SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) ;lar1:(ri);conttype:(popularscientific)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) > RISE > Populärvet., debatt m.m.

  • Resultat 1-9 av 9
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Andersson, Lisa, et al. (författare)
  • ARKILOG : En studie om hur arkitektkontor organiserar sitt arbete med medborgardialog i stadsbyggnadsprojekt
  • 2019
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Under senare år har intresset för medborgardialoger ökat i stadsbyggnadsbranschen. Detta med förhoppningen att involvering av medborgare i utformningen av våra städer ska leda till allt ifrån ökad demokratisk legitimitet, till bättre utformade städer och mindre överklaganden.Det mesta av såväl den forskning som det praktiska utvecklingsarbete som har genomförts fokuserar dock på metoder för medborgardialogsamt medborgardialog ur ett maktperspektiv(Jahnke, Andersson, Molnar & Blomqvist,2018). Försvinnande lite arbete berör verksamhetersorganisering av medborgardialog, detta trots att det ökade intresset för medborgardialog innebär att allt fler aktörer börjar arbeta meddet. Studien riktar fokus mot arkitektkontor som allt oftare får i uppdrag att utföra dialoger eller utgöra samarbetspartner till den aktör som utför dialogen i stadsbyggnadsprojekt. Arkitekten har dessutom en speciell roll då hen ska bemötabåde beställarensönskemål och medborgarenseller brukarens behov, vilka kan skilja sig åt (Petrescu, 2005). Givet den här utvecklingen ärdet viktigt att generera kunskaper om arkitektkontors arbete med medborgardialog och hur detta påverkas av företagets övergripande organisering. Det är detta vi vill bidra till med denna populärvetenskapliga rapport. Vi har ett relativt brett fokus på alla former av kontakter som arkitekter har med medborgare,dock avgränsat till stadsbyggnadsprojekt. Med det senare menas arbete som berör utveckling av ett geografiskt område som innefattar mer än enbart en enstaka byggnad (vilket kan ske både inom och utanför den formella planprocessen).
  •  
2.
  • Andersson, Lisa, et al. (författare)
  • PROLOG : Processtöd för företag i stadsbyggnadssektorn som vill utveckla sitt arbete med medborgardialog
  • 2019
  • Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Inkludering och dialog framhålls idag som viktiga komponenter för en socialt hållbar stadsutveckling. Som en följd av detta finns numera förväntningar på medborgardialog i fler sammanhang än vid lagstiftade samråd iplanprocesser. Dessa förväntningar påverkar hur kommuner, fastighetsutvecklare och byggherrar tar sig anstadsbyggnadsfrågorna. Det innebär även nya typer av uppdrag för arkitektkontor och andra konsultföretag i stadsbyggnadssektorn. Många såväl beställare som andra företag inom stadsbyggnadssektorn ställs alltså idag inför en mängd val kring hur de ska förhålla sig till och organisera sitt deltagande i medborgardialoger. Hur företaget organiserar sig på strategisk nivå har betydelse för medarbetarnas förutsättningar att delta i och bidra till medborgardialoger.Detta faktum uppmärksammas dock sällan vilket är anledningen till att processtödet Prolog har tagits fram.
  •  
3.
  • Jonasson, Julia, 1981-, et al. (författare)
  • Returcykeln : Ett normkreativt avfallsprojekt
  • 2018
  • Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Sverige har ett av världens mest effektiva avfallssystem ur ett miljöperspektiv. Vi har mycket låg grad av deponi och förbränning och hög grad av källsortering. Men det har visat sig svårt att öka andelen sorterat avfall.Orsaken till bristande sorteringsgrad och nedskräpning sägs ofta vara att brukare inte förstår systemet eller att de medvetet slarvar i hanteringen av sitt avfall och vid sortering vid lokala återvinningsstationer.Men tänk om det inte stämmer. Tänk om det finns orsaker i designen av avfallssystemet som avgör brukarens benägenhet och möjlighet att göra rätt.I den här korta rapporten ges exempel på vad som händer när designmetoder, tjänstedesign, normkritik och stadsutveckling möts för att utmana det nuvarande avfallssystemet.
  •  
4.
  •  
5.
  • Session Chair TU 1 B: FUTURE SUSTAINABLE LIFESTYLES (Part 1) : INDIVIDUAL CHOICES
  • 2021
  • Proceedings (redaktörskap) (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Session: In order to reach sustainability goals in the future, green and social living must be considered. The design of infrastructure and city management set the frame for future sustainable lifestyles, including shared design of mobility and housing, or the need of a circular design for clothing and electronics. The design of sustainable lifestyles implies a range of actions, such as behavior change and nudging, business modelling and service design.  This session encourages using visual examples and digital aids to present future sustainable lifestyles. We will discuss future lifestyles including their environmental and social effects in a life cycle perspective. 
  •  
6.
  • Smith, Göran (författare)
  • Kombinerad mobilitet : En del av det nya normala efter pandemin?
  • 2021
  • Ingår i: Omstart för kollektivtrafiken. - Lund : K2 Nationellt kunskapscentrum om kollektivtrafik. ; , s. 85-95
  • Bokkapitel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Den pågående coronakrisen har ställt kollektivtrafikbranschen inför en tuff utmaning. Resandet har minskat drastiskt och de som kan väljer allt oftare cykeln, bilen eller elsparkcykeln framför bussar och tåg när de väl reser. Samtidigt är den ekonomiska situationen pressad, inte minst för de regionala kollektivtrafikmyndigheterna.Det finns de som argumenterar för att resandetappet och den vanskliga ekonomiska situationen kräver att strategiska men osäkra utvecklingsinsatser, så som utvecklingen av kombinerad mobilitet, sätts på paus. I syfte att möjliggöra hållbara resvanor bör varenda skattekrona som kan skakas fram läggas på att vinna tillbaka resenärerna till kollektivtrafiken, det vill säga på att upprätthålla ett attraktivt och tryggt utbud av linjelagd kollektivtrafik. Även om jag till fullo sympatiserar med investeringar i den linjelagda kollektivtrafiken, argumenterar jag i den här texten för en omvänd logik mot den ovan. Jag menar att pandemins effekter på resenärernas behov betingar att den offentliga sektorn bör växla upp sin roll i att utöka utbudet av nya typer av mobilitetstjänster i och utanför städerna, samt i att knyta dessa närmare kollektivtrafiken.
  •  
7.
  • Thuvander, Liane, et al. (författare)
  • Renoveringsbarometern mäter trycket i branschen.
  • 2016
  • Ingår i: Renoveringsinfo - Svensk byggtjänst och renoveringscentrum i samarbete.. - Sweden : Svensk byggtjänst och renoveringscentrum i samarbete.. ; 5
  • Tidskriftsartikel (populärvet., debatt m.m.)abstract
    • Hur agerar svenska fastighetssektorn i renoveringsfrågor? Nya studien Renoveringsbarometern har gjort en grundlig kartläggning av processens olika skeden och ger en helhetsbild av läget idag.– Man vet fortfarande ganska lite om hur fastighetsägare tänker kring renovering, vilken kompetens de har, vad de värderar och vilka åtgärder som görs. Därför tyckte vi det var viktigt att göra en kartläggning, säger Liane Thuvander på Chalmers tekniska högskola, en av de fyra forskarna bakom Renoveringsbarometern.
  •  
8.
  •  
9.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-9 av 9

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy