| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Darvishpour, Mehrdad, 1960-, et al.
(författare)
-
Securitisation of the Swedish migration policy and the situation for unaccompanied children
- 2023. - 1
-
Ingår i: Crisis and the Culture of Fear and Anxiety in Contemporary Europe. - New York : Taylor & Francis Group. - 9781000916836 - 9781032268606 ; , s. 103-118
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden has been recognised as one of the most generous countries in terms of the governance of migration and asylum. The 2015 “refugee crisis” placed the Swedish migration and asylum system under extreme pressure when more than 163,000 refugees arrived in 2015. Like other EU members, Swedish migration policies have become gradually more restrictive, legitimised by the discourse of securitisation, whereby migration is addressed as a threat. By taking “securitisation” as a conceptual point of departure, the aim of this chapter is to analyse the official statements and non-official motives behind the securitisation turn of Sweden’s post-2015 migration policy and relate them to the vulnerable situation unaccompanied immigrants experienced when they came to Sweden in 2015 as refugees and asylum seekers. However, even if some of the interviewees had experienced racism and other negative attitudes and felt ill at ease waiting for their residency permit, unaccompanied immigrants are not necessarily vulnerable victims without the capacity and will to learn a new language, educate themselves and find a job.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Jonsson, Linda, 1963-, et al.
(författare)
-
”Jag brukar säga att religionskursen är som en liten survival kit” – religionslärares uppfattningar av religionsämnets innehåll och roll i gymnasieskolan
- 2022
-
Ingår i: Nordidactica. - Karlstad : Karlstads universitet. - 2000-9879. ; 12:1, s. 48-70
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article departs from the educational reform of upper secondary school 2011, and the changing in the curricula for religion studies education. Our theoretical point of departure is inspired by Ivor Godson's and Thomas Popkewitz's understanding of a school subject and its relation to socialisation. In relation to their understanding of a school subject and its socializing role, we see a didactical implication that the subject of religious study education will fall back to transferring knowledge that is easy to teach, control, assess, and grade. We wonder how teachers in religion education studies respond to, and handle existential and pupil related questions in the classroom when they, for example, are addressed with questions about life and death, the environmental crisis or global poverty, even if there is no scheduled time for such matters. To answer this question, we have interviewed eleven religion education teachers from different programs in upper secondary school about how they consider the subject, its content and purpose and how this materialises in their teaching. The conclusions we could draw from our interviews are that most of the teachers try to be open and respond to existential and pupil-initiated questions, even if there is no scheduled time for this, while others focuses on facts about the Abrahamitic religions.
|
|
| 10. |
- Jonsson, Linda, 1963-, et al.
(författare)
-
Med en tydlig utgångspunkt i kristendomens synsätt och traditioner - om religionskunskapsämnet alkemi
- 2021
-
Ingår i: Acta Didactica Norden. - : University of Oslo Library. - 2535-8219. ; 15:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- I den här artikeln utgår vi från religionsämnets reformering 2011 med syfte att ringa in vad ett mer faktabaserat och rationellt förhållningssätt till andra religioner samt vad företrädet för kristendom kan betyda för ämnets fostrande roll och uppgift på gymnasieskolan. För att förstå vad ämnets innehåll och syfte innebär som en del i formandet av den önskade samhällsmedlemmen, utgår vi från Popkewitz förståelse av alkemi och analyserar ämnet i ett historiskt och teoretiskt perspektiv. Genom en konceptualisering av ämnet över tid identifieras fyra vågor som format ämnet: en konfessionell våg, en objektiv våg, en osäker våg och en våg som benämns objektiv 2.0. Den första vågen karaktäriseras av ett väl avgränsat kristendomsämne med tydligt syfte och innehåll. Den önskade eleven är ett lydande och underdånigt barn med rötter i den kristna läran. Den andra vågen förstås bäst utifrån sin objektiva orientering. Den önskade eleven är vidsynt och tolerant med en god förståelse för kristendom och andra religioner samt existentiell pluralism. Den tredje vågen visar ett religionskunskapsämne med stor spännvidd och gränslöst innehåll. Den önskade eleven är vidsynt med god förståelse för religiös och existentiell mångfald förankrat i en kristen tradition och västerländsk humanism. Den kristna underströmmen når i och med den fjärde vågens inramning återigen ytan. Inramningen och avgränsningen sker genom ett fokus på faktakunskaper och ett vetenskapligt-rationellt förhållningssätt samt förståelse för religion som ett socialt snarare än ett existentialistiskt fenomen. Vi avslutar artikeln med att diskutera några didaktiska implikationer relaterade till reformen 2011.
|
|
