| 1. |
-
Gender issues in learning and working with information technology: social constructs and cultural contexts
- 2010
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Gender Differences in Learning and Working with Technology: Social Constructs and Cultural Contexts discusses the social studies of information technology, specifically how IT skills are learned and how such skills are gendered. This book draws upon the disciplines of sociology, education, cultural and media studies, and gender studies, using a variety of research methods and theoretical perspectives to approach gender and IT in different contexts: education settings, work settings and everyday life. This unique reference source brings to light gender relations and IT, examining them in a multidimensional way. Gender, equity, learning, and information technology can intersect to form a theoretical and abstract field of knowledge emanating from very real, concrete, lived experiences.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Heide, Mats, et al.
(författare)
-
Kommunikation och Organisation
- 2005
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här boken behandlar organisationers kultur, ledarskap, förändring, identitet och image ur ett kommunikativt perspektiv. Författarna ger också teoretiska grunder och forskningsperspektiv på detta aktuella ämne, illustrerade med praktikfall som valts för att spegla svenska förhållanden. Kommunikation och organisation är den första svenska kursbok som ger en bred översikt över ämnet organisationskommunikation. Den vänder sig till studenter i ämnen som medie- och kommunikationsvetenskap, företagsekonomi, informatik, sociologi och psykologi. Den riktar sig även till informatörer, marknadsförare, personaladministratörer och ledare som arbetar praktiskt med organisationers kommunikation.
|
|
| 5. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 6. |
- Perez Vico, Eugenia, 1980, et al.
(författare)
-
Bredda synen på nyttiggörande!
- 2013
-
Ingår i: Forskning. ; 3, s. 12-
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
- Ek, Richard, et al.
(författare)
-
Hantverksbryggerinäringens samverkan och betydelse för små och medelstora företags tillväxt på Gotland
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Abstract The craft brewery industry on Gotland is particularly vital and well known in Sweden, but nonetheless holds significant development potential. The main purpose of this study has been to construct a situational awareness of the craft beer value chain on Gotland, and to identify its key actors. Furthermore, in order for the craft breweries to become a more prominent part of Gotland's business and tourism and visitor industry, different needs have been identified and analyzed. These needs have then been used to develop an action plan that in the long term can facilitate and enable Gotland's craft brewers to improve their processes and products. Furthermore, the analysis is based on an international research review, Michael Porter's value chain model and extensive field works on Gotland. The results show that two actions appear to be particularly important. The first is about the possibilities of coordinating and using logistics, transports and modern brewery technologies in a more economically beneficial and environmentally friendly way. An important initial part of the action plan is to map the craft brewery industry's transport, communication and technology utilization needs. This mapping is proposed to be carried out with Geographic Information Systems (GIS). Thus, the brewery industry's value chain needs to be analyzed geographically in order to develop sustainable business models that include transport, logistics and a sharing of expensive brewery equipment. The second action plan is more long-term and is about the establishment of a brewery meeting place which constitutes a regional (and in the long term national) center for knowledge sharing and practical craftsmanship about the brewing of high quality beer.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Grafström, Maria, 1978-, et al.
(författare)
-
Från folkbildning till kunskapsproduktion
- 2020
-
Ingår i: Ledning och (sned-)styrning i högskolan. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144127064 ; , s. 219-242
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
- Isgren, Ellinor
(författare)
-
Between Nature and Modernity : Agroecology as an alternative development pathway: the case of Uganda
- 2018
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Agricultural modernization has massively increased global food supply, but at a high environmental cost. Today many are calling for an agricultural ‘paradigm shift’, including several mainstream institutions. But to what? In recent years, agroecology has gained credence as an alternative approach that seeks to understand and manage farms as complex agroecosystems. From a development perspective, it is argued to not only hold potential for sustainable agriculture, but also as a model for inclusive development thanks to its particular applicability in sites dominated by small-scale low-capital farming. Uganda is one of many countries in sub-Saharan Africa where much hope is currently placed in gricultural development for poverty alleviation, economic growth and food security. Yet despite its promise to resolve tensions between development and environmental sustainability, agroecology remains largely ignored.The aim of this thesis is to understand if and how agroecology has potential to constitute a desirable and viable alternative pathway of agricultural development, and to provide insights about its achievability in Uganda. I do so by employing a research strategy rooted in critical modernity, critical realism and emancipatory social science, and by combining fieldwork methods and secondary material via an interdisciplinary approach. The thesis is structured around three interlinked tasks. First, I provide a critique of conventional agricultural modernization where I identify limitations and contradictions internal to this model of development, and explain the emergence and persistence of the particularly problematic form of agrarian politics in Uganda under the NRM regime. Second, I scrutinize the claim that agroecology offers a sustainable and viable model of agricultural development, and argue that there is convincing evidence for its potential to do so. When analyzing how this alternative is being implemented in Uganda today, and by whom, I find that agroecology is typically pursued by actors in civil society and academia as a form of smallholder-oriented ‘modernization from below’. Agroecology contributes by providing principles for sustainable and locally adapted agriculture. However, I also find substantial barriers to agroecology that are structural in kind, and require more overt confrontation of ‘modernization from above’. Third, therefore, I analyze the conditions for political engagement and broader mobilization for agroecology within Ugandan civil society, by looking at its historical formation and current strategies at national and local level.Beyond insights about the specific dynamics of agrarian change in Uganda, the thesis makes two main contributions: 1) it theorizes agroecology and its role in agricultural development, thus taking steps forward towards rethinking agricultural modernity, and 2) it advances the maturing field of sustainability science by using emancipatory social science to promote its critical problem-solving agenda.
|
|
