| 1. |
- Kullberg, Christian, Professor, 1957-, et al.
(författare)
-
Förståelse, bedömningar och hjälpinsatser : Socialarbetares arbete med män som våldsoffer
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report outlines the background to, and presents the results from the Crime Victim Compensation and Support Authority funded project "Social Workers' understanding of men as victims of crime". The project aimed at describing and analyzing how social workers understand and work with male victims of violence. More precisely, the research has focused on how social workers describe men's vulnerability and how they understand men's needs for assistance, what assistance that is provided and the way the constellations of perpetrators and victims of different gender and contexts in which the violence occurs in affect the understanding of male victims of violence. The study has also been devoted to the question of whether the Support Centers for young crime victims in Sweden provide different types of and different amount of help to young men and women afflicted of violence. The project was conducted in three substudies.The results from substudy 1 show that more young men than women seek support from the Support centers studied. Men predominate in number of cases and in the different categories of crime. The results also show that young men on average receive less assistance over a shorter average duration than young women. This applies irrespective of the category of offense that the vulnerability applies to. Furthermore, the young men, compared to the women, proportionally receive fewer interventions characterized as support and a greater proportion of interventions in the form of information. The results also show that the young men are referred on for further action to a lesser extent than is the case for women.The results from substudy 2 show that social workers tend to focus on whether, and to what extent, young men who are victims of violence themselves have behaved provocatively before the violence incident and if they have put themselves in a social situation that could be interpreted as having contributed to an escalation of the violence they have been subjected to. The results from substudy 2 also show that social workers talk about the men as active in the violent situations they have been involved in and dwell on the extent to which the young men's own actions have contributed to the violence. The results also show that young men who are victims of violence are described as "reluctant" victims who are trying to cope with their situation on their own without the involvement of professional or other helper. The young men are also described as reluctant to talk about their feelings.The results of substudy 3 show that social workers believe that young men, when they become victims of violence, risks losing their sense of autonomy, initiative and decisiveness, that is, attributes that are often linked to the dominating cultural image of masculinity. Furthermore, the results show that social workers estimate that men's practicing of their masculinity, but also the response that men who are traumatized get from society, creates difficulties for them to get help. The results from substudy 3 also shows that attributes and actions that can be connected to the masculinity of young men's, as well as a lack of such attributes and actions are considered to be adequate explanations for the violence the men has suffered. When it comes to violence in public places it is the masculinity that explains the violence and its escalation. When it comes to domestic violence it is the lack of expected male attributes and actions that are used as explanations for the violence that have occurred.The discussion is devoted to the question of how the results should be understood based on the concepts of self-performance, interpretation, negotiation and categorizations, and the consequences the results obtained should have for gender sensitive social work given to abused men.
|
|
| 2. |
-
Att möta våldsutsatta män : förståelse, bedömningar och hjälpinsatser
- 2022. - Uppl. 1
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Hur förstår och hanterar professionella inom människobehandlande organisationer män som utsätts för våld? På vilket sätt påverkar föreställningar om män och manlighet och om offer och sårbarhet hur män bemöts?Det här är den första svenska boken där författarna utifrån forskning tar ett samlat grepp om brottsofferfrågan ur ett genusperspektiv och särskilt fokuserar på mäns våldsutsatthet. Tanken är att innehållet ska vara en utgångspunkt för kritiska reflektioner kring hur våld som socialt problem förstås och hur genus hanteras inom brottsofferområdet. En central fråga i boken är på vilket sätt föreställningar om män och maskulinitet(er) påverkar upplevelsen av utsatthet för våld och även det stöd och den hjälp som ges.Att möta våldsutsatta män riktar sig till alla som studerar inom socialt arbete men också till exempelvis socionomer, psykologer, sjuksköterskor och andra yrkesverksamma inom människobehandlande organisationer.
|
|
| 3. |
- Darvishpour, Mehrdad, 1960-, et al.
(författare)
-
Män, maskuliniteter och våld
- 2022
-
Ingår i: Att möta våldsutsatta män. - : Studentlitteratur AB. - 9789144111780 ; , s. 45-74
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Kullberg, Christian, Professor, 1957-, et al.
(författare)
-
Män som våldsoffer - en introduktion
- 2022
-
Ingår i: Att möta våldsutsatta män. - : Studentlitteratur AB. - 9789144111780 ; , s. 13-44
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Liedgren, Pernilla, Docent, 1968-, et al.
(författare)
-
Awaiting Absolution : Self-Presentations in Letters of Application for Debt Reconstruction
- 2022
-
Ingår i: Nordic Social Work Research. - 2156-857X .- 2156-8588. ; 12:1, s. 12-33
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The article investigates how over-indebted persons present their case in personal letters attached to debt-reconstruction applications and how their narratives can be argued to contain features that help counteract negative expectations about their identity. The results reveal three types of narratives. These are: negotiating, in which the applicant communicates personal agency in relation to all areas of life, and the promise to start a new life and continue on the path of improvement is invoked as the main reason for being deserving of help; reimbursement-claiming, in which personal agency is communicated in relation to all aspects except for the applicant’s personal economy, and earlier achievements are invoked as the main reason for being deserving of help; and confessing, in which personal agency is communicated as located outside the applicant’s control, and a lack of possibilities to manage one’s own personal economy is invoked as the main reason for being deserving of help. The results also show that, although all three narrative categories can be considered counter-stories, confessing can be argued to have the greatest potential to counteract negative expectations and thereby help to repair the applicant’s identity.
|
|
| 7. |
- Lindberg, Daniel, et al.
