| 1. |
- Bruno, Linnéa, 1975-, et al.
(författare)
-
Barnäktenskap och hedersrelaterat våld
- 2020
-
Ingår i: Barn och unga i utsatta livssituationer - perspektiv från forskning och praktik. - Stockholm : Liber. - 9789147133598 ; , s. 140-156
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Anbäcken, Els-Marie, 1954-
(författare)
-
`Best practice´ i äldreomsorg, vems perspektiv? : En kunskapsöversikt över metoder, faktorer och förhållanden som upplevs viktiga av äldre personer med demenssjukdom.
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Bakgrund och syfte: Uppdraget var att göra en kunskapsöversikt om `best practice´ i äldreomsorgen riktad till praktiker. Syftet blev att sammanställa och analysera forsknings-studier som på olika sätt belyser vad äldre personer med demenssjukdom ser som god omsorg och vård för ett gott liv i vardagen. Hur kommer de till tals i äldreomsorgen? Hur studeras de? Vilka förhållningssätt och metoder verkar upplevas meningsfulla? Hur ser evidensen ut för `best practice´ utifrån detta? Denna ansats valdes eftersom många studier utgår ifrån vårdgivarnas perspektiv och deras tolkningar av personer med demens.Metod och material: En litteraturstudie på 36 vetenskapliga studier som, med några undantag, hittades i databaser utifrån valda sökord och som därefter analyserades tematiskt.Resultat och analys: De fyra teman som resultatet sorterades i var Brukardeltagande och inkludering, Interventioner, Relationer samt Mångfacetterade perspektiv utifrån deltagande observationer och berättelser. Resultatet visade på gränsöverskridanden mellan de olika temana men med flera gemensamma nämnare. Personcentrerad vård och omsorg liksom psykosociala insatser fångar in resultatet där flera komponenter behöver ingå: Aktivt lyssnande på kommunikation i ord, kroppsspråk och handling; fullständig närvaro av vård och omsorgspersonal när de är tillsammans med personen med demens. Att behandlas med respekt för den man är och har varit, att uppleva tillhörighet till personer i livet nu och i livet som varit, att inkluderas i beslut framför allt i det som rör det dagliga livet. Att få leva i kontakt med omvärlden i olika mening, existentiellt men även konkret med nära och kära, med grannskapet, med naturen. Att uppleva välbefinnande, i glädje som i sorg kan stödjas i olika metoder av livsberättelser. För makar, att få stöd i sitt `parskap´ och för alla att behandlas från sitt `personskap´. För alla, men inte minst för ensamboende, är personalens roll stor för att grundläggande livskvalité ska kunna upprätthållas. Slutsatser och implikationer: Lyssna på, Lev med och Lär av personen med demens och dennes närstående i den dagliga omsorgen och vården Skapa rutiner i äldreomsorgen utifrån denna kunskap. Investera i tid för att möjliggöra detta.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Höglund, Linda, 1972-, et al.
(författare)
-
Hur utmanar styrningen det strategiska arbetet? : En studie av strategisk ledning och styrning i Region Stockholm åren 2017 – 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie utgör slutrapporten av ett treårigt forskningsprojekt som genomförts i Region Stockholm under åren 2017 – 2019. Projektet är finansierat inom ramen för ett strategiskt samarbete mellan Region Stockholm och Stockholms universitet. Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse om strategisk ledning och styrning i offentlig verksamhet utifrån teorier om hur långsiktiga samhällsvärden skapas. För att undersöka detta empiriskt har följande forskningsfrågor varit vägledande:· Hur styrs Region Stockholm?· Hur utmanar styrningen det strategiska arbetet i Region Stockholm?Den första forskningsfrågan handlar om hur Region Stockholm styrs i praktiken och den andra de utmaningar som kan uppstå när styrning och strategiskt arbete möter varandra i praktiken. Vi vet från tidigare forskning att all styrning kommer med konsekvenser som på olika sätt utmanar det strategiska arbetet. Det är detta vi har intresserat oss för i denna rapport. Det empiriska materialet är omfattande och består av två huvudsakliga delar – en dokumentstudie och en intervjustudie. För att tolka och analysera de empiriska resultaten har vi gått igenom tidigare forskning om strategisk ledning och styrning i offentlig verksamhet med fokus på teorier om hur långsiktiga samhällsvärden skapas. Teorigenomgången avslutas med att ett analytiskt ramverk formuleras vilket tar avstamp i den strategiska triangeln som är uppbyggd utifrån tre noder – samhällsvärde och mål, den auktoriserande instansen och den operativa verksamheten. Dessa tre noder behöver förstås i relation till varandra för att den offentliga organisationen ska kunna uppnå en god strategisk position som bidrar till och skapar hållbara samhällsvärden. Detta betyder att om det finns en välfungerande strategi ska det finnas ett flöde mellan de tre noderna eftersom alla noder är ömsesidigt beroende av varandra. Våra resultat visar att den allt mer standardiserade styrningen i regionen, det ökade fokuset på kvantitativa resultatmått och den allt tydligare politiska styrningen utmanar flödet mellan de tre noderna och därmed också möjligheterna till att skapa långsiktiga samhällsvärden. Våra resultat visar därtill att styrningen på flera sätt utmanar det strategiska arbetet till exempel genom otydlighet i hur verksamheten är organiserad och otydlig ansvarsfördelning, men också genom den stora mängden av styrdokument och styrformer, inkonsekventa målformuleringar, avsaknaden av indikatorer och bristande tillit mellan tjänstemän på olika nivåer, samt mellan politiker och tjänstemän.Avslutningsvis presenterar vi några frågor som Region Stockholm, och andra offentliga verksamheter, kan behöva ställa sig i relation till strategisk ledning och styrning i offentliga verksamheter. Vi berör bland annat frågan om vilken nivå den strategiska ledningen och styrningen ska läggas på? Om "one size fits all” är rätt väg att gå? Om det finns ett ökat behov av att styra samverkan? Samt om långsiktighet i det strategiska arbetet är en (o)möjlighet i offentlig sektor?
