| 1. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Analysarbete inom fältforskning
- 2015. - 2
-
Ingår i: Handbok i kvalitativ analys. - Stockholm : Liber. - 9789147111657 ; , s. 218-237
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta är en oumbärlig handbok för dig som ska skriva en akademisk uppsats baserad på kvalitativ datainsamling som exempelvis kvalitativa intervjuer, detaljerade observationer av samtal, textdokument eller fältstudier. Här får du konkreta råd och en gedigen genomgång av grundläggande aspekter av kvalitativ forskning samt redskap för att analysera data. Boken redogör för olika former av kvalitativ analys och går därutöver även igenom forskarens roll, forskningsprocessen, metoder för datainsamling samt vilken metodansats som kan vara lämplig att välja.
|
|
| 2. |
- Elvstrand, Helene, 1971-, et al.
(författare)
-
Analysarbete inom fältforskning
- 2019. - 3
-
Ingår i: Handbok i kvalitativ analys. - Stockholm : Liber. - 9789147129706 ; , s. 235-254
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Nordvall, Henrik, 1977-, et al.
(författare)
-
Den lokala politikerns bildningsarenor
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport redovisas en studie av utbildningar riktade till lokala politiker i deras roller som folkvalda och partiföreträdare. Såväl utbildningar organiserade av de politiska partierna själva, ofta i samarbete med deras studieförbund, som kommunernas utbildningar för politiskt förtroendevalda uppmärksammas.De frågeställningar som varit vägledande för studien är: Vilken omfattning och variation har de utbildningar som kommunerna, partierna och folkbildningsorganisationerna erbjuder de kommunpolitiskt förtroendevalda?Vilka typer av mål finns bakom dessa utbildningsarrangemang och hur förhåller sig dessa mål till olika varianter av upplägg och genomförande av verksamheten?Vilken betydelse har dessa utbildningsarrangemang för kommunpolitiker?Hur kan utbildningsarenor förstås i termer av styrning och maktutövning?För att besvara dessa frågor har vi samlat och analyserat olika typer av data. Det rör sig om 261 kommuners program för utbildningar av fullmäktigeledamöter samt uppgifter från SCB om deltagande i studiecirklar och annan folkbildning bland landets 12 679 fullmäktigeledamöter. Vidare har totalt 47 semistrukturerade intervjuer genomförts, med utbildningsansvariga i partier, studieförbund och kommuner och med lokala politiker. Därutöver har vi även använt oss av information tillgänglig genom hemsidor, dokument och studiematerial producerade av partier, kommuner och andra organisationer med inriktning mot utbildning för kommunpolitiskt förtroendevalda.Materialet har analyserats utifrån ett didaktiskt perspektiv i avseendet att vi särskilt uppmärksammat utbildningsanordnares val rörande vad (vilket innehåll) som ska läras och hur, genom vilka upplägg, detta innehåll ska komma målgruppen till del samt varför utbildningars innehåll och upplägg ser ut som de gör och varför de överhuvudtaget genomförs.Rapporten visar på en omfattande intern utbildningsverksamhet i partiernas regi i form av studiecirklar, kurser, seminarier, konferenser och digitala utbildningar. Skillnaderna mellan partierna är dock betydande, både när det gäller omfattning och hur partierna organisar sin utbildningsverksamhet. Fyra huvudtyper av skäl som berättigar utbildningarna återfinns dock genomgående i partierna. Ett handlar om att utveckla partiet som organisation genom att stärka olika organisatoriska funktioner och skapa en infrastruktur för kommunikation och nätverkande inom partiet. Ett annat handlar om ideologisk skolning. Ett tredje om att utbildningarna ska stärka kompetensen hos enskilda företrädare så att de ur partiets perspektiv blir bättre i sin roller som politiker. Ett fjärde skäl är att stärka en känsla av