| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Johansson, Gerd, et al.
(författare)
-
Hemtjänstpersonalens arbetsmiljö och hälsa i fyra skånska kommuner
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presentas resultaten från en arbetsmiljöenkät som genomförts ihemtjänsten i fyra skånska kommuner (2 landsortskommuner, 1 medelstor stad, 1 storstad). Enkäten syftade till att brett kartlägga hemtjänstpersonalens arbetsmiljö, hälsa och välmående och är en del av det fyraåriga forskningsprojektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten - participativt förändringsarbete i praktiken”. Projektet har finansierats av Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (FORTE).Totalt svarade 114 personer varav 99 var kvinnor, 14 män och en person som inte angivit kön på enkäten. Andelen av hemtjänstpersonalen som svarade på enkäten var 73%. Personerna svarade på frågor om övergripande arbetssituation inklusive ergonomiska förhållanden och psykosocial arbetsmiljö och om hälsa.De allra flesta (mer än 90%) uppgav att de trivs med sitt arbete och sin arbetsplats. De angav också att stämningen var god, att de kände en gemenskap på arbetsplatsen och upplevde ett stort stöd från sina arbetskamrater, vilket medför att de har möjlighet att få råd och att lära av andra. En majoritet uppgav att de också hade ett gott stöd från närmaste chef. Däremot upplevde de att de ganska sällan fick uppskattning eller belöning för sitt arbete. Det kan också noteras att två tredjedelar av deltagarna kände att de ville arbeta kvar på nuvarande arbetsplats om fem år.Hemtjänstpersonalen lyfter i sina enkätsvar främst fram tre problem i arbetet;bristen på vikarier, att tiden att ägna sig åt varje omsorgstagare är för kort samt att antalet omsorgstagare som varje person ska besöka under en vecka är för stort.Bristen på tid hos omsorgstagarna medför bl.a. att de inte hinner sköta andrakringuppgifter, att tiden att förflytta sig mellan olika omsorgstagare äts upp ochnågon tid för att kunna varva ner finns inte. Möjligen kan denna brist på mikropauser i vardagen bidra till både ökad stress och fysisk belastning.Av samtliga undersökningsdeltagare angav mer än hälften i sina enkätsvar attnuvarande arbete hade gjort deras hälsa något eller mycket sämre. Förekomsten av besvär från muskler och leder var anmärkningsvärt hög jämfört med andra yrkesgrupper och även jämfört med tidigare studier av personal inom hemtjänst. Det var särskilt vanligt med besvär från rygg och armbågar/händer.För bedömning av indikation för utmattning har tre olika instrument använts.Dessa visar att en fjärdedel till en tredjedel av de hemstjänstanställda rapporterarstress och/eller utmattningsreaktioner på en nivå som indikerar risk för utmattningssyndrom eller annan relaterad psykisk ohälsa om deras situation blir långvarig.Sammanfattningsvis anser vi att de positiva sociala aspekterna av arbetsmiljön iform av trivsel på arbetsplatsen, god gemenskap med stöd från både ledning ochkollegor betyder att bilden av hemtjänsten som en oattraktiv arbetsplats inte är entydig. Det finns resurser i organisationen och bland personalen som det går attbygga vidare på.Vad gäller individens fysiska och psykologiska arbetsmiljö ser vi dock ett antalutmaningar i form av hög fysisk belastning och risk för stress och utmattning. Allt detta måste åtgärdas för att öka attraktionen för yrket och minska riskerna för arbetsskador och sjukskrivning. Även om organisatoriska förändringar och användning av tekniska hjälpmedel i vissa fall kan minska problemen så måste det anställas fler personer för att personalen ska kunna ge omsorgstagarna den vård- och omsorg de behöver. För att fler personer ska välja att arbeta inom hemtjänst krävs också förbättrade anställningsförhållanden som tillsvidareanställning, förbättrade löneförmåner, möjlighet till fortbildning, en arbetsmiljö som inte påverkar hälsan negativt och möjlighet att påverka hur arbetet utförs.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Persson, Roger, et al.
(författare)
-
Self-reported noise sensitivity and perceived enjoyment of working in an open office environment
- 2024
-
Ingår i: Social and Occupational Ergonomics. ; 152, s. 70-79
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Individuals may vary in their sensitivity to noise and this may affect how they relate to their surroundings. As part of an intervention project about the psychosocial effects of informational sound masking, we examined the occurrence of self-labeled noise sensitive individuals as well as the association between three indicators of noise sensitivity and one indicator for the perceived enjoyment of working in an open office environment. We also examined how the indicators of noise sensitivity correlated with age, gender and ratings of behavioural and architectural countermeasures, and the perceived impact of the sound environment on work tasks. Sixty-eight individuals (32 women and 35 men) between 24 and 64 years of age participated by responding to an online questionnaire at baseline in March 2023. The results showed that 47 % labeled themselves as at least being somewhat sensitive to sounds, while 53 % stated that they were not especially, or not at all, sensitive to sounds. Furthermore, 57 % reported that they much, or to a high degree, enjoyed working in an open office environment, whereas 43 % reported that they did not, or only to some extent enjoyed this. Spearman rank order correlations indicated that individuals who labeled themselves as noise sensitive, or reported having a propensity to react very strongly to sounds, were more likely to report a lesser enjoyment of working in an open office environment. In addition, they were also more likely to rate that the sound environment negatively influenced their ability to concentrate and to perform at work. Accordingly, individual variations in sound sensitivity is one factor to consider when designing and operating open office environments; and may also be a factor that impacts the recruitment of individuals to employments in open office environments.
|
|
| 8. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: Hur arbeta med participativt förändringsarbete i praktiken?
- 2017
-
Ingår i: ; , s. 50-50
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I dag arbetar cirka 22 procent av de arbetande kvinnorna i Sverige i vård och omsorgssektorn. Vård och omsorg är en kvinnodominerad sektor som karaktäriseras av höga sjuktal, hög personalomsättning och rekryteringsproblem. Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som vården av svårt sjuka patienter i allt högre grad flyttas ut från sjukhusen till hemmet. Detta utgör stora utmaningar för hemtjänsten och de personer som arbetar där. Allt pekar på att det kommer behövas mer personal inom hemtjänsten på sikt, vilket ställer de arbetsmiljöproblem och rekryteringsproblem som redan finns på sin spets. I ett försök att minska arbetsmiljöproblemen i hemtjänsten så arbetar vi med dessa frågor i Forte-projektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: participativt förändringsarbete i praktiken”. Detta görs dels genom att sammanställa tidigare forskning samt inventera erfarenheter bland praktiker. Dessutom, kommer vi ta fram och utvärdera organisatoriska interventioner avsedda att tackla verkliga arbetsmiljöproblem i samverkan med 4 kommuner och en privat aktör. Upplägget i projektet är metodologiskt intressant av flera skäl: 1) Utöver genomförandet av en vanlig systematisk litteraturstudie, avser vi komplettera denna med en så kallad realist review. Realist review är en speciell metodik som är avsedd för studier av komplexa interventioner och syftar till att ta fram kunskap om de mekanismer som faktiskt får interventionerna att fungera. 2) Vi vet att det finns många lovande initiativ ute i kommunerna där resultaten dessvärre inte sprids och inga ordentliga utvärderingar görs. Därför avser vi identifiera sådana initiativ via olika kanaler, både formella och informella, och utvärdera dessa enligt realist review-metodiken. Vi kommer också att studera några utvalda initiativ närmare. 3) De interventioner som tas fram i projektet kommer att både utformas och implementeras i samverkan med praktiker med fokus på de problem som de deltagande organisationerna själva identifierar. Som forskare bidrar vi med input till denna process, men praktikerna äger frågan. Under hela processen kommer vi att använda den breda kompetens som finns i projektgruppen om t.ex. belastningsergonomi, genus, psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöteknik och organisationsteori. Inte minst för att säkerställa att det genomförs grundliga och vetenskapligt sunda utvärderingar av de framtagna interventionerna. Förutom ett antal relevanta och grundligt utvärderade interventioner och en översikt över det vetenskapliga kunskapsläget, kommer projektet att resultera i en databas över svenska organisatoriska förändringar med effekt på arbetsmiljön genomförda av praktiker. Det senare inkluderar svar på frågorna ”hur?”, ”varför” och ”i vilka sammanhang?” olika interventioner fungerar. Svar som är avgörande för den som själv avser testa att implementera interventioner som tagits fram i ett annat sammanhang.Projektet är angeläget av många skäl. För det första är hemtjänstens arbetsmiljö underbeforskad, inte minst vad gäller interventionsprojekt. För det andra är hemtjänsten en bransch där väldigt många arbetar. För det tredje är det dokumenterat att branschen har stora arbetsmiljöproblem, främst belastningsskador och stressrelaterad psykisk ohälsa. Således förväntas den kunskap som skapas i projektet ha potential till att skapa en bättre arbetsmiljö och ett större välbefinnande för en stor grupp människor.
|
|
| 9. |
- Stroh, Emilie, et al.
(författare)
-
The use of protective hearing devices and perceived noise disturbance and social climate in open office environments
- 2024
-
Ingår i: Social and Occupational Ergonomics. ; 152, s. 1-8
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Open office environments are architectural solutions that are believed to economize the use of office space and facilitate social interactions at work. However, research has shown that employees in open office environments may experience lower job satisfaction, stress reactions, and exhibit poorer performance. Exposure to noise in open office environments may prompt avoidance behaviours such as working from home, using meeting rooms for single use at work, or using protective hearing devices. We examine to what extent open office workers used protective hearing devices, and whether this use was related to reports of noise disturbance and if this use seemed to influence the perception of the social climate at work. Sixty-eight participants working in open office environments completed the survey. The participants worked within the same company and building but on three different floors. The use of protective devices, disturbance from noise, and social climate at work were assessed with questionnaires. The results showed that the participants were primarily disturbed by noise generated by colleagues. The social climate at work was in general perceived as relaxed and comfortable and encouraging and supportive. Fifty-four percent of the participants used protective hearing devices often or always, however this use was not significantly associated with perceived disturbance, self-rated hearing nor seemed to interact with the participants experience of the social climate at work. However, the participants frequent use of protective hearing devices is a behaviour that may interfere with the effectiveness of architectural and technical solutions such as sound masking that aim to add sounds designed to improve the intelligibly of speech and reduce overhearing.
|
|
| 10. |
|
|
