| 1. |
- Anbäcken, Els-Marie, 1954-
(författare)
-
`Best practice´ i äldreomsorg, vems perspektiv? : En kunskapsöversikt över metoder, faktorer och förhållanden som upplevs viktiga av äldre personer med demenssjukdom.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund och syfte: Uppdraget var att göra en kunskapsöversikt om `best practice´ i äldreomsorgen riktad till praktiker. Syftet blev att sammanställa och analysera forsknings-studier som på olika sätt belyser vad äldre personer med demenssjukdom ser som god omsorg och vård för ett gott liv i vardagen. Hur kommer de till tals i äldreomsorgen? Hur studeras de? Vilka förhållningssätt och metoder verkar upplevas meningsfulla? Hur ser evidensen ut för `best practice´ utifrån detta? Denna ansats valdes eftersom många studier utgår ifrån vårdgivarnas perspektiv och deras tolkningar av personer med demens.Metod och material: En litteraturstudie på 36 vetenskapliga studier som, med några undantag, hittades i databaser utifrån valda sökord och som därefter analyserades tematiskt.Resultat och analys: De fyra teman som resultatet sorterades i var Brukardeltagande och inkludering, Interventioner, Relationer samt Mångfacetterade perspektiv utifrån deltagande observationer och berättelser. Resultatet visade på gränsöverskridanden mellan de olika temana men med flera gemensamma nämnare. Personcentrerad vård och omsorg liksom psykosociala insatser fångar in resultatet där flera komponenter behöver ingå: Aktivt lyssnande på kommunikation i ord, kroppsspråk och handling; fullständig närvaro av vård och omsorgspersonal när de är tillsammans med personen med demens. Att behandlas med respekt för den man är och har varit, att uppleva tillhörighet till personer i livet nu och i livet som varit, att inkluderas i beslut framför allt i det som rör det dagliga livet. Att få leva i kontakt med omvärlden i olika mening, existentiellt men även konkret med nära och kära, med grannskapet, med naturen. Att uppleva välbefinnande, i glädje som i sorg kan stödjas i olika metoder av livsberättelser. För makar, att få stöd i sitt `parskap´ och för alla att behandlas från sitt `personskap´. För alla, men inte minst för ensamboende, är personalens roll stor för att grundläggande livskvalité ska kunna upprätthållas. Slutsatser och implikationer: Lyssna på, Lev med och Lär av personen med demens och dennes närstående i den dagliga omsorgen och vården Skapa rutiner i äldreomsorgen utifrån denna kunskap. Investera i tid för att möjliggöra detta.
|
|
| 2. |
- Knezevic, Zlatana, 1984-
(författare)
-
Child (Bio)Welfare and Beyond : Intersecting Injustices in Childhoods and Swedish Child Welfare
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The current thesis discusses how tools for analysing power are developed predominately for adults, and thus remain underdeveloped in terms of understanding injustices related to age, ethnicity/race and gender in childhoods. The overall ambition of this dissertation is to inscribe a discourse of intersecting social injustices as relevant for childhoods and child welfare, and by interlinking postcolonial, feminist, and critical childhood studies. The dissertation is set empirically within the policy and practice of Swedish child welfare, here exemplified by the assessment framework Barns Behov i Centrum (BBIC). It aims to explore how Swedish child welfare, as a field of knowledge, modes of knowing and knowing subjects, constitutes an arena for claims and responses to intersecting social justice issues.The material consists of BBIC primers and selected samples from, a total of 283 case reports from a Swedish social service agency. The case reports address assessments of children (0–12 years of age). This dissertation is based on four qualitative studies using discourse analysis, as well as analysis inspired by thematic and case-study methodology. Two studies focus on child welfare discourses in BBIC documents involving social problems and violence, and two studies are based on child welfare case reports.Studies I-II address child welfare policy and practice by analysing the conditions required for children to participate, in terms of children’s moral status and in terms of status of ‘evidencing’ needs for protection. Studies III-IV explore this further from the perspective of intersecting and embodied social injustices in childhoods. Together, the studies interconnect child welfare as a field of knowledge, modes of knowing and knowers with child welfare as a moral arena for claims to rights, recognition, and social justice.The synthesised findings point to child biowelfare, in which justice discourses are largely absent. Biowelfare is informed by a mode of knowing and ‘evidencing’ risks to children’s health and development, which are confined to scientific predicting-believing, seeing-believing by professionals and a moral economy of care, all of which constrain the idea that injustices are structural and intersecting. Biowelfare primarily responds to children as ‘speaking’ biological bodies, rather than as voices of justice. In this sense, injustices of an epistemological nature are interconnected with social injustices. When issues of justice are mobilised in case reports and policy, they come across as rather ‘unjust’, primarily confined to the sphere of the family home of racialised children and not connected to ‘general’ children. In addition to intersections of age, ethnicity/race and gender, class and health are fundamental to recognition and protection in biowelfare. Finally, the dissertation indicates the need for a moral economy which responds to intersecting social injustices such as racial, gender-based and ageist violence in childhoods, and violations of children’s bodily integrity.Key words: biowelfare, child protection, child welfare, critical childhood studies, critical social work, embodiment, epistemic injustice, epistemology, feminist theory, intersectionality, justice subjectivity, moral economy, moral subjectivity, participation, postcolonial theory, poststructural social work, social justice, violence
|
|
