| 1. |
- Bourelius, Lars, et al.
(författare)
-
Öppna digitala resurser (OER)
- 2012
-
Ingår i: Nyheter & Debatt. - 1651-3363. ; :3, s. 4-4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lärande sker i sociala sammanhang. Genom nätet är klassrummet idag globalt. Tusentals universitet, skolor och lärare i världen delar idag med sig av kursmaterial, föreläsningar, experiment, reportage och bilder så att andra kan återanvända materialet i sin undervisning.
|
|
| 2. |
- Comba, Valentina, et al.
(författare)
-
A Benchmarking Exercise for Quality Blended Learning. A Challenge for European Universities in the 21st Century
- 2010
-
Ingår i: [Host publication title missing].
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- This paper shares the experiences of 5 universities involved in a benchmarking exercise on e-learning in 2009 through ESMU. A total of 9 European universities participated in the exercise with the purpose of evaluating their existing e-learning practices and policies and getting advice on which areas to improve and how. Initially, the paper discusses the benchmarking concept and reasons why institutions should engage in benchmarking exercises. Benchmarking is viewed as a method for quality assurance and enhancement in higher education. Self-assessment is involved at the participating institutions, which leads to a high level of awareness and understanding of existing practices and policies at different levels of the organisation. Benchmarking is thus an efficient self-improvement tool. In chapter two, the planning of the benchmarking exercise is outlined. A combination of an individual, collaborative and expert approach to benchmarking was chosen. Chapter three deals with the creation of the benchmarking questionnaire which was a collaborative effort between all nine participating universities, ESMU and EADTU. Taking their starting point in the online E-xellence benchmarking tool developed by EADTU, participants reformulated, deleted and added benchmarks within the following six categories: Strategic management, curriculum design, course design, course delivery, staff support and student support. An effort was made to translate the E-xellence questions to the blended learning context of the participating universities. The internal data collection and formulation of responses are accounted for in chapter 4 which also contains reflections on the challenges and benefits of the selected approaches. Chapter five presents the overall conclusions of the benchmarking exercise within each of the six benchmark categories. The final chapter discusses and provides examples of how participants can use the benchmarking results to improve existing practices and policies and outlines potential external collaboration opportunities between participants.
|
|
| 3. |
- Creelman, Alastair, et al.
(författare)
-
2012-MOOCarnas år
- 2012
-
Ingår i: SVERDnytt. - 2001-5429. ; :3
-
Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)
|
|
| 4. |
- Creelman, Alastair, et al.
(författare)
-
Förändringar, utmaningar, gränslöst lärande
- 2014
-
Ingår i: Interaktiva medier och lärandemiljöer – hur tar vi med oss skolan in i samtiden?.
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Bildning som betydelsefull del i lärandet är inte alltid priorierat i utbildingssammanhang. Informellt och icke-formellt lärande erkänns sällan som något som bidrar till kunskap och färdigheter, inte ens av individerna själva. Öppna sociala nätverk skapar stora möjligheter för en ny syn på bildning och tillvaratagande av den enskildes engagemang, motivation, intresse och valmöjligheter. Förändrade lärandekulturer skapas om hur vi lär tillsammans i öppna nätverk, både fysiska och digitala. Ett nytt ekosystem för utbildning tar form med nya aktörer och strukturer för bedömning och certifiering av lärande. Mozillas Open Badges initiativ är ett exempel på detta, liksom personliga e-portfolio, där kompetenser och erfarenheter kan valideras och certifieras antingen av arbetsgivare, utbildningsaktörer eller t.o.m. den enskilde själv. En explosionsartad utveckling sker idag av informellt lärandet tack vare tillgången till öppna lärresurser, forskningsartiklar (via Open Access), öppna utbildningar, sociala nätverk och gratis nätbaserade verktyg för kollaboration och skapande. Nya former för lärande och nya aktörer vinner mark. Förutsättningar för den enskildes möjligheter till lärande och utbildning tillgängliggörs i högre utsträckning samt förändras. Framför allt förändras den enskildes valmöjligheter och påverkansmöljligheter, enskilt, tillsammans med andra, i nätverk men också globalt. Betydelsefulla initiativ har de senaste åren vuxit fram med stor genomslagskraft. Under 2012 var lanseringen av MOOC det som troligen är mest utmanande och omdanande för fomella utbildningsaktörer. En ny form av folkbildning växer fram, där experter och entusiaster kan skapa egna utbildningar via plattformar som t.ex. Udemy, Open Tapestry, CourseSites för att sedan marknadsföra dem nationellt och internationellt med peer review och crowdsourcing som kvalitetssäkring. Kapitlet kommer att handla om diskussionen om hur ett öppet utbildningsklimat kan förädlas och kultiveras. Kapitlet handlar också om hur öppet lärande stimulerar och ger möjligheter till en ny folkbildningsrörelsen där den enskilde kan orkestrera sitt eget lärande.
