| 1. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 2. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Challenges of delivering TOD in low-density contexts : the Swedish experience of barriers and enablers
- 2022
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer Nature. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 14
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Transit Oriented Development (TOD) is key to the success of public transport and for sustainable urbanand regional development. Previous research has often focused on delivering TOD in urban areas with high population and building densities. This highlights the need to broaden the scope of TOD approaches to also include less densely populated areas located outside the immediate urban cores as a key concern for policy. The aim of this paper is to increase the knowledge of how to deliver TOD in such low-density contexts. Three case studies of attempts at delivering TOD in sparsely populated areas in three Swedish city-regions are made. The data for the case studies consist of planning documents and 13 interviews with key stakeholders involved in the planning processes of the three cases. The results show that many of the barriers and enablers are rather similar to those identifed in research onTOD in much more urban contexts in other parts of the world, but the relationships between them are diferently nuanced in low-density contexts. The lack of clear quantifed defnitions of what TOD is (or is not) allows a more fexible, site-specifc understanding of TOD to emerge in this context. It is important that a shared vision of TOD in each location is developed by the organizations involved—and such a shared vision appears to be crucial for the development to have a good chance of being delivered. Informal defnitions, and individual perceptions (including those of the public) are important; and in locations that are quite “marginal” for TOD, all enablers must interact together positively for the development to have the maximum likelihoodof going ahead as planned
|
|
| 3. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Kollektivtrafikorienterad bebyggelseplanering (KOB) i mindre tätorter och på landsbygden : Rekommendationer för policy och planering
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- För att få fler människor att välja kollektivtrafiken behöver ny bebyggelse lokaliseras till platser med god kollektivtrafik, till exempel, till stationsnära lägen och genom att förtäta och blanda bostäder, service och grönområden för att ge invånarna närhet till olika aktiviteter. En kollektivtrafikorienterad bebyggelseplanering (KOB) – innebär att man skapar en tätare och mer stadsmässig bebyggelse kring kollektivtrafikens noder och stråk. I mindre tätorter och på landsbygden är förutsättningarna för det annorlunda än i större städer, och KOB måste därför anpassas till dessa förutsättningar. Planeringen av KOBpåverkas därtill av flera offentliga och privata organisationer, och deras samverkan är av central betydelse för att KOB ska kunna förverkligas i mindre tätorter och på landsbygden. I denna rapport beskrivs hur man kan främja KOB i mindre tätorter och på landsbygden i Sverige. Följande fem övergripande rekommendationer syftar till att stimulera KOB på platser med lägre täthet men möjligheter till god kollektivtrafikförsörjning:a) Utveckla en regional KOB-strategi och en regionalt anpassad KOB-typologib) Ta fram strategier för kollektivtrafikorienterad fastighetsutveckling i samarbetemellan myndigheter och marknadsaktörerc) Utveckla kommunala förtätningsstrategier för kollektivtrafikorienteradbebyggelsed) Utveckla kommunala kollektivtrafikstrategiere) Utveckla en väl fungerande samverkan kring KOB
|
|
| 4. |
- Khan, Jamil, et al.
(författare)
-
Fler resenärer i kollektivtrafiken : Erfarenheter från att arbeta för en ökad andel kollektivtrafik
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En ökning av andelen kollektivtrafik är en viktig del av omställningen mot lägre utsläppav växthusgaser och mer energieffektiva transporter. I Sverige har antalet resor medkollektivtrafiken ökat med 18% mellan åren 2009 och 2015. Det finns dock en stor skillnad mellan olika regioner där ökningen varit över 20% i flera regioner medan utvecklingen av resandet har stagnerat, eller till och med minskat, i andra regioner. Den här rapporten bygger på ett forskningsprojekt som har haft till syfte att utveckla kunskapom åtgärder och lösningar för hur man kan öka andelen resande med kollektivtrafiken i svenska regioner och kommuner, samt studera vilka arbetssätt som varit framgångsrikaför att genomföra åtgärder. I projektet har vi jämfört konkreta erfarenheter av hur regioner och kommuner arbetar för att öka kollektivtrafikens andel av resandet. Projektet har bestått av tre delstudier:• En internationell litteraturstudie av erfarenheter med försök att skapa mer effektiva kollektivtrafiksystem och öka resandet i kollektivtrafiken. Resultaten visar att det i flera länder finns regelverk och organisationsstrukturer som ofta gör det svårt att genomföra förändringar, speciellt då många olika aktörer är involverade och de har olikaansvarsområden och intressen. I de fall där man lyckats hitta fungerande arbetssätt har man ofta etablerat nya temporära organisationer eller nätverk för att öka samverkanmellan aktörer och komma förbi låsningar som finns inbyggda i regelverk.