| 1. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Lärare och forskare vid svenska lärosäten under 2000-talet
- 2022
-
Ingår i: Statsvetenskaplig Tidskrift. - : Fahlbeckska stiftelsen. - 0039-0747. ; 124:1, s. 69-102
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The Academic Profession in Swedish Higher Education: Continuity and Change inthe New CenturyThe purpose of this article is to describe the composition and internal stratificationof the university teaching staff at Swedish higher education institutions. We showthat four fault lines shape the higher education field in the 21st century. These are,firstly, the resource hierarchies both between old and new higher education institutionsand between the fields of science, and, secondly, the prestige hierarchybetween research and teaching staff categories and between the senior lecturers’conditions of existence in the center of the system and its periphery. We argue thatit is necessary to analyze how these stratification lines have come into place to understandhow they work and interact with each other, and how they have partially reinforcedeach other, but at the same time have left room for a transformation of theuniversity teachers’ conditions across the university system.
|
|
| 2. |
-
Med sikte på profession : Akademiska yrkesutbildningar vid ett nytt universitet
- 2011. - 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Med sikte på profession redovisar data från ”Femklöverprojektet”. Femklövern har följt studenter på fem akademiska yrkesutbildningar vid Linnéuniversitetet, från att de började sina studier fram till deras första två år i yrkeslivet. De utbildade sig till poliser, socionomer, personalvetare, bibliotekarier och idrottscoacher.De fem utbildningsprogrammen har i olika grad ambitionen att bli professionsutbildningar och vetter dels mot ämnesstudier, dels mot det direkt yrkesförberedande. Spänningen mellan universitetets krav och arbetsmarknadens förväntningar präglar både studiernas uppläggning och studenternas studiemotiv, men också hur studenterna uppfattar studiernas relevans för det yrkesliv som de ser framför sig.Ett viktigt tema är i vilken utsträckning yrkesutbildningarna förmedlat professionella inslag och förhållningssätt och hur dessa utvecklas under utbildningen och i arbetslivet. Vi har även strävat efter att fånga i vad mån programmens vetenskapliga bas har genomsyrat utbildningarna och i vilken grad studenterna tillägnat sig den. Författarna visar på en viktig trend i högskolans yrkesorienterade program. Allt fler utbildningsprogram som redan finns i högskolans regi utvecklar tydliga professionsanspråk. Samtidigt växer antalet yrkesorienterade utbildningar som vill nå högskolestatus. De resultat som här redovisas har därför betydelse och relevans långt utöver de fem yrkesutbildningar som ingick i Femklövern.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Administratörerna : administration, kontroll och styrning vid svenska universitet och högskolor
- 2020
-
Ingår i: ARKIV. Tidskrift för samhällsanalys. - Lund : Arkiv förlag & tidskrift. - 2000-6225 .- 2000-6217. ; :12, s. 7-59
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Det svenska universitetssystemet har vuxit till att bli en omfattande och komplex institution. Expansionen har inte bara gällt antalet studenter, lärare och forskare utan också den administrativa ram de verkar inom och de personalkategorier som ingår däri. Men förhållandet mellan lärarkår och administratörer präglas inte sällan av misstro. I sin artikel vill Ola Agevall och Gunnar Olofsson tränga bortom parternas spontana föreställningsvärldar och se hur universitetsadministrationens sammansättning och omfång faktiskt förändrats under perioden 2001–2018. De pekar på hur tillväxten av administratörer i huvudsak håller jämna steg med tillväxten av lärare och forskare. Däremot har administratörsgruppen ändrat karaktär – vilket kommer till uttryck i vilka delar av den som ökat respektive minskat, liksom vad som hänt med gruppens utbildningsnivå och könsfördelning. Det nya mönster som etableras under perioden kan förstås som en omställning av den administrativa personalens uppgifter till att tjäna ledningarnas strävan att styra och kontrollera verksamhetens effektivitet och produktivitet. En utveckling som kan förklara ökade spänningar i förhållande till universitetslärarprofessionen. En annan möjlig implikation kan vara att det ur administratörskåren växer fram en ny profession.
|
|
| 5. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Den administrativa personalen vid svenska universitet och högskolor : En studie av dess förändring mellan år 2001 och 2016
- 2018
-
Ingår i: Sociologidagarna 2018.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Transformationen av en professions organisatoriska omgivning: universitetsadministrationens förändring efter 1990-talet. Det finns bland universitetslärare en utbredd föreställning om att administrationen och antalet administratörer har vuxit kraftigt i omfång. Men antalet administratörer vid universiteten har i själva verket hållit jämn takt med tillväxten av den akademiska lärarkåren. Det som däremot har hänt är en inre omstrukturering av kåren: utbildningsnivån har stigit, och vissa typer av tjänster har ökat kraftigt (ekonomer, controllers) medan andra har minskat. Speglar dessa förändringar en förskjutning av den administrativa personalens uppgifter, från att vara stöd och service till institutioner, lärare m.m., till att i högre utsträckning vara ett medel för ledningens ambition att styra och kontrollera verksamheten? Tillväxten av mer kvalificerad expertis inom universitetsadministrationen kan emellertid tolkas på flera sätt. Vi vill i denna text även pröva tesen att den kan förstås utifrån den ökande osäkerhet som universitets- och högskoleledningar möter, i form av många och skiftande krav från intressenter, samt den osäkerhet som New Public Managements olika styrinstrument ger upphov till.