engagemang hos medlemmar och företrädare.I vilken utsträckning utbildningarna är nationellt organiserade och styrda beträffande innehåll och upplägg varierar mellan partierna. Centerpartiet och Socialdemokraterna har exempelvis en tydligt framträdande stegstruktur i sin utbildningsverksamhet. I de övriga partierna finns en tendens till modulsystem där ordningen för utbildningars genomförande inte är lika tydlig.Studiecirklar och annan folkbildningsverksamhet som historiskt pekats ut som viktiga sammanhang för bildning bland svenska politiker tycks alltjämt spela en betydande roll som bildningsarena. Detta gäller dock inte för alla partier. Samtliga partier utom Sverigedemokraterna har ett organiserat samarbete med ett studieförbund som omfattas av statens folkbildningsanslag. Graden av deltagande i studieförbundsorganiserad verksamhet skiljer sig dock åt även mellan de sju riksdagspartier som är medlemmar av studieförbund. Av samtliga fullmäktigeledamöter valda 2018 deltog 37 procent i studiecirklar eller annan folkbildningsverksamhet organiserad av något studieförbund under valåret. Deltagandet är generellt högre i landsbygdskommuner än i storstäder och dess pendlingskommuner. Vanligast är folkbildningsdeltagandet bland socialdemokratiska och centerpartistiska fullmäktigeledamöter (57 procent för båda). Minst vanligt är folkbildningsdeltagandet bland sverigedemokrater (7 procent) och moderater (13 procent).Kommunernas utbildningar för fullmäktigeledamöter saknar nationell läroplan eller motsvarande. Det åligger varje kommun att själva utforma sina utbildningar. Ändå framstår de utbildningsprogram som kommunerna utvecklar som förhållandevis lika. Det rör sig i huvudsak om någon eller några utbildningsdagar efter mandatskifte och dessa bygger i huvudsak på föredrag av sakkunniga i frågor som rör lagstiftning och kommunens organisation. När det gäller skäl för val av utbildningars genomförande och utformning är det vanligaste sådana att utbildningen ses som viktig för att det demokratiska systemet ska fungera på ett korrekt och rättssäkert sätt. Ett annat skäl som anförs gäller behovet av att skapa fungerande relationer mellan politiker och förvaltning samt mellan politiker av olika hemvist. Ett tredje sätt att resonera tar fasta på att det rör sig om ett val utifrån en marknad av utbildningar med denna inriktning där utbud, kostnad och kommunens begränsade ekonomiska resurser vägs mot varandraI viss mån framstår det som att partiernas och kommunernas utbildningar kompletterar varandra i så mån att kommunpolitiker med erfarenhet av båda anser att de bidrar med olika typer av kunskaper som båda behövs i det politiska arbetet. Samtidigt vittnar deltagare också om att kommunens utbildningar till sin form, med dess ofta monologiska karaktär, framstår som svårtillgängliga och inte särskilt entusiasmerande.Avslutningsvis pekar vi på behovet av fördjupad kunskap om det utbildningssammanhang som omgärdar partipolitiken och det kommunpolitiska arbetet. Området tenderar falla mellan stolarna då forskning om politik och partier präglas av andra ingångar än den didaktiska, emedan den didaktiska forskningen vanligen berör skolsammanhang och inte politik och partier. Vidare pekar rapporten på behovet av att skapa sammanhang för kunskaps- och erfarenhetsutbyten i didaktiska frågor för kommunala tjänstepersoner som ansvarar för utbildning av förtroendevalda. Ur ett demokratiskt perspektiv finns dubbla motiv för att uppmärksamma kommunens utbildningar för politiker. Dels kan dessa potentiellt ge folkvalda verktyg att utföra sina uppdrag. Dels rymmer utbildningarna i sig en maktdimension då utformningen av dem har betydelse för hur folkvaldas möjlighet till inflytande, exempelvis i relation till tjänstepersoner, tolkas och definieras.
|
|
| 4. |
- Pastuhov, Annika, 1987-, et al.