• En enkätstudie till samtliga kommuner i Sverige om hur de jobbar mer kollektivtrafik. Kartläggningen visar på en stor spridning mellan kommunerna. I större kommuner jobbar man mer aktivt, medan det ofta finns en brist på både uppsatta mål och genomförda åtgärder i mindre kommuner. Samma skillnader, fast än mer markerade, finns vad gällermål och åtgärder för att minska bilresandet (som påverkar kollektivtrafikens attraktivet). Ett annat resultat av kartläggningen var att kommunerna överlag saknade tydliga definitioner av vad som utgör kollektivtrafiknära läge och bebyggelsens täthet. Det är frågor som är av stor betydelse för en effektiv planering som gynnar kollektivtrafikenslångsiktiga konkurrenskraft och attraktivitet.• En jämförelse av hur man arbetat i sex regioner i Sverige där man haft en stark öknin gav kollektivtrafiken mellan 2009 och 2015. I de flesta regioner fann vi att man genomfört åtgärder som följer principerna för hur transportforskningen anser man bör planerar föratt skapa en effektiv kollektivtrafik. Det har innefattat mer resurser till kollektivtrafiken, ökat utbud av både tåg och buss i kombination med en omorganisering av busslinjer i ochmellan städer, med färre, rakare och snabbare linjer, fler avgångar och mer enhetliga tidtabeller. Det har också inneburit att man prioriterat så kallade starka stråk, något somhar lett till neddragningar av trafik i svagare stråk och på landsbygden. En region, Jönköping, skiljer sig från övriga. Där har resandeökningen uppnåtts genom ökade resurser till fler än de starka stråken och genom sänkta biljettpriser för vissa grupper. Vi har även studerat de faktorer som varit viktiga för att möjliggöra ett genomförande avåtgärder och funnit tre faktorer: politiskt stöd, kommunikation med medborgare och samverkan mellan nyckelaktörer. Samverkan var särskilt viktigt då åtgärderna var beroende av att flera aktörer deltog aktivt, nämligen kommunen, regionen och operatören.bVi fann att man i flera fall skapade nya samarbeten och sammarbetes ytor, eller fördjupade existerade samarbeten. Det var viktigt att alla parterna hade del i ägandet avförändringarna och att skapa ett stort mått av förtroende och tillit mellan de personer som deltog.Projektets resultat bidrar med praktisk kunskap om hur man kan gå till väga för att ökakollektivtrafikens attraktivitet, resultat som bör kunna tillämpas i andra regioner ochländer som står inför liknande utmaningar.
|
|
| 5. |
- Allansson, Jakob, et al.
(författare)
-
Collaborative challenges and barriers when planning and implementing Bus Rapid Transit (BRT) : Lessons from Swedish BRT projects
- 2023
-
Ingår i: Urban, Planning and Transport Research. - : Taylor & Francis. - 2165-0020. ; 11:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this paper is to improve the knowledge of collaborative challenges when planning and implementing Bus Rapid Transit (BRT). Collaborative challenges are here understood as the barriers that may arise in BRT planning and implementation as a consequence of several formally independent actors, occasionally with different interests, participating in the planning. The results are based on an analysis of actor interactions in Swedish BRT projects. These projects are analysed in relation to the state of the art in the research field of collaborative approaches. The results show two main and interrelated collaborative challenges. The first category of challenges concerns difficulties for actors in creating a common understanding of what a BRT system is, the second category concerns details of bus priority measures, e.g. busways, priority at intersections, and how to handle and deal with conflicting interests when removing speed bumps or pedestrian and cycle crossings. In terms of policy is in the early stages of the planning processes. This can be generated by working practices and tools that facilitate agreements on how to handle different interests and trade-offs. BRT guidelines adapted to national transport policy, legal and organisational conditions could function as tools in assisting actor dialogue.
|
|
| 6. |
- Hansson, Philip, et al.
