| 1. |
|
|
| 2. |
- Garvey, Rosemary, 1959-
(författare)
-
Content of and attitudes towards an intervention program. School administrators’ and students perceptions
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of the study is to examine how one administration in a school with above average national test results works to reduce student behavior problems and promote a functional environment in one English speaking school in Stockholm, Sweden.The methods used are a case study of one school with interviews and a questionnaire. The grades the students received were compared to the national average and the school environment for the students and administration was reviewed.The results are based on the relationship between a strong administration and a positive school environment as described by the participants. Finally the interventions realized in that school were contrasted with the interventions outlined and suggested in the current literature.The conclusion is that the research done for this study suggests that there is a relationship between a strong administration and children performing well on standardized tests. It also suggests that both the students and the administration, under these circumstances, feel good about school.
|
|
| 3. |
- Kostela, Johan, Doktor i Fysikalisk kemi, 1975-
(författare)
-
Användning av alkolås som kvalitetssäkringsverktyg inom transportsektorn
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alkoholpåverkade förare är ett stort problem i Sverige, både inom privat- och yrkestrafik. För att få bukt med problemet väljer allt fler transportverksamheter att installera alkolås i sina fordon. Dalarnas forskningsråd har under år 2006 utfört en studie för att studera hur alkolås används inom transportsektorn för kvalitetssäkra transporter.
|
|
| 4. |
- Kostela, Johan, Doktor i Fysikalisk kemi, 1975-, et al.
(författare)
-
Från ord till handling : Metoder för att omsätta miljömål till praktisk handling
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ett flertal av dagens stora miljöproblem är betingade av människors livsstil. Samtidigt har dålig miljö ofta en negativ inverkan på människors hälsa. Att påverka människors beteende är nödvändigt för att åstadkomma en bättre miljö och ett förbättrat hälsotillstånd. Detta kan ske genom utbildning och information, men frågan är på vilket sätt detta ska ske för att verkligen ge avtryck i människors beteende. I handlingsplanen för Dalarnas Miljömål finns flera åtgärder som innebär informationsinsatser inom områden som berör sambandet mellan miljö och hälsa. Här finns också starka kopplingar till flera av de elva folkhälsomålen. Dalarnas Miljömål är ett måldokument med relativt hög abstraktionsnivå. Nästa steg är att operationalisera det – att gå från ord till handling. Det finns ett stort behov av att hitta metoder att kommunicera miljömålen med olika väl avgränsade målgrupper. Detta projekt har handlat om att pröva olika metoder för detta och bygger på några grundläggande pedagogiska teorier som kan sammanfattas med begreppen delaktighet och motivation. Projektet har också visat hur övergripande måldokument med fördel kan omsättas i praktiken genom att bygga nedifrån och börja i det lilla. Vad som påverkar en människas beteende styrs av en rad skilda faktorer som varierar från människa till människa, från sakområde till sakområde och som även förändras över tid. En gemensam nämnare är att det förändrade beteendet ger någon form av vinst för den enskilda människan i form av till exempel förbättrad hälsa, ekonomi eller en bättre miljö. Vinsterna för den enskilde behöver inte nödvändigtvis vara direkt kopplade till miljömålen utan kan vara indirekta som t ex önskan att tillhöra ett avantgarde, att bli omtyckt av andra etc. Det viktigaste för varje individ är att frågan ”What’s in it for me?” får ett nöjaktigt svar. Det kräver en tydlig och avgränsad målgrupp vilket är en viktig utgångspunkt i detta projekt.
|
|
| 5. |
- Eriksson, Maria, et al.
(författare)
-
Mäns våldsutövande - barns upplevelser : en kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En kartläggning av interventioner, kunskap och utvecklingsbehov. Olika insatser görs för att få män att sluta använda våld mot kvinnor och barn. Under våren 2006 har verksamheterna kartlagts och resultatet redovisas i rapporten. Den konstaterar att det många gånger finns stora brister i verksamheter som är riktade till män när det gäller såväl säkerhet för kvinnor och barn som dokumentation av interventionsmodeller, uppföljningsmodeller m.m. Föreslår ett utvecklingsprogram för dokumentation, uppföljning, utvärdering och fortbildning på området interventioner mot mäns våld mot kvinnor och barn.
|
|
| 6. |
- Sandberg, Anette, et al.
(författare)
-
Barndomens lekarenor
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Gustafsson, Mikael, 1965-
(författare)
-
Samhälls- och beteendevetare på arbetsmarknaden : Uppföljning av studenter som påbörjade det beteendevetenskapliga programmet vid Mälardalens högskola 1999-2003
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I fokus för denna uppföljningsstudie står de studentgrupper som påbörjade det beteendevetenskapliga programmet vid Mälardalens högskola i Eskilstuna/Västerås under perioden 1999–2003. Hur stora var grupperna? Hur var köns- och ålderfördelningen bland dem? I vilken utsträckning fullföljde studenterna utbildningen med examen? Hur gick det sedan på arbetsmarknaden för dem? Vad har de fått för jobb och hur fick de tag i det? Hur värderar de utbildningen och vilken nytta har de haft av den i arbetet?För att besvara dessa huvudfrågor redogörs i studien för en analys av uppgifter hämtade från högskolans studiedokumentationssystem LADOK och från enkätsvar som inkommit från personer som varit registrerade på programmet.
|
|
| 9. |
- Helldahl, Per, 1980-
(författare)
-
Hopp-Jerkas återkomst? : Synen på arbetskraftens rörlighet från 1940-talet till idag
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”Hopp-Jerka” blev ett skällsord under slutet av 1940- och början av 1950-talet, då ett antal statliga kampanjer genomfördes med syfte att förmå människor att inte byta jobb alltför ofta. Den starka efterfrågan på arbetskraft ledde, menade man, till en skadlig överrörlighet på arbetsmarknaden. Åtskilligt har förändrats sedan dess. I den här studien visas hur synen på arbetskraftens rörlighet i efter-krigstidens Sverige har varit beroende av rådande samhällsekonomiska och ideologiska konjunkturer, och hur förändringar i uppfattningar om rörlighet hänger samman med skiften ifråga om synen på samhälle, individ, familj och moral. Analysen tar sin slutpunkt i vår egen samtid, då begreppet ”Hopp-Jerka” blivit aktuellt igen, men med omvända förtecken: den rotlöse, maximalt flexible individen, ständigt på jakt efter nya utmaningar och erfarenheter, har nu blivit idealet.
|
|
| 10. |
|
|
