| 1. |
|
|
| 2. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-, et al.
(författare)
-
Livet för barn och mammor i skyddat boende : Utvärdering av barnverksamheten på Kvinnohuset i Örebro
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nästan alla barn som vistats på Kvinnohuset i Örebro under 2011, kan utifrån Kvinnohusets uppgifter betraktas som brottsoffer. Det har bott totalt 41 barn (23 flickor och 18 pojkar) på Kvinnohuset under det året, ungefär lika många i förskolebarn som i skolbarn. Rapporteringen visar att barnen har olika upplevelser av våld. En fjärdedel av barnen (24%) har själva varit utsatta för direkt våld från pappan eller från annan närstående och de flesta av barnen (88%) har bevittnat våld från pappa mot mamma. Dessutom har 17 procent av barnen bevittnat våld från någon annan närstående mot mamma. Det innebär att det finns en skillnad mellan hur våldet gestaltar sig för olika barn. Många av barnen har själva varit direkt utsatta för våld eller har bevittnat våld mot sin mamma. De kan också vara hotade av kidnappning. Barnen är således i behov av skydd på olika nivåer och med varierande innehåll. Det innebär behov av professionella stöd- och behandlingsinsatser som måste vara anpassade till barnets ålder. Det har visat sig att alla, utom tre av barnen (n38) är födda i Sverige. Deras föräldrar kan däremot komma från olika länder. Endast en tredjedel av barnen har både mamma och pappa från Sverige medan drygt en tredjedel har både mamma och pappa från ett annat land. Ca tio barn har växt upp i familjer där mamma och pappa är födda i olika länder. Sverige är idag ett invandringsland och barn födda i Sverige med en eller två utrikes födda föräldrar är en växande grupp. (Demografiska rapporter 2010). Tidigare var de utrikesfödda föräldrarna framförallt från något annat nordiskt land medan nu kommer de ofta från ett land utanför Europa eller länder i Europa utanför EU. De kvinnor vi intervjuat menar att det våld som varit riktat mot dem har påverkats av deras kulturella och etniska bakgrund. Det kan betyda att det våld eller hot ett barn eller barnets mamma utsätts för kan ha kulturella dimensioner med betydelse för hur våldet manifesteras och hur det relateras till normativt beteende. Heders-våldet är ett exempel på detta. Den ökade invandringen från länder utanför Europa påverkar även situationen på Kvinnohuset genom att allt fler mammor har ett annat förstaspråk än svenskan vilket kan försvåra kommunikationen och förståelsen för kulturella och sociala skillnader. Våld kan uppfattas å ena sidan som ett likartat fenomen i alla kulturer och å andra sidan som ett fenomen som är kontextuellt bundet och våldets språk olika. Kvinnohuset erbjuder ett akut skydd för mammorna och deras barn. De kan få hjälp att göra polisanmälan, sköta om sin hälsa och planera för framtiden. De får hjälp med att upprätthålla vardagliga rutiner och komma i kontakt med myndigheter. Personalen på Kvinnohuset har kontakt med både polis, socialtjänst och domstolsväsendet. Det kan handla om brott samt vårdnadstvister. Kvinnohuset kontaktas däremot inte i alla fall eftersom stiftelsen inte har myndighetsstatus. När det gäller barnens situation så hade nio skolbarn inte kunnat gå till skolan under flera månader medan de bodde på Kvinnohuset. Det innebär att de inte kunnat uppfylla sin skolplikt och inte heller fått motsvarande undervisning på Kvinnohuset. Endast ett barn har, efter flera månaders frånvaro från skolan, fått så kallad hemundervisning och då bara i mycket begränsad utsträckning. Även sex förskolebarn har uteblivit från sin förskola. Detta kan förklaras med att den aktuella hotbilden för barnen kan se olika ut eller att deras traumatiserande erfarenheter påverkar barnens möjlighet att klara av att gå till förskola/skola. Det tycks även kunna påverkas av om barnet kommer från en annan kommun än Örebro kommun. Alla barn kan alltså inte uppfylla sin skolplikt under trygga förhållanden. Att barn blir förhindrade av olika omständigheter att gå till skola/förskola är förstås inte acceptabelt och måste lösas. Barnverksamheten på Kvinnohuset startade 2006. Barnpedagoger och volontärer är engagerade i den verksamhet som är direkt riktad till barnen. Barnen uppskattar verksamheten. De har möjlighet att delta i olika sysselsättningar eller krisbearbetande lek. Det har skett genom strukturerade och bearbetande samtal enligt en egen variant av Rädda Barnens Trappan - modell. Det har senare även kompletterats med en modell för Lekarbete som kan sägas vara för krisstöd till de yngre barnen. Det finns dock en önskan om tillgång till samtal av mer behandlande karaktär för barnen. Mammorna upplever både barnverksamheten och volontärernas insatser som en avlastning i den svåra situationen. Den första tiden på Kvinnohuset känner sig mammorna både orkeslösa och depressiva. Kvinnohuset gör en mycket viktig insats i samhället till skydd och stöd för de mest utsatta barnen och deras mammor. Det finns dock