(författare)
-
Kommunerna och kollektivtrafiken : en enkätundersökning om Sveriges kommuners arbete för att stödja kollektivtrafiken
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur Sveriges kommuner arbetar med att främja kollektivtrafiken. Trots att kommunerna i de flesta fall inte har direkt rådighet över kollektivtrafiken påverkar kommunal styrning områden såsom bebyggelseplanering och lokalisering, trafikplanering (ex omfördelning av befintlig vägkapacitet), reglering av biltrafik (ex. parkering, bilfria zoner, m.m.) mobility management och gröna resplaner. Rapporten baseras på en enkätstudie som har riktats till landets samtliga kommuner.Resultaten visar både på likheter och skillnader mellan kommunerna avseende målsättningar, definitioner av begrepp och vilken typ av åtgärder och arbetssätt som förekommer. Ett generellt och förväntat mönster är att befolkningsmässigt större och täta kommuner jobbar mer med frågor kring kollektivtrafik, medan frågorna har mindre fokus i mindre och glesare kommuner. Samma, förväntade mönster gäller avseende målbilder och åtgärder för minskad biltrafik; det är vanligare att frågorna är i fokus i mer urbana områden.Hur man definierar mål om att öka kollektivtrafiken varierar. Kommunerna jobbar med en bred palett av åtgärder för att främja kollektivtrafiken såsom uppgradering av bytespunkter, ny eller förbättrad infrastruktur för buss-och spårtrafik, reservation av mark för framtida behov och byte av bränsle. Analysen tyder på att det finns ett samband mellan att ha ett mål om ökad kollektivtrafik och att genomföra åtgärder, d.v.s. det är vanligare att kommuner som har ett mål om ökad kollektivtrafik genomför åtgärder för att främja kollektivtrafiken än de kommuner som inte har något mål.Det finns inget tydligt samband mellan att ha ett mål om minskning av biltrafiken och att genomföra åtgärder för att minska biltrafiken. Det är vanligare att kommuner genomför åtgärder för att sänka hastigheten än åtgärder såsom att minska antalet parkeringsplatser, eller höjda parkeringsavgifter.Förekomsten av tydliga definitioner av begrepp såsom kollektivtrafiknära läge och täthet i landets kommuner varierar. Många kommuner har en definition av kollektivtrafiknära läge (vars innebörd dock kan variera betydligt), medan definitioner av begreppet täthet är betydligt ovanligare. Resultaten från enkätstudien indikerar att här finns potential för vidareutveckling av metoder och arbetssätt kopplade till definitionerna av begreppen. Vissa kommuners arbetssätt borde också kunna ligga till grund för kunskapsöverföring mellan kommuner.När det gäller attityd-och beteendepåverkan är det relativt vanligt med vissa typer av åtgärder, såsom kommuninterna resepolicies som prioriterar kollektivtrafik före bil, informationskampanjer och ”prova på” kampanjer. Det är mer ovanligt att man jobbar för att andra aktörer ska införa resepolicies. Även här finns det en potential för utveckling och kunskapsöverföring mellan kommuner.
|
|
| 7. |
- Khan, Jamil, et al.
(författare)
-
Increasing public transport patronage : An analysis of planning principles and public transport governance in Swedish regions with the highest growth in ridership
- 2021
-
Ingår i: Case Studies on Transport Policy. - : Elsevier. - 2213-624X .- 2213-6258. ; 9:1, s. 260-270
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Increasing the attractiveness of public transport is a key issue in the endeavours towards more sustainable transport systems. While there is a lot of knowledge on what can be done to increase public transport patronage, there is a lack of empirically based research analysing how to do this in practice. Using a comparative case analysis of six regions in Sweden with the highest increase in passenger volumes for public transport between 2009 and 2015, this paper examines the prerequisites for increasing public transport patronage, with a focus on the governance conditions required to implement such measures. The empirical material consists of semistructured interviews with public transport planners and strategy documents for the six regions. The findings show that all regions but one employed a similar approach and implemented measures aimed at concentrating resources to corridors where the potential demand was the greatest. Only one region chose a different approach by investing in services in both strong routes and in the peripheral network. However, regardless of approach, the results highlight that there is considerable coherence regarding the governance conditions that enable implementation. Three main conditions were identified, namely political support, well-functioning collaboration between organisations, and public support through citizen dialogue. The results support key findings on collaborative conditions from previous research, including the importance of joint objectives, trust between key individuals, and the need for long time frames in order to develop collaborative capacity.
|
|
| 8. |
- Pettersson, Fredrik, et al.
(författare)
-
Learning through collaboration in the Swedish public transport sector? Co-production through guidelines and living labs
- 2018
-
Ingår i: Research in Transportation Economics. - : Elsevier BV. - 0739-8859 .- 1875-7979. ; 69, s. 394-401
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The purpose of the paper is to analyse informal collaboration in the public transport sector. Two Swedish case studies, Living lab Uddevalla and Guidelines for Regional BRT are analysed and compared concerning what kind of learning occurred and what lessons regarding informal collaboration to draw from the two cases. For both cases the analysis indicates that individual, single loop learning is the most striking type of learning among the participants. The voluntary approach of the two cases has advantages and drawbacks. Advantages include that participants were truly interested in the issues of collaboration, which created energy and contributed to building trust. The main drawback identified was that in both cases the voluntary enthusiasm of the participants collided with the formal requirements of planning and decision making. This has stifled the possibility of the informal collaboration processes to induce change in prevailing practices.
|
|