(författare)
-
Forskning om nordisk folkhögskola : en översikt 1998–2018 med sammanfattningar
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Mimer – Nationellt program för folkbildningsforskning inrättades 1990 vid Linköpings universitet till följd av ett riksdagsbeslut som gav universitetet ett särskilt ansvar för forskning om folkbildning. Mimer har till uppdrag att stödja folkbildningsforskning oavsett inom vilken disciplin den bedrivs eller vid vilket lärosäte. En viktig del av uppdraget är att skapa överblick över forskning om folkbildning i vid bemärkelse.I denna översikt är det forskning om folkhögskolan som står i fokus. Mer precist omfattas doktorsavhandlingar och vetenskapliga artiklar om folkhögskolor i de nordiska länderna som publicerats på svenska, norska, danska, finska och engelska från 1998 till och med 2018. Tack vare författargruppens breda nordiska förankring har förutsättningarna varit mycket goda när det gäller att överblicka den forskning som finns. Inte minst forskning publicerad på finska tenderar på grund av språkbarriären att förbli okänd i de andra nordiska länderna.Vår förhoppning är att denna skrift ska vara en resurs både för forskare med intresse för folkhögskolan och för forskningsintresserade inom folkhögskolans värld. Dessutom hoppas vi att den kan vara ett verktyg för alla som har ett intresse av att fördjupa sig i forskning om denna nordiska utbildningsform.Linköping i oktober 2019Andreas FejesMimers ordförandeHenrik NordvallFöreståndare för Mimer
|
|
| 5. |
- Rahm, Lina, 1973-
(författare)
-
Educational imaginaries : a genealogy of the digital citizen
- 2019
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This thesis makes use of a genealogical approach to map out and explainhow and why computers and citizenship have become so closely connected.It examines the historical continuities and disruptions, and the role thatpopular education has played in this interrelation. Drawing on previousresearch in the overlap between Swedish popular education history andhistorical computer politics, this thesis adds knowledge about howimaginaries of popular education, operating as silver bullet solutions toproblems with computerization, have had important functions as governingtools for at least 70 years. That is, Swedish popular education has since the1950s been imagined as a central solution to problems with computerization,but also to realize the societal potentials associated with computers.Specifically, this thesis makes two contributions: 1) Empirically, the thesisunearths archived, and in many ways forgotten, discourses around thehistorical enactment of the digital citizen, and the role of popular education,questioning assumptions that are taken for granted in current times; 2)Theoretically, the thesis proposes a conceptual model of educationalimaginaries, and specifically introduces the notion (and method) of‘problematizations’ into these imaginaries.
|
|
| 6. |
- Arriaza Hult, Maria, 1990-
(författare)
-
Party Education as Mobilisation : Framing education in Swedish and Spanish political parties of the left
- 2022
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This dissertation aims to contribute knowledge of how five movement-related left parties in Sweden and Spain formulate education for their members. By analysing (i) the Swedish Social Democratic Workers’ Party, (ii) the Swedish Left Party, (iii) the Spanish Social Democratic Workers’ Party, (iv) the Spanish United Left and (v) the Spanish Podemos, the study interprets how organised educational activities are formulated and motivated with the aim to instigate member engagement. The analysis builds on interviews with leading party representatives and study leaders, study and course materials, and other official documents, which steer how the parties organise their education. With a framing perspective as a theoretical itinerary, the study emphasises parties' education as a setting where meaning is formulated to initiate collective action. The four included papers stress and discuss how educational material is formulated and how the parties perceive and motivate organised party education. Papers 1 and 2 analyse text materials and shows how educational materials establish narratives that invites the members to become active in the parties. Even though the educational narrative is welcoming, the study materials also reinforce frames of how to be schooled into becoming an ideal party member. Papers 3 and 4 study interview materials and suggest that member education is interpreted as something that strengthens parties’ movement relations, provides useful training, opens up a space for political reflection, and constructs a feeling of community within the parties. The dissertation emphasises that these five movement-related left parties perceive their educational activities as settings that create relations between the party and its members. Applying the framing perspective to the understudied educational practices that transpire in parties contributes to deepening the theoretical understanding of how education can be formulated in relation to its bearing on creating collective identities.
|
|
| 7. |
- Backius, Stefan, et al.
(författare)
-
ABF och radikaliseringens vågor
- 2015
-
Ingår i: Arbetarhistoria. - : Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek. - 0281-7446. ; 153-154:1-2, s. 30-41
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 8. |
- Bladh, Daniel, 1980-
(författare)
-
Didaktiska val i partidemokratin : Om partiskolning och lärande i politiken
- 2023
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med avhandlingen är att undersöka de överväganden och skäl som ligger bakom didaktiska val som fattas när utbildning organiseras för partipolitiskt aktiva personer. De anordnare som främst står i fokus för avhandlingen är de nationella partiorganisationerna medan den kommunala förvaltningen fungerar som en kon-trastpunkt. Avhandlingens teoretiska perspektiv utgörs av vuxendidaktik samt av ett analytiskt schema där politiska partier förstås som strategiska aktörer. Det didaktiska kunskapsintresset riktar sig främst mot det politiska systemet, partierna som aktörer samt de egna partimedlemmarna. Det är kvalitativ forskning som ligger till grund för de specifika studier som avhandlingen omfattar. Det empiriska materialet har genererats genom kvalitativa forskningsintervjuer, insamling av olika typer av dokument samt omfattande kartläggning.Avhandlingen utgör en sammanläggningsavhandling som omfattar fyra artiklar. Artikel I analyserar organisering av partiskolning som verktyg för nationella partiorganisationer. Artikel II lyfter fram fostransprocesser som de nationella partiorganisationerna söker främja genom organisering av partiskolning riktat till partimedlemmar och lokalföreningar. Artikel III lyfter blicken gentemot det politiska systemet och visar hur partiskolning både kan påverka och påverkas av hur olika partifunktioner utövas. Artikel IV tar sikte på den utbildningsverksamhet som genomförs i svenska kommuner och lyfter fram tre tankelinjer som uttryck för hur de kommunala anordnarna resonerar kring och motiverar den utbildning som de erbjuder till lokala folkvalda. Sammantaget bidrar avhandlingen med kunskap om vad som sker i mötet mellan utbildning och partidemokratin. Påverkan och fostran lyfts fram som två centrala skäl bakom de didaktiska val som fattas av de nationella partiorganisationerna vid organisering av partiskolning. Hur de nationella partiorganisationerna motiverar och resonerar kring den utbildningsverksamhet som de organiserar diskuteras i samband med samlingsbegreppen personer, process och platsen. Avhandlingen visar också hur partiskolning innehar en strategisk potential för partierna. Organisering av utbildningsverksamhet i politiska partier och kommuner kan även påverka konstruktionen av deltagarnas demokratiska kompetens, vilket kan spela roll för hur partimedlemmarnas aktiva medborgarskap kommer till uttryck.
|
|
| 9. |
- Bladh, Daniel, 1980-, et al.
(författare)
-
Lines of Reasoning When Designing Education for Municipal Councillors in Sweden
- 2023
-
Ingår i: Scandinavian Journal of Educational Research. - : Taylor & Francis. - 0031-3831 .- 1470-1170. ; 67:1, s. 113-125
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Although elected representatives play an imperative role for the functioning of a formal democracy, educational research has so far not given much attention to the education and training offered to this group of people. A democratic dilemma may arise in the design and organisation of this education that relate to local governance and policy processes. This paper investigates introductory education that Swedish municipalities offer to municipal councillors and explore the reasons behind its design. The study draws on a comprehensive set of empirical material, consisting of educational programmes from 261 Swedish municipalities and interviews with municipal representatives. The results suggest three different lines of reasoning, denoted system-oriented, relationship-oriented, and market-oriented lines, behind the design of this education. The importance of these results can be considered in relation to previous findings that a strained relation exist between elected representatives and local administrations in Sweden.
|
|
| 10. |
|
|