delar som måste förbättras såväl utanför som inom Kvinnohuset. Barn har oavsett ålder rätt att bli sedda och lyssnade till i alla frågor som berör dem. Alla barn måste erbjudas utbildning. Är behovet av skydd mycket omfattande kan hemundervisning erbjudas tills en bättre lösning hittats. Samverkan mellan olika myndigheter så som skola, förskola, socialtjänst, polisen och Kvinnohuset måste förbättras för barnets bästa. Även mammorna behöver långvarigt stöd för att kunna bygga upp en säker tillvaro för barnen. Det visade sig samtidigt att Kvinnohusets möjligheter för långsiktig planering är begränsad eftersom den ekonomiska situationen varit oviss från år till år. Barnen i skyddat boende i Örebro var under 2011 dubbelt så många som mammorna. Även den bristfälliga statistiken från riket visar att det är en stor grupp av barn som bor i skyddat boende. Det är viktigt att barn i skyddat boende får det stöd de har rättighet till. Det svenska samhällets svårigheter att erkänna att barn och deras mammor utsätts för våld och behöver samhället skydd kan tolkas som att ansvaret läggs över på ideella föreningar och frivilligarbete för att dölja våldet. Det är inte att agera för barnets bästa.
|
|
| 3. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-
(författare)
-
Speak up! Giving a voice to Europe’s most vulnerable children : About the rights of deaf and hard-of-hearing children in Sweden
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Speak up! Giving a voice to Europe's most vulnerable children will focus on children aged 12–15 years belonging to particularly vulnerable groups in eight European countries. There are children from the travelling community (travellers), Roma children, children with disabilities, children living in poor urban neighbourhoods, unaccompanied refugee children, refugee children, and children taken into care. These are categories of children whose rights are often violated and whose voices are less likely to be heard. The study will also include children from regular groups from the same eight countries: Bulgaria, Greece, Hungary, Ireland, the Netherlands, Poland, Sweden, and the UK.The rights to health care and special care are important for the deaf or hard-of-hearing children in Sweden. It is also important that children are entitled by adults to protection from sexual exploitation and that children have the right to express their opinion. The articles that started more of engaged discussion was the right to education and to information. The students gave several examples from their everyday life when they experienced problematic situations or discrimination
|
|
| 4. |
- Brunnberg, Elinor
(författare)
-
Undergraduate education, graduate programmes, and dissertations : Within the field of social work in Sweden
- 2013. - 1
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report contains information about undergraduate education and graduate programmes in Social Work, as well as a compilation of all theses written since the subject was established as an academic discipline in Sweden in the 1970s. As of 2013, Sweden has 16 universities or colleges that offer undergraduate training and instruction in the field of Social Work. Most also offer third-cycle courses on site. Swedish academic research in Social Work originated within a primarily sociological context, but because there are now several graduate programmes and a large number of senior researchers in the field, the knowledge base of Social Work has been deepened and is a discipline in its own right. This report begins by briefly describing the context in which the PhD theses are written. The background section reveals a process of development in which many changes have occurred and are still occurring. These changes are discussed from a gender perspective. In this report you will find the titles and authors of all theses in Social Work written in Sweden between the years of 1980 and 2012. Information is also provided on where to find abstracts and full-text copies of the theses.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Summer Meranius, Martina, 1971-
(författare)
-
Kvalitativ uppföljning av multisjuka äldre
- 2011
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kvalitativa uppföljningar av multisjuka äldre är ett nationellt projekt under ledningen av Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet syftar till att identifiera systembrister/hinder, hitta systemlösningar som ger den multisjuka äldre bättre vård- och omsorgskvalité. Syftet är även att öka den samhällsekonomiska nyttan av de resurser som finns samlade i vård- och omsorgssystemet kring den multisjuka äldre, samt utvärdera och vidareutveckla metoden för kontinuerlig användning. I projektet har 20 äldre, 11 män och 9 kvinnor med medianålder på 79 år, följts upp med intervjuer, registerdata, journaldata och läkemedelsdata inom slutenvården, öppna specialistvården, primärvården och kommunala omsorgen. Även 13 anhöriga har intervjuats om vården och omsorgen som har berört de äldre.Resultatet visar bland annat följande medianvärden under 18 månader för Västmanland: slutenvårdskonsumtion 19,5 dygn; antal akutmottagningsbesök 4. Antal besök hos läkare inom öppna specialistvården 6,5 hos primärvårdsläkare 5 och hos distriktssköterskan 6. Fyra äldre hade även fått hembesök av primärvårdsläkare och åtta av distriktssköterskan. Hälften av de äldre hade hemtjänst och sex i kommunalregi. Den totala redovisade tiden för hemtjänst hade ett medianvärde på 206 timmar medan motsvarande siffra för den totala tiden som redovisades hos kunden var 125 timmar. Troligen berodde detta på att de äldre sade ifrån sig insatsen eller inte utnyttjade den om de till exempel låg på sjukhus. Tretton anhöriga intervjuades varav fyra förvärvsarbetade och nio var pensionerade vid intervjutillfället. Tre av de fyra arbetande anhöriga hade tagit ledigt från sitt arbete för att hjälpa sin anhörig – en, tre och 12 timmar per månad.Av läkemedelsgranskningen framgår att äldre använde i snitt 10 läkemedel och de vanligaste läkemedelsrelaterade problemen var otillräcklig effekt, underbehandling, biverkningar samt för hög dos. Vidare framgår av journalläsningen att epikriser ofta kom sent till familjeläkarmottagningar och att de inte alltid var kompletta. Detta ställde till konkreta problem för flera av personerna i undersökningen. Positivt var att endast 20 % av de multisjuka i undersökningsgruppen stod på lugnande medel och/eller sömnmedel (att jämföra med t.ex. 50 % för motsvarande undersökningsgrupp i relativt närliggande Dalarna) och att ingen stod på långverkande bensodiazepin.Kostnader för de 20 individerna varierade under 18 månaders period mellan 122 927 kr till 1 034 827kr. Granskningen av fallbeskrivningarna visar att för lite fokus låg på att förstå och agera på äldres grundläggande behov. Däremot låg för mycket fokus på olika insatser, reaktioner på diagnos och uppstådda skador, för lite på symptom och situation. De 12 fallbeskrivningar som redovisas, visar mer i detalj, vilka problem och behov äldre har och hur dessa följs upp i vården och omsorgen.
|
|
| 7. |
- Brunnberg, Elinor, 1948-, et al.
(författare)
-
En resa i etikprövningarnas landskap : Om etisk granskning av projektet Betydelsefulla möten i familjehemsvård
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den här rapporten är en reflekterande samman-ställning av sammanlagt fyra etiska prövningar av i princip samma forskningsprojekt. Projektet rör betydelsefulla möten för familjehemsplacerade barn/ungdomar och vuxna omkring dem. Det är ett etiskt väl granskat projekt där granskningen väcker många tankar om vad som är etiska frågor.Den första ansökan fick avslag från Regionala etikprövningsnämnden (EPN) (bilaga 1). Beslutet överklagades till Centrala etikprövningsnämnden (CPN) och fick på nytt avslag men av andra skäl (bilaga 2). Projektet omformulerades utifrån etikprövnings-nämndernas synpunkter och en ansökan för ett liknande projekt skickades in till EPN som på nytt gav avslag (bilaga 3). Detta överklagades till CPN som gav tillstånd (bilaga 4 och 5). Det var en resa i etikprövningarnas landskap där tre ansökningar lett till avslag och den fjärde fick bifall. Vi hoppas att den här rapporten skall öppna för diskussion om etik och etikprövningens roll. Rapporten avslutas med påståenden att utgå ifrån vid fortsatt diskussionSKILDA PERSPEKTIV De fyra etiska prövningar synliggör att man kan ha skilda perspektiv på 1) samverkan mellan forskare och de verksamheter som studeras, 2) när det är möjligt att använda modern teknik i forskning. En annan fråga är 3) om valet av vetenskaplig analysmetod kan ses som en etisk fråga eller om det är en vetenskaplig fråga. Ytterligare frågor som lyfts fram av etikprövningsnämndernas beslut är 4) tillämpningen av FNs konvention om barns rättigheter och vad som är för barnets bästa samt 5) vad som kan ses som integritetskränkningar eller integritetsrisker. Att be barn och ungdomar i en utsatt situation berätta om betydelsefulla möten, alltså en berättelse som kan gälla något positivt, var mer provocerande än vad vi projektmedarbetare kunde föreställa oss. POLITIK, VÄRDEGRUNDSFRÅGA ELLER VETENSKAPLIG FRÅGA Arbetet med de olika etikprövningarna har väckt tankar om vad som är de etiska nämndernas uppgift. Vad är istället en politisk fråga, en värdegrundsfråga/attityd alternativt en vetenskaplig/kunskapsrelaterad fråga. När blir frågan en etisk fråga? Under tiden den etiska prövningen av projektet pågick, blev den centrala nämndens eget etiska handlande ifrågasatt. CPN fick dels stark kritik för sin handläggning av ett ärende och dels ett mer generellt ifrågasättande. Detta ledde till granskning av CNPs handläggningstider och hur tillsynsarbetet bedrivits. Granskningen av CPN har inget med vår prövning att göra, men kom att sammanfalla i tid då våra ansökningar varit föremål för granskning.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