|
|
| 6. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Professions in Incentive Society : The Legacy of the 1990s in the Swedish Academic profession
- 2015
-
Ingår i: Differences, Inequalities and socilogical imagination. - Prague : Institute of Sociology of the Czech Academy of Sciences. - 9788073302726 ; , s. 949-
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- The early 1990s are marked by two types of important events on a global scale. First, these were years of economic recession, accompanied by rising unemployment, the widespread ascendance of new forms and techniques of governance, and politically enforced restrictions on public spending. Second, the early 1990s made knowledge society a common trope, and the global university enrolment ratio rose steeply. The two changes are interlinked –expansion of higher education bolstered youth unemployment, a knowledge economy was held up as a model for western societies – and both impact the system of professions.This paper examines how the combination of recession and university expansion was accommodated in one specific locale in the system of professions, the case of Swedish university teachers. The academic profession was subjected to the same changes in the forms and techniques of governance as other Swedish professions. But whereas most professions encountered novel forms of steering under conditions of scarcity, the higher education sector was reformed during a period of abundance. Two resource-shocks hit the system. One derived from an increased flow of research funding, the other from the rapidly increasing number of students. We argue that this mode of introduction (1) postponed the perception of adverse effects on the profession, (2) aligned with, accentuated and altered the structure of an internally differentiated but formally unified university system, (3) created specific groups of beneficiaries at different poles of the system – and that, thereby, (4) an incentive-based institutional framework was worked into the tissue of the professional body.
|
|
| 7. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
The ecology of a professional field : Higher Education in Sweden
- 2019
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ever since Andrew Abbott’s seminal work on the system of professions, research on the professions has acknowledged, in principle at least, the necessity to consider professions in their relation to other professions. The division of labour, jurisdictional conflicts and intra-organizational interactions between professions have received their due share of scholarly attention. But less effort has been spent on understanding other ways in which a profession can be shaped and conditioned by its relations to its professional surroundings.In this paper, we examine how the reproduction and expansion of the Swedish corps of university teachers were conditioned by the manner in which universities were intertwined with the professional labour market which they increasingly supplied with PhDs. We argue that Swedish universities depended on these labour market niches to absorb an over-production of PhDs – thereby simultaneously establishing secure career paths extra muros and securing a pool of future would-be university professors. Equally important, the university and its teacher corps were shaped by these interconnections. First, individual career trajectories served as the warp that linked the university to neighboring organizations. Second, disciplines have their specific hinterlands of employing organizations, and the extent and type of external career paths differentiates the teacher corps with regard to its conditions of reproduction and expansion.
|
|
| 8. |
- Agevall, Ola, 1970-, et al.
(författare)
-
Universitetslärarprofessionen och det högre utbildningsfältets förändring 1980-2015
- 2018
-
Ingår i: Sociologidagarna 2018.
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I detta papper undersöker vi vilka konsekvenser de förändringar, som universitet- och högskolesystemet har genomgått under de senaste decennierna, har haft för universitetslärargruppen som kår. För det första har det efter 1977 års infogning av en lång rad nya enheter i högskolesystemet tillförts nya undervisningsenheter, nya studentgrupper och nya lärargrupper. För det andra förändrades sättet att finansiera och styra universiteteten under 1990-talets första år, som till en början innebar en kraftigt ökad volym men som på sikt omstöptes i en allt striktare reglering. För det tredje ändrades mot 1990-talets slut karriärstrukturen: dels blev doktoranderna i allt högre utsträckning anställda vid universiteten (doktorandtjänster), dels öppnades möjligheten att inom sin tjänst befordras till professor.Vad har det inneburit för universitetslärarkåren och dess inre skiktning att universitetssystemet på detta sätt utrustades med nya slags enheter, nya styr-och finansieringsregimer, och nya tjänstekategorier? Vilken typ av konflikter kan vi förvänta oss att detta mångskiftande skiktnings- och motsättningsmönster ger upphov till?
|
|
| 9. |
- Andersson, Gunnar, et al.
(författare)
-
Minnesord: Thomas Brante 1947–2016
- 2016
-
Ingår i: Sociologisk forskning. - : Sveriges Sociologförbund. - 0038-0342 .- 2002-066X. ; 53:4, s. 437-442
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