|
|
| 5. |
- Astvik, Wanja, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljön i tillitsbaserad styrning och ledning : exempel från socialtjänsten
- 2020
-
Ingår i: Arbetsmarknad & Arbetsliv. - Karlstad : Karlstads universitet. - 1400-9692 .- 2002-343X. ; 26:4, s. 25-45
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Studiens syfte är att via fallstudier av socialtjänsten undersöka konkreta ledningspraktiker som kan sägas falla inom ramen för Tillitsdelegationens definition av tillitsbaserad styrning och ledning och som har betydelse för att åstadkomma hållbara arbetsmiljöer i välfärden. Analysen visar att hållbar arbetsmiljö via tillitsbaserad styrning och ledning kan kopplas till organisationens säkerställande av förmåga, integritet och hjälpvillighet. Konkreta ledningspraktiker för säkerställande och hållbar arbetsmiljö var uppdragsdialog, systemperspektiv, integrering av arbetsmiljö och verksamkvalitet samt långsiktig ekonomisk styrning. Genom att ledningen agerar tillitsvärdigt via säkerställande av tillitsvärdigheten hos dem som är satta att utföra arbetet närmast medborgarna, erhålls goda arbetsmiljöer.
|
|
| 6. |
- Larsson, Robert, et al.
(författare)
-
Högre chefsprogrammet 2017/2018 och 2019 : En sammanfattning av följeforskning
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten sammanfattar följeforskning om ett chefsprogram som syftat till att säkra chefsförsörjningen på högre nivåer i kommuner och regioner. Följeforskningen har genomförts inom Samhällskontraktet som är ett regionalt samverkansavtal mellan Eskilstuna kommun, Västerås stad, Region Sörmland, Region Västmanland och Mälardalens högskola. Projektet har haft sin hemvist i samverkansområdet Framtidens arbetsliv och de medverkande forskarna är anknutna till forskargruppen Hållbart arbetsliv vid akademin för hälsa, vård och välfärd vid högskolan.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Andersson, Anna-Lena
(författare)
-
Utbildningssituationen för elever med lindrig intellektuell funktionsnedsättning : Lärares och föräldrars perspektiv
- 2020
-
Doktorsavhandling (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The goal of the Swedish educational system is to offer all students a meaningful and equal education in an inclusive classroom environment. At the same time there are parallel school systems in Sweden, comprised by the Compulsory School for Students with Intellectual Disability (CSSID) and Compulsory School (CS). Students who are not able to achieve in accordance with syllabus of CS and who have an intellectual disability (ID) are eligible to receive education according to the CSSID syllabus. The decision of placement in either type of school rests on students’ parents. It can be assumed, therefore, that teachers are expected to offer education adjusted to each student’s individual needs.The aim of the thesis is to deepen the knowledge about the educational situation of students with mild intellectual disability (MID) through the perspectives of teachers and parents. Teachers’ and parents’ experiences and perceptions are studied: parents offer their stories about their children’s educational situation over time, and teachers’ reason about their work in teaching situations with the target group. Furthermore, pedagogical evaluations are studied to look at how school difficulties in teaching situations are described.The empirical data was collected in one municipality from the middle part of Sweden. The data constitutes of six interviews with parents of students with MID, and also 21 pedagogical evaluations of students with MID. Additionally, interviews were conducted with 21 teachers: eleven CS teachers and ten CSSID teachers.All interviews were analyzed using thematic analysis and using Interpretative Phenomenological Analysis (IPA), and manifest contents analysis was used to analyze pedagogical evaluations. Theories used were Biesta’s theory on the dimensions of education, the three levels in education transitions by Griebel and Niesel, and the school didactic theory by Uljen.The results show that the educational transitions and the educational situation around students with MID are complex. The transition from CS to CSSID means a readjustment for parents and they express the need for support from professionals in these transitions. Pedagogical evaluations contain individual-focused descriptions and focus to a lesser extent on teaching adaptations. Teachers in CS and CSSID outlined both common challenges in provision of support to all students but also described different prerequisites for it in the two school types. The results indicate that the teaching situation in both CSSID and the CS needs to be reviewed with regard to the school's organizational conditions to offer inclusive education.Keywordsinclusive education, transition, students with mild intellectual disability, interview, pedagogical evaluations, teachers, parents
|
|
