of a period that will be discussed and reconsidered for decades if not centuries to come. Therefore the texts that follow herein are a mixture of subjective reflections, popular scientific analyses and journalistic reports.Ultimately, regarding the pandemic’s effects on the economy, migration policy, healthcare, social ties within and between societies, on the family and the quality of our friendships, our capacities for compassion and support, only time will tell.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Bergnéhr, Disa, 1974-
(författare)
-
Natur, utomhusmiljö och den goda barndomen i tidningen Förskolan
- 2009. - 1
-
Ingår i: <em>Naturen som symbol för den goda barndomen</em>. - Stockholm : Carlssons. ; , s. 59-77
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Barndomen och naturen ses ofta som sammankopplade med varandra. Naturen uppfattas som god för barn och barn anses må bra av att vara i naturen. Men hur har egentligen denna tankefigur uppstått och vad hänger samman med den i det pedagogiska arbetet med barn. Här diskuterar en rad framstående forskare hur barn och natur förhåller sig till varandra, alltifrån Rousseau. Vilka filosofiska ingångar finns i relationen människa/natur, hur förhåller sig natur och kultur till varandra, hur visualiseras naturen i t ex skolfilmer. Vidare granskas natur och barndom i förskolans utbildningsmaterial, liksom natur och genus. Och vilken plats har naturen i barndomsminnen.Bokens skribenter kommer från olika forskningsfält. Gunilla Halldén är professor på tema Barn vid Linköpings universitet. Hennes forskning har rört föräldrars vardagspsykologi, barns föreställningar om familj samt barndomsbegreppets förändring under 1900-talet. Tidigare utgivning bl a Barnet och boet (2001) och Den moderna barndomen (2007).
|
|
| 7. |
- Bergnéhr, Disa, 1974-
(författare)
-
Timing parenthood : Independence, family and ideals of life
- 2008
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande arbete är en kvalitativ studie som behandlar valet att bli förälder. Det som undersöks är svenska unga vuxnas samtal kring när tiden är rätt för att bli förälder, livet som förälder kontra livet utan barn, det ideala livet, det goda föräldraskapet och en bra barndom. Studien är ett bidrag till den västerländska debatten om sjunkande födelsetal och uppskjutet barnafödande.De empiriska analyserna i arbetet är baserade på fokusgrupper med sammanlagt 35 individer mellan 24 och 39 år. Deltagarna har olika bakgrunder sett till utbildning, arbete och bostadsort. 15 var förstagångsföräldrar eller väntade sitt första barn. Resterande 20 hade inte barn. När är tiden rätt för barn? Varför har medelåldern för förstagångsföräldrar ökat? Vilka föreställningar finns kring livet som förälder jämfört med livet utan barn? Dessa var de övergripande frågorna som diskuterades i grupperna.Användandet av fokusgrupper och den diskursiva analysen visade sig vara fruktbara i studiet av ideal och föreställningar kring föräldraskap och övergången till föräldraskap. Resultatet av studien belyser komplexiteten kring valet att bli eller att vänta med att bli förälder; det visar på hur människors liv och förståelse av sig själva påverkas av många motstridiga föreställningar och ideal. Föräldraskap, familj, släktskap, vänskap, kärlek, ålder, biologi, och den oberoende individen är några av de fenomen som framstår som diskurser i fokusgruppsdeltagarnas diskussioner kring tiden för föräldraskap. Denna studie visar hur olika individer förhåller sig till olika diskurser och subjektspositioner, och hur olika individer på olika sätt löser dilemman som motstridiga ideal resulterar i. I avhandlingen undersöks och belyses diskursiva, kulturella strukturer och individers aktiva positionerande gentemot dessa.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Bäckstrand, Jenny, 1979-, et al.
(författare)
-
Middle-range theorising supporting and supported by action research: focusing on practitioner preparedness
- 2024
-
Ingår i: Production Planning and Control. - : Taylor & Francis. - 0953-7287 .- 1366-5871. ; In Press
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increased demand for actionable knowledge in operations- and supply chain management has fuelled the interest in collaborative, action-oriented research design as well as modes of theorising that generate adaptable and actionable frameworks. Whilst action research (AR) design as well as middle-range theories (MRT) offer guiding principles herein, they are researcher centric in nature. It is taken for granted that practitioners that enter such an endeavour have a certain level of knowledge or experience prior to the initial stages of formalising the research problem. Practitioners in non-academic, operations management-intensive industries or craftsmanship-based industries, such as construction or carpeting (often in the SME range) are often neither prepared nor equipped with the principles necessary to convey their managerial challenges into collaborative research design. This risk limiting or even hindering altogether such participation. This paper elaborates on combining the logic of AR and MRT. By conceptualising a preparatory phase for initiating practitioner engagement, complementing the conventional AR cycle, a four-step approach is presented: (1) Identifying a joint interest; (2) Teaching – Awakening interest in the topic through MRT frameworks; (3) Accepting buy-in to the AR cycle and determining the problem; and (4) Proposing MRT frameworks for analysis and entering the traditional AR cycle.
|
|
| 10. |
|
|