|
|
| 5. |
- Creelman, Alastair, et al.
(författare)
-
Perspectives on MOOC Quality-An account of the EFQUEL MOOC Quality Project
- 2014
-
Ingår i: INNOQUAL - International Journal for Innovation and Quality in Learning. - 2294-9763. ; 2:3, s. 78-87
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Massive Open Online Courses (MOOC) represent a recent stage in open education. In more and more institutions they are moving from an early entrepreneurial stage into the reality. The rapidly rising participation levels, high visibility and a growing community worldwide prompt a number of important questions. The MOOC Quality Project, an initiative of the European Foundation for Quality in E-Learning (EFQUEL), addresses the question of quality and MOOCs, not by trying to addresses the question of quality and MOOCs, not by trying to find one answer which fits all, but by trying to stimulate a discourse on the issue of quality in MOOCs. A series of blogposts by eleven worldwide experts and stakeholders in the field addressed the issues from each participant’s viewpoint. From twelve experts’ blog contributions key quality areas were identified by way of document analysis, amongst which were addressing a massive (and often unspecified) target group, mixing formal and informal learners, learning across contexts, transparency and openness, peer-to-peer pedagogy, choice-based learning and learner support.
|
|
| 6. |
- Elf, Marie, et al.
(författare)
-
IMPOER Implementering av öppna lärresurser i sjuksköterskeprogrammet. Högskolan Dalarna
- 2014
-
Ingår i: [Host publication title missing]. ; , s. 149-149
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Ett forskningsprojekt IMPOERS har startats för att följa en cohort sjuksköterskestudenter under implementering av OER. Detta är ett av de första mer systematiska projekten i Sverige om införande av OER. Några första preliminära resultat kommer att kunna presenteras vid NU2014,hösten 2014. Bakgrund Sjuksköterskeprogrammet på Högskolan Dalarna fick i januari 2013 utmärkelsen Excellent eLärande efter genomförd utvärdering av European Association of Distance Education Universities (EADTU). I samband med utmärkelsen vill man främja användning av Open Educational Resources (OER) för fördjupat lärande och för att studenterna härigenom ska kunna ta del av den främsta internationella forskningsfronten inom området och bli delaktiga i internationella nätverk. OER är lärresurser som är tillgängliga på internet och fritt kan användas,kopieras och spridas och i många fall även bearbetas. En öppen digital lärresurs har en angivelse,eller upphovsrättslicens, som visar under vilka villkor den får användas, kopieras, spridas och bearbetas. UNESCO är en av de drivande organisationerna bakom OER rörelsen för att tillhanda hålla fri och öppen utbildning för alla. På senare år har pedagogiska fördelar lyfts fram i användningen av OER och forskning har visat att OER kan vara en stark driv för individualiserat och öppet fritt lärande. Trots att användingen av OER ökar kraftigt inom högre utbildning, inte minst internationellt, så finns det få studier som har belyst både effekter av införande av OER och själva implementeringsprocessen. Projektet syftar till att beskriva hur och på vilket sätt OER kan genomföras och användas inom en sjuksköterskeutbildning. OER kommer att implementeras och effekter och genomförandeprocessen kommer att studeras. Detta kommer att genomföras genom en blandad metod med hjälp av enkäter, dagböcker och intervjuer. Specifika frågor som vi vill besvara: Hur används OER? När används OER? Vilka OER används? Hur etableras professionella nätverk för studenterna genom användning av OER? På vilket sätt influeras kvaliteten i lärandet? Metod Vi kommer att implementera OER i en kurs inom programmet och följa dess effekter och processen att införa OER. Det kommer vi att göra genom mixad metod med hjälp av enkäter,dagboksanteckningar och intervjuer (narrativs).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
