| 1. |
|
|
| 2. |
- Ignatieva, Maria
(författare)
-
Alternativ till gräsmatta i Sverige - från teori till praktik : en manual
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Målet med den här handboken är att dela en vision om gräsmattor som är ett resultat av det transdisciplinära forskningsprojektet ”LAWN - Gräsmattan som ekologiskt och kulturellt fenomen: på spaning efter hållbara gräsmattor i Sverige” (2013-2016) finansierat av Formas. Inledningsvis presenterar vi resultaten från forskningsprojektet och diskuterar befintliga alternativ till konventionella gräsmattor från Europa och Nordamerika. Sedan analyserar och diskuterar vi erfarenheter från Sverige, inklusive våra egna försök på Campus Ultuna vid SLU i Uppsala. Vi bidrar också med praktiska råd om hur man kan etablera och förvalta olika slags alternativ till gräsmatta som är lämpliga för svenska förhållanden.
|
|
| 3. |
- Pommerening, Arne
(författare)
-
Staying on top in academia: A primer for (self-)mentoring young researchers in natural and life sciences
- 2021
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The pace of change in academia is ever increasing, which makes it difficult for anyone to stay up to date with what may be the right long-term strategy, or even the next step in mastering a PhD or to secure a fruitful academic career. Academic mentoring has proved to be helpful to many young researchers in difficult situations and mentoring programmes have been launched at many universities. In its most basic meaning, mentoring is a goal-oriented off-line conversation between a more experienced (mentor) and a less experienced (mentee) person with the objective to empower the mentee to make important work-related decisions. The first chapter of the book offers an introduction to academic mentoring and provides an overview of what academic mentoring entails. In the following chapters, important topics are discussed that may come up in mentoring conversations. These include scientific thinking, doctoral studies, behaviour and disappointments, scientific storytelling, teaching, scientific presentations, early career years, research cooperation, job applications and basic data management. The discussions in each of these chapters were designed with a view to provide food for thought and to invite self-reflection as well as continued discussions with peers and mentors. The book is written in a highly accessible style whilst restricting each chapter to the most essential information so that reading them can be accommodated in any busy schedule. It is not limited to any particular university or geographic region, since the author has worked in a number of different countries and encountered many different academic cultures. The text is also a useful handbook and reference to go with mentoring programmes.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Heberlein, Thomas
(författare)
-
Navigating environmental attitudes
- 2012
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The environment, and how humans affect it, is more of a concern now than ever. We are constantly told that halting climate change requires raising awareness, changing attitudes, and finally altering behaviors among the general public-and fast. New information, attitudes, and actions, it is conventionally assumed, will necessarily follow one from the other. But this approach ignores much of what is known about attitudes in general and environmental attitudes specifically-there is a huge gap between what we say and what we do. Solving environmental problems requires a scientific understanding of public attitudes. Like rocks in a swollen river, attitudes often lie beneath the surface-hard to see, and even harder to move or change. In Navigating Environmental Attitudes, Thomas Heberlein helps us read the water and negotiate its hidden obstacles, explaining what attitudes are, how they change and influence behavior. Rather than necessarily trying to change public attitudes, we need to design solutions and policies with them in mind. He illustrates these points by tracing the attitudes of the well-known environmentalist Aldo Leopold, while tying social psychology to real-world behaviors throughout the book. Bringing together theory and practice, Navigating Environmental Attitudes provides a realistic understanding of why and how attitudes matter when it comes to environmental problems; and how, by balancing natural with social science, we can step back from false assumptions and unproductive, frustrating programs to work toward fostering successful, effective environmental action.
|
|
| 6. |
- Ignatieva, Maria
(författare)
-
Lawn alternatives in Sweden from theory to practice : manual
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The goal of this manual is to share a vision of lawns based on the results of the transdisciplinary LAWN project “Lawn as ecological and cultural phenomenon. Searching for sustainable lawns in Sweden” (2013-2016) funded by Formas. First, we present the results of this project and discuss existing lawn alternatives from Europe and North America. We then analyse and discuss experiences in Sweden, including our own experimental sites at SLU Ultuna Campus in Uppsala. We also provide practical advice on establishing and managing different types of lawn alternatives suitable for Swedish conditions.
|
|
| 7. |
- Ingemarson, Fredrik
(författare)
-
Global Foresight 2050 : six global scenarios and implications for the forest sector
- 2017
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The aim of this report is to inspire organisations to improve theirpreparedness for uncertain and complex alternative developmentsand futures. The authors have been commissioned by the SwedishUniversity of Agricultural Sciences (SLU) to produce global scenariosfor 2050, each one with its implications for the global forest sector.These scenarios are to support strategic operations at SLU and thework of the International Union of Forest Research Organizations’(IUFRO) Task Force Foresight for Forest Sector Planning. Thesescenarios are also intended to be valuable to any other actors involvedin the global forest sector and sectors connected to it.
|
|
| 8. |
- Jansson, Märit, et al.
(författare)
-
Children's everyday recreational mobilities - growing up in a densifying Swedish small town
- 2024
-
Bok (refereegranskat)abstract
- Access to urban open space is of large importance for the child-friendliness of built environments and might also play an important role in children's sustainable recreational mobilities. Yet, little is known about how children's everyday recreation and associated mobilities are affected by planning projects and densification processes, where ideas of sustainable mobility often focus on a transit-oriented development (TOD) based on densification in areas around transport nodes. In this study, we examine the current rapid development of a small town in the south of Sweden, affected by TOD ideals. The case is studied through the perspectives of local children aged 10-11, focusing on their recreational mobilities and the current development, using walking interviews. The children described the current projects as happening fast, diminishing their spaces and increasing car traffic without their perspectives being included. Compared to a study conducted 5 years earlier in the same small town, the children appeared to find less places for them and to focus more on formal places programmed for their use. There are reasons to be critical to how densification is being realised in relation to sustainable recreational mobilities, if leading to continuous car dependence but with less access to sufficient and varied open spaces of interest to children. This study also shows the importance of including children of various ages in both research and practice to strive for sustainability.
|
|
| 9. |
- Jönsson, K. Ingemar, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som verktyg i miljömålsarbetet : Syntes från en forskningssatsning
- 2023
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör en syntes av de sju projekt som finansierades inom Naturvårdsverkets och Havs- och vattenmyndighetens forskningssatsning inom området ekologisk kompensation som pågick 2018–2021. Syntesprojektet har utgått dels från slutrapporterna från de enskilda projekten, dels från myndigheternas uttryckta önskemål om belysning av vissa specifika aspekter inom tillämpningen av ekologisk kompensation. Rapporten täcker därför inte in alla resultat och slutsatser från forskningsprojekten utan har inriktat sig på följande teman: (i) etiska argument kring ekologisk kompensation, (ii) förutsättningarna för lagstyrd och frivillig kompensation, (iii) modeller för beräkning av miljöskador och kompensationseffekter, och (iv) uppföljning och utvärdering av kompensationsåtgärder. Tillämpningen av ekologisk kompensation har idag en relativt begränsad omfattning, men skulle kunna utvecklas till ett mer använt styrmedel. I rapporten pekas dock på en rad aspekter som behöver åtgärdas och utvecklas för att ekologisk kompensation ska bidra till att förlusterna av biologisk mångfald och ekosystemtjänster stoppas eller vänds till en nettouppbyggnad av miljövärden. Syntesprojektet resulterade i en rad olika förslag riktade till berörda myndigheter som förväntas vara avgörande för ekologisk kompensation som styrmedel. Dessa summeras kortfattat nedan: Lagstiftning och nationell policy • Skadelindringshierarkin bör få ett starkt lagstöd och kopplingen mellan hierarkin och principen om tvådelad prövningen bör klargöras • Målet med ekologisk kompensation bör formuleras och uttryckas i lagstiftning och nationella policydokument • Lagstiftning bör tas fram gällande regler för när ekologisk kompensation inte ska tillämpas utan exploatering i stället helt ska undvikas • Utredning behövs kring om ett mål om nettovinst vid ekologisk kompensation bör formuleras i miljöbalken, respektive om det ska uttryckas tydligare som en del av de svenska miljökvalitetsmålen • Krav på systematisk uppföljning bör ingå som standard för allakompensationsåtgärder baserade på beslut utifrån miljöbalken • Nationella riktlinