| 1. |
- Ottosson, Mikael, 1980-, et al.
(författare)
-
Risk- och krishantering i lokala tekniska system kring IT och energi : En forskningsöversikt kring krishantering relaterat till systemberoende, aktörer och samordning
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna forskningsöversikt utgör det inledande arbetet i forskningsprojektet ”Krisberedskap för teknisk infrastruktur – regionala och kommunala strategier för samverkan och implementering” som finansieras av Krisberedskapsmyndigheten (KBM) 2006-2008. Denna översikt utgör en introduktion och syftar till att orientera deltagande forskare i det internationella forskningsläget kring lokal och regional krishantering beträdande IT och energi.Denna forskningsöversikt har genomförts av projektledare FD Elin Wihlborg vid avdelningen för Statsvetenskap, Ekonomiska institutionen och FD Jenny Palm tema Teknik och Social förändring och pol.mag. Mikael Ottosson som nu är doktorand inom Program Energisystem. Alla är verksamma vid Linköpings universitet.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
-
Sammanvävt : det goda livet i vardagsforskningen : en vänbok till Kajsa Ellegård
- 2011. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- KAJSA ELLEGJÅRDS FORSKNING handlar om att göra vardagen och de vardagliga praktikerna förståeliga. Hennes breda engagemang för samhällsutvecklingen är märkbart i den tidsgeografiska forskningen, i vardagslivet, hushållet, hållbar utveckling, energifrågor i allmänhet och i kopplingen mellan vardags- och policynivå. Hon strävar efter att öka förståelsen för skärningsytan mellan mikro- och makronivåerna och kunskapen kring hur vi människor hanterar vår komplexa vardag. Hon återkommer ofta till betydelsen av kunskapen om de handlingsramar som kringgärdar oss och som begränsar och möjliggör hållbar resursanvändning.Kajsa Ellegård är professor vid tema Teknik och social förändring (tema T) vid Linköpings universitet sedan 1998. Hon disputerade i kulturgeografi vid Göteborgs universitet 1983. Som doktorand och forskare ingick hon i Torsten Hägerstrands forskargrupp i tidsgeografi vid Lund universitet. Från 1984 var hon verksam som forskarassistent och docent vid Kulturgeografiska institutionen, Göteborgs universitet och utvecklade den tidsgeografiska ansatsen genom att studera allt mellan bilproduktionsprocesser och vardagslivet. Därefter blev hennes forskning allt bredare i sina empiriska tillämpningar när hon kom tema T. Här har hon även varit en viktig utvecklare av forskningsmiljöer och av organisationen Linköpings universitet.Kajsa Ellegårds bidrag till den tvärvetenskapliga forskningen och undervisningen är viktigt liksom även till den allmänna folkbildningen. Essäerna i denna bok återspeglar det breda perspektiv Kajsa Ellegård har i sin forskning.Boken Sammanvävt - det goda livet i vardagsforskningen knyter an till Kajsa Ellegårds arbete för att få ihop perspektiv, metoder och analysnivåer. Sammanvävd är även hennes egen vardag då hon lyckas hålla samman sina olika projekt; de akademiska, organisatoriska och de privata.Boken överlämnar vi, kollegor och vänner, som en gåva och hyllning i samband med Kajsa Ellegårds 60-årsdag den 15 februari 2011.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Glaas, Erik, 1981-, et al.
(författare)
-
Disentangling municipal capacities for citizen participation in transformative climate adaptation
- 2022
-
Ingår i: Environmental Policy and Governance. - : Wiley Periodicals Inc. - 1756-932X .- 1756-9338. ; 32:3, s. 179-191
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transformative adaptation is described as decisive to mitigating risks and to seizing opportunities from a changing climate, requiring new ways of governing, planning and collaborating, alongside technical innovations. Building municipal capacities for citizen participation in adaptation is important to enabling such transformational changes but remains challenging. By applying capacities distilled from the literature on Urban Transformative Capacity and Participatory Climate Governance in a Swedish municipal case, this study aims to disentangle key limits for, and innovations to strengthen, local capacities for citizen participation in transformative climate adaptation. Interviews with municipal officials, focus groups with citizens, and document analyses were employed to analyse how climate adaptation and citizen participation are governed, and how these policy areas are interacting and could be bridged. The study points at conditions that foremost prevent bridging established policies and practices on adaptation and citizen participation, stemming from the different logics and distribution of responsibility within, and lacking collaboration between, these separated policy areas. The analysis concludes that potential ways to enable citizen participation in adaptation involve: broadening the geographical boundaries of deliberations; redefining the target groups for participation; co-designing participation targets, approaches and evaluation; and developing new ways to analyse and act on the patterns in the citizen inputs received.
|
|
| 6. |
- Gustafsson, Mariana S., 1978-
(författare)
-
Reassembling Local E-Government : A study of actors’ translations of digitalisation in public administration
- 2017
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The digitalisation of society decidedly affects public administration. Swedish public administration has long worked with information technologies for an effective and improved management of public services. But new and increased use of information technologies in society poses new challenges. New demands on information security are increasing, while accessibility and transparency are important priorities in policies on digitalisation in public services. However, the central government’s ambitions and expectations with regard to digitalisation face a slow and hesitant implementation in local governments. There are important differences between municipalities in priorities, local needs, and implementation mechanisms in connection with e-government. In this thesis, I argue there is a need to reconsider the role of governance mechanisms in e-government. There is a need to understand local translations of national policies and technological developments in relation to the goals of more effective and legitimate public administration. The main purpose of this thesis is to analyse tensions that emerge in the implementation of egovernment in local public administration. On the basis of a constructivist and interpretivist approach, I have undertaken two empirical studies. One focuses on municipal administration of education in Linköping. The other focuses on a governance network on digitalisation policy in Östergötland. The studies are presented in four papers. The issues addressed in the papers are further analysed with a focus on four fields of tension, using network governance theory and translation theory. This shows that the implementation of e-government in local public administration is a tension-laden process. The four fields of tension relate to: different logics and dilemmas for adoption and implementation; concerns and ambiguities in a context of unclear organisational and institutional arrangements; concerns and resistance from professional users; and a reassessment of the meaning of security as a reference for the interpretation of information security. I contend that established managerial and evolutionary models of e-government leave important process-related aspects out of the analysis of change in public administration. The contribution of this thesis lies in its description and analysis of the four identified fields of tension. One significant implication of my analysis is that reassembling current governance mechanisms in local public administration is crucial.
|
|
| 7. |
- Iacobaeus, Helena, 1980-, et al.
(författare)
-
Digitalt utanförskap : en forskningsöversikt
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten bygger på en kartläggande litteraturstudie om internationell forskning av digitalt utanförskap. Digitalt utanförskap är ett demokratiskt problem när alltfler välfärdstjänster digitaliseras. Rapportens syfte är att undersöka vilken forskning som har publicerats inom området digital exkludering, samt vilka faktorer som nämns som bidrar till digital exkludering och vilka grupper som studerats som digitalt exkluderade tidigare.ModellEn användbar modell för att analysera digitalt utanförskap har utarbetats av forskaren Jan van Dijk. Den har tidigare illustrerats som en triangel med motivation som bred bas, men utifrån vårt arbete med denna forskningsöversikt föreslår vi att den illustreras som en trappa med stegen: motivation, tillgång, färdigheter, användning. Denna modell visar hur forskningen har gått från fokus på tillgång till digital teknik, till att se det som ett mer komplext fenomen.ResultatResultatet visar att tidigare forskning har förklarat och förstått individuellt digitalt utanförskap utifrån följande faktorer:Bristande motivationBristande infrastruktur/tillgångBristande kunskap och färdigheterLåg socioekonomisk statusBristande tillit/självtillitNär det kommer till samhälleliga faktorer som kan bidra till digitalt utanförskap så nämns:Bristande styrning och ledningMotsatsen till digitalt utanförskap är digital delaktighet och inkludering. Det främsta resultatet visar att det är en pågående process som här liknas vid en trappa. Eftersom den digitala utvecklingen är pågående kan inte digital kompetens och inkludering ses som avslutade processer; människor måste ständigt uppgradera sina kompetenser för att kunna hänga med. Människor som befinner sig på de övre stegen kan dock halka ner vid en förändrad livssituation,som att gå från anställning till arbetslöshet.SlutsatserDet saknas enhetliga begrepp om vad som avses med digitalt utanförskap, inkludering och kompetens, vilket kan försvåra jämförelserDigital inkludering är pågående process, som människor kan halka efter iDigitalt utanförskap kan förstås utifrån situationer snarare än utifrån människors karaktär eller identitet (som implicit innebär att det kan undvikas)Digitalt utanförskap kan handla om komplexa samband mellan flera faktorerDigitalt utanförskap kan förekomma i olika sociala grupper och ålderskategorierRapporten har en sammanställning över faktorer som lyfts fram i tidigare forskning som gynnsamma för insatser som syftar till digital inkludering. Det handlar om faktorer som i stort återspeglas i ovan nämnda modell:MotiveraSkapa tillgångFrämja färdigheterFrämja användningIdéer för fortsatt forskningMed slutsatsen i tidigare forskning om att digital inkludering är en pågående och komplex process eftersom den digitala tekniken ständigt utvecklas behövs fortsatt forskning som visar hur olika faktorer hänger samman och kan bidra till inkludering eller exkludering. Det behövs även fortsatt forskning om olika grupper, till exempel nyanlända och migranter samt människor med olika funktionsvariationer. Att fokusera på hur olika situationer påverkar digital delaktighet och inkludering framstår som relevant. Mer tillämpad forskning om hur offentliga digitala system och tjänster designas inom ett svenskt sammanhang skulle också vara värdefull, liksom utvecklandet av nydanande metoder för att studera digital delaktighet.
|
|
| 8. |
- Kaharevic, Ahmed, 1995-, et al.
(författare)
-
Facilitating Digital Citizenship in the Western Balkans Through Digital Inclusion
- 2024
-
Ingår i: Digitalization and Democracy in the Western Balkans. - : Aspen Institute Deutschland e.V.. ; , s. 16-24
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The governments of the Western Balkan (WB) countries, like all other European governments, arerequired to adapt to the challenges that have emerged in the digital era. Digital citizenship, as rightsand responsibilities, has become integral to a democratic state in this era, necessitating policies andinstitutional designs focused on inclusive digital welfare.The following paper examines the role of digital inclusion in the WB, utilizing the framework of researcher Jan van Dijk1 for understanding digital inclusion, to assess its influence on digital citizenship. Using the EU’s Digital Society and Economy Index, the Balkan Barometer, and a professional training program, the analysis reveals a discrepancy between high internet access and low digitalinclusion, particularly in digital competence and public digital service usage. Notable variationsamong the WB countries are also explored, alongside EU and regional collaboration. The paperhighlights policy measures for improving digital inclusion, thereby fostering inclusive digital citizenship in the WB. Key policy recommendations include conducting national and regional surveys,establishing citizen centers to support digital inclusion, and designing inclusive, user-friendly public digital services.
|
|
| 9. |
- Nordqvist, Cecilia, 1962-, et al.
(författare)
-
Digitalt först? : kommuners och professionellas arbete för ökad digital inkludering
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I takt med att digitaliseringen ökar i samhället har bland andra biblioteken fått i uppdrag att verka för medborgarnas digitala inkludering. För att kunna vara digitalt inkluderade behöver medborgarna ha tillgång till digitala verktyg, kunskap om hur de hanteras och internetuppkoppling. Många som behöver stöd i frågor om digitalisering och inte får det på andra sätt vänder sig till bibliotekets medarbetare. Därför behöver personalen på biblioteken i sin tur både ha kompetensen och att kunna lära ut den. Kungliga biblioteket (KB) genomför under 2018–2020 regeringsuppdraget ”Digitalt först med användaren i fokus”. Projektet innebär att KB finansierar regionbibliotekens samordning av utbildning för medarbetare på folkbiblioteken.Den här rapporten beskriver kommuners och biblioteksledningars stöd till bibliotekens arbete för digital kompetens och inkludering. I fokus är att olika professioner som inte har utbildning i digitala tekniker ändå stöttar medborgare i tekniska frågor och med e-tjänster.Resultatet visar att styrningen från kommun och verksamhetsledning är svag men att medarbetare ändå stöttar sina besökare i deras frågor om digitalisering. De gör det trots olika dilemman de upplever. Till exempel risken att göra fel när de hanterar andra myndigheters e-tjänster, eller att de med sin skattefinansierade lön utför privata företags e-tjänster. De gör detta därför att det oftast inte finns någon annan att hänvisa till och medborgaren riskerar allvarliga konsekvenser om uppgiften inte blir utförd. Det kan handla om en redovisning till arbetsförmedlingen eller att betala en räkning.Bristen på styrning gör att medarbetarna till stor del får dra egna gränser för hur mycket och med vad de ska stötta medborgarna.Slutsatserna är att beslutsfattare behöver kompetens för att kunna fatta beslut för en bra styrning av digitaliseringen. Dessutom behöver frågan om vilka som inte nås av stöd alls diskuteras, och hur de ska få stöd, om de behöver.
|
|
| 10. |
- Palm, Jenny, 1973-, et al.
(författare)
-
Governing Local Innovation Systems - Swedish Municipalities as Structures and Actors for Energy and Broadband Development
- 2006
-
Ingår i: Uddevalla Symposium 2005,2005. - Uddevalla : University West. ; , s. 685-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Municipal owned energy companies usually produce and distribute electricity, district heating as well as other utilities. Public ownership of large technical systems is motivated by strategic need, public interest and to secure utilities at low prices. Several new technical and organisational innovations in large technical systems have taken place within the context of municipal owned companies- activities. In many municipal energy companies the management of energy policies aiming for increased ecological sustainability (according to Agenda 21) that of the new broadband infrastructure development have been dealt with differently. The cases presented in this paper and our former research work indicates clearly that municipal management was open and innovative regarding broadband but closed and less innovative in the case of Agenda 21. The differences can be seen as a consequence of different steering approaches. Agenda 21 issues are implemented in a government structure whereas broadband policies and implementation are opened for governance through networks and public-private partnership.
|
|