(författare)
-
Viktig Intressant Person (VIP) i användning - En resultatutvärdering med programteoretisk ansats
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten presenterar resultaten från en utvärdering av det våldsförebyggande programmet Viktig intressant person (VIP). VIP är ett strukturerat målgruppsanpassat utbildningsprogram med pedagogiska inriktning som bedrivits i Eskilstuna kommun sedan 2014. Insatsen utgör en arbetsmetod som har utvecklats för att hjälpa personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Målgruppen för insatsen kvinnor och män som har insatser med stöd av Socialtjänstlagen (SoL) eller Lagen om stöd och service (LSS). Syftet med VIP-insatsen är att minska våldsutsattheten för denna grupp genom att ge dem det stöd de behöver och har rätt till.Utvärderingens övergripande syfte kan konkretiseras i tre delar. Del ett att undersöka; giltigheten i VIP-programmet, det vill säga insatsens programteori. Del två att undersöka hur insatsen genomförts, det vill säga programtroheten i insatsen. Del tre att utvärdera programmets resultat, det vill säga om deltagande i VIP leder till positiv förändring avseende psykisk hälsa, utsatthet för våld och Känsla av sammanhang (KASAM).Utvärderingen har genomförts under perioden hösten 2016 till våren 2018 genom en kombination av olika utvärderingssteg. Det första steget utgörs av ett programteoretiskt arbete och en forskningsöversikt. Fokus i forskningsöversikten har varit på vilka våldspreventiva insatser som finns för gruppen samt vilken förändringspotential dessa har. Det andra steget består i att studera insatsen programtrohet. Det tredje steget har sökt fånga den förändring som sker för brukarna före (T1) och efter (T2) insatsens genomförande. Detta har skett genom att med hjälp av skattningsskalor göra mätningar av KASAM, psykisk hälsa och utsatthet för våld- och konflikter. Utöver detta har även semistrukturerade kvalitativa intervjuer kring upplevda förändringar i relation till de nämnda områdena genomförts med brukarna.Utvärderingens empiriska underlag utgörs av skattningar och intervjuer före- och efter insatsen med totalt 26 brukare, två intervjuer med skaparna av programmet, sex intervjuer med VIP-ledare samt material hämtade från tre forskningsseminarier som genomförts med VIP-ledare, styrgruppen för VIP samt andra intressenter.Det empiriska underlaget för utvärderingen är relativt begränsat för att i alla avseenden, kunna säkerställa förändringar som sker hos brukarna. När det gäller KASAM visar resultatet emellertid att det sker signifikanta förändringar till det bättre för brukarna. Resultaten är inte lika tydliga när det gäller deltagarnas psykiska hälsa. När det gäller detta område är emellertid ett viktigt resultat att för de deltagare som innan insatsen hade måttlig till hög3grad av psykisk ohälsa så minskade denna efter insatsen. Förändringar i relation till våld och konflikter visar en likande tendens som psykisk hälsa. Även i detta hänseende sker en positiv förändring. Resultatet bygger på ett begränsat antal brukare vilket gör att de förändringar som sker i relation till psykisk ohälsa samt våld och konflikter inte går att säkerställa statistiskt. Det tydligaste tecknet på att det skett en positiv förändring för brukarna erhålls när resultaten från samtliga tre undersökta områden (KASAM, psykisk hälsa samt våld- och konflikter) summeras. Resultatet visar då att samtliga brukare fått en positiv utveckling på minst ett av de nämnda områdena och att merparten av deltagarna fått en positiv förändring på flera av dem. Det finns också brukare som visar en negativ utveckling över tid. Exempelvis uppger några av brukarna att den psykiska ohälsan ökat över tid. Det finns flera olika förklaringar till att det sker en negativ utveckling för några brukare över tid men det mesta pekar på att detta inte kan hänvisas till insatsen.Utvärderingen belyser vidare insatsen programteoretiska antaganden. När det gäller dessa dras slutsatsen att programmet har en rimlig logiskt-teoretisk utgångspunkt som följs genom hela dess genomförande. I förhållande till programteorin identifieras emellertid även behovet av att ytterligare tydliggöra insatsen teoretiska antagande. Programtroheten i programtroheten belyses också i utvärderingen. Resultatet av detta arbete tyder på en hög grad av följsamhet, det vill säga att andel centrala behandlingsmoment (kärnkomponenter) som genomförs med skicklighet och noggrannhet. Denna slutsats gäller för merparten av de totalt 12 lektionerna. Några lektioner visar på lägre grad av följsamhet. För dessa utbildningstillfällen finns det således möjlighet att ytterligare förbättra följsamheten.Den sammantagna bedömningen av utvärderingen är att våldspreventionsprogrammet VIP skapat en positiv utveckling för deltagarna. Förutom att insatsen visar att Känslan av sammanganhang ökat signifikant vittnar flertalet brukare om både kunskapsmässig, attitydmässiga och beteendemässiga förändringar som ett direkt resultat av insatsen. I det fall det sker en negativ utveckling för brukarna är det möjligt att hänvisa detta till insatsen.Samtidigt som detta sägs kan det emellertid konstateras att det föreligger ett behov av fortsatt kunskapsutveckling, genom systematisk uppföljning och utvärdering av VIP-insatsen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Skillmark, Mikael, et al.
(författare)
-
Konstruktioner av genus, våld och hjälpbehov
- 2022
-
Ingår i: Att möta våldsutsatta män. - : Studentlitteratur AB. - 9789144111780 ; , s. 151-178
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 10. |
|
|
