| 1. |
|
|
| 2. |
-
Förutsättningar och former för ett nationellt kulturskyddsråd : redovisning av regeringsuppdrag Ku2023/00471
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda de organisatoriska och juridiska förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kulturskyddsråd. Utgångspunkterna är att ett nationellt kulturskyddsråd ska verka för att kultursektorn är rustad för att skydda kulturarvet samt har god beredskap för att kunna upprätthålla verksamheten vid höjd beredskap eller krig. Därutöver bör ett kulturskyddsråd kunna bidra till kompetenshöjning och samordna relevanta aktörer i frågor som rörkultursektorns beredskapsplanering och som bör eller måste lösas i samverkan eller där berörda kulturinstitutioner inte har förutsättningar att agera på egen hand.Behovskartläggning och dialog med berörda aktörer visar att det finns stora behov av samordning och stöd i beredskapsarbetet för skydd av kulturarv. Det framkommer också behov av information och kompetenshöjande åtgärder som stöd i beredskapsplaneringen för att kunna upprätthålla verksamheter under kris och krig.
|
|
| 3. |
-
God samlingsförvaltning : stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument riktar sig till museer i Sverige, med samlingar som innehåller mänskliga kvarlevor. Dokumentets syfte är att stödja museerna internt i organisationen och externt i kontakt med det omgivande samhället. Det är till för alla typer av museer, men olika museer kan stöta på olika frågeställningar beroende på organisationsform, samlingarnas storlek eller typ av samling. Alla museer bör därför sätta upp sina egna policydokument och rutiner som är anpassade för det egna museets behov och villkor. Även andra organisationer med museiliknande samlingar kan ha nytta av dokumentet.
|
|
| 4. |
- Hanna, Malmsten
(författare)
-
Museernas samhällsrelevans : en kunskapsöversikt över museers bidrag till social hållbarhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samhället finns förväntningar på att museerna ska engagera sig i hållbar utveckling. Svenska staten och stora internationella organisationer ser museerna som samhällsrelevanta aktörer som bidrar till en hållbar framtid. Däremot har museer i Sverige ingen skyldighet att driva hållbarhetsfrågorna framåt – snarare handlar det just om en förväntan utifrån, och om sektorns eller enskilda museers självpåtagna uppdrag. Hållbarhetsarbete upplevs av många som stort och resurs-krävande, och det finns en viss osäkerhet kring vad hållbarhetsbegreppen innebär i praktiken. Social hållbarhet upplevs som ett vagt begrepp och därför svårt att förhålla sig till.Det finns många exempel på hur museer bidrar till samhällsutvecklingen. Samlingarna är en del av samhällets kollektiva minne och en resurs för folkbildning, samt en tillförlitlig källa som stödjer ett brett utbud av forskning och innovation. Museer har ett starkt samarbete med skolväsendet och är en demokratisk arena för samtal och reflektion. Museerna bidrar storskaligt till människors välbefinnande, då museimiljön möjliggör förståelse mellan grupper och skapar en känsla av tillhörighet. Kulturutövande främjar samarbeten och mångfald i samhället. Museernas tillgängliggörande av kulturella resurser har bevisats leda till människors ökade välmående.Allt detta gör att det finns förhoppningar på att museer kan stärka samhällets hållbara utveckling, men det finns utmaningar: brist på resurser, svårigheter att nå ut till ny publik och tillfällen när verksamheten motverkar hållbarhetsmålen trots goda intentioner. Museer i Sverige verkar i en demokratisk kontext som inte bör tas för given och risken för att museers inflytande kan missbrukas bör tas på allvar.Den här kunskapsöversikten är ett övergripande underlag om museer och social hållbarhet för Riksantikvarieämbetet, men kan också användas av andra som arbetar med museifrågor.
|
|
| 5. |
-
Seedways : the circulation, control and care of plants in a warming world
- 2021
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book is about seeds and why and how seeds matter today, as in the past. Under the main headings Biopower, Agrobiodiversity, Circulation/mobility, and Seeds and their caretakers, the human-seed relationship is explored from different viewpoints. In a historical perspective the co-evolution of plants and humans can be traced through myths, rituals and cultural practices. In our present-day world of accelerating climate change, expansion of monocultural plantations and loss of biodiversity, collecting, saving and securing seeds has become a global concern. The ritual significance of seeds, seed control and agricultural development, and official policies versus cultural practices are among the themes discussed. Engaging with seeds also raises critical political questions about control over the material basis of our existence, that is, the main food crops.The volume is the result of a two-day international symposium held at the Royal Swedish Academy of Letters, History and Antiquities in Stockholm 2018.
|
|
| 6. |
-
Att samla och dokumentera : om museernas långsiktiga uppdrag och hur det följs upp
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna sammanställning beskrivs den roll som museernas pågående och kontinuerliga samlande och dokumentation har i ett hållbart samhälle. Ett avsnitt ägnas åt en studie av regionala museers samlandeuppdrag och hur det följs upp.Museer bidrar till kontinuitet och långsiktighet i samhället. Idén om att skapa museer har funnits länge och kan därigenom diskuteras utifrån flera hållbarhetsaspekter. Vi avser här framför allt den sociala hållbarheten med museerna som en markör för ett samhälle som vilar på lång och stabil bas och där medborgarna har tillgång till källmaterial, kunskap och upplevelser. Vidare tar vi vår utgångspunkt i det över tid hållbara verksamhetskonceptet ”att samla”. Detta verksamhetskoncept utgör grunden för det kulturarv som museerna byggt och bygger på i form av samlingar. Genom insamling skapar museer ett kulturellt kapital som växer med tiden. Tillväxten är inte nödvändigtvis fysisk, utan framför allt kunskapsmässig.Insamlande bör ses som kunskapsuppdrag och bevarandeuppdrag integrerat. Vi kan konstatera att de allmänna museerna verkligen har ett uppdrag från samhället att göra urval för framtiden av det som museilagen beskriver som materiella och immateriella vittnesbörd om människan och människans omvärld, samt att detta uppdrag kan kopplas till samhällets genomförande av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Att museer samlar och dokumenterar är ett sätt för samhället att skydda och bevara kultur- och naturarvet, och samtidigt ett sätt att främja många andra hållbarhetsmål kring lärande, vetenskap, innovation och social sammanhållning.En iakttagelse som vi har gjort är att en ökad sektorsövergripande samverkan behövs för att museer på ett verkligt kraftfullt sätt ska kunna understödja en hållbar samhällsutveckling. Det är exempelvis alltför vattentäta skott mellan politikområdena utbildning och kultur för att museerna ska kunna nå sin fulla potential som kunskapsinstitutioner.Denna sammanställning visar att det inte är känt hur det faktiskt förhåller sig med genomförandet av uppdraget ”att samla”, då den systematiska uppföljningen är i det närmaste obefintlig. Det finns med andra ord väldigt begränsad kunskap om förutsättningar för eller efterlevnad av uppdraget, och för sektorn saknas ett viktigt verktyg för utveckling. Sammanställningen slutsats är att de allmänna museernas samhällsuppdrag att samla och dokumentera kan synliggöras mer.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
