| 1. |
- Arias Schreiber, Milena, 1965, et al.
(författare)
-
Addressing social sustainability for small-scale fisheries in Sweden : Institutional barriers for implementing the small-scale fisheries guidelines.
- 2017
-
Ingår i: The Small-Scale Fisheries Guidelines. - Berlin : Springer. - 9783319550732 - 9783319550749 ; , s. 717-736
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Swedish coastal fisheries are not sustainable in terms of the status of their main fish stocks, their economic profitability, and as source of regular employment. Social sustainability commitments in fisheries governance advocated by the Voluntary Guidelines for Securing Sustainable Small-Scale Fisheries (SSF Guidelines) have been so far mostly neglected. In this chapter, we bring attention to two institutional settings at different governance levels relevant for the implementation of the SSF Guidelines in the Swedish context. First, we look at the introduction of social goals under the perspective of the EU’s Common Fisheries Policy (CFP). Second, we consider national tensions between forces advocating or opposing a further application of market-based economic instruments, often portrayed as an effective cure for all ills, in fisheries governance. Taking into account the logic on which the SSF Guidelines rest, we evaluate in both cases current processes for stakeholder participation in the formulation of fishing policies and strategies in Sweden. We conclude that the inclusion of a social dimension and stakeholder involvement at the EU level face procedural and institutional limitations that prevent the small-scale fisheries sector from exploiting opportunities for change. Further challenges to the implementation of the SSF Guidelines arise when central national authorities’ interpretation of societal benefits opposes other interpretations, and consequently economic calculations take precedence over a participatory process-based, knowledge-accumulating approach to resource management. The SSF Guidelines, therefore, provide important material and intellectual resources to make the most of new chances that can lead to an increased likelihood of change in the direction of sustainable coastal fisheries in Sweden.
|
|
| 2. |
- Lozic, Vanja, Associate professor, 1976-
(författare)
-
Breaking the silence : Voicing teachers’ exposure to identity-based exclusionary processes at workplace
- 2023
-
Ingår i: The 1st work science meeting. - : Malmö universitet. - 9789178774302 ; , s. 4-5
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The study explores thirty compulsory schoolteachers’ experiences of exposure to exclusionary behaviour and comments by fellow colleagues, students, or their legal guardians at the workplace. Using analytic terms exclusionary processes and intersectionality, and by interviewing teachers who have experienced exclusion due to norms concerning gender, sexuality, ethnicity, race, and religion, I will answer following research questions: How do teachers experience exclusion and how does it affect them? What makes exclusion at workplace possible and how can one act on it? Of particular interest is subtle exclusion, as it is hard to detect and has been neglected be professionals and Swedish researchers, despite the evidence of high rate of occurrence and negative psychological, social, and professional consequences. Theoretical inspiration comes from research on intersectionality and microaggressions in the workplace. The study is based on interviews with teachers, who have volunteered to talk about their own experiences of exclusionary processes. The interviewees, working in different educational settings, define, describe, and are asked to problematize and contextualize exclusionary processes that affect them. The study shows that the interviewees are subjected to exclusionary processes because they do not occupy normative position in the local context. Gender-based exclusionary processes are often interdependent of several identity-based power differentials that may or may not operate simultaneously (for example age, gender, ethnicity and educational background or whiteness norms, religion, and gender may intersect each other, reinforcing or weakening different power axes). Additionally, the interviewed teachers express that there is a lack of institutional support for change, highlighting the importance of developing analytical tools to understand and eventually tackle subtle exercises of exclusionary power. Nowhere in the analyzed empirical material has there been talk of attempts at collective action where the teachers join or themselves organize social movements and act collectively, even though, according to Bonilla-Silva (2018), these forms of resistance make the largest impact in terms of changing social structures of exclusion. The lack of collective action and institutional support highlights the need for a paradigm shift.
|
|
| 3. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 4. |
- Biszczanik, Kamila, 1984-
(författare)
-
Fängelsets historia
- 2018. - 1
-
Ingår i: Kriminalvården. - Lund : Studentlitteratur AB. - 9789144125787 ; , s. 19-30
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
- Tikkanen, Ronny, 1968
(författare)
-
MSM-enkäten. Riskhandlingar, hivtest och preventiva behov bland män som har sex med män
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten innehåller en presentation av resultat från MSM-enkäten 2008. Syftet med MSM-enkäten är att kartlägga sexuella beteenden, hivtestningsvanor, kunskapsbehov samt behov av hiv/STIpreventiva insatser bland män som har sex med andra män. Resultatet från enkäten utgör ett underlag för utformandet av en uppdaterad hivprevention.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Hot och våld mot bussförare och tågvärdar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.
|
|
| 9. |
- Johansson, Thomas, et al.
(författare)
-
De nya fäderna : Om pappaledighet, jämställdhet och nya maskulina positioner
- 2007
-
Ingår i: Kvinnovetenskaplig tidskrift. - : Malmö högskola, Studentcentrum. - 0348-8365. ; :1-2, s. 143-166:1-2, s. 143-166
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur uppfattar och förhåller sig män till de kampanjer som vill påverka dem att vara hemma mera med sina barn? Artikelförfattarna har träffat fyra grupper av män med skilda erfarenheter och bakgrunder för att utforska hur de konstruerar sitt faderskap i spänningsfältet mellan visioner och levd erfarenhet.
|
|
| 10. |
|
|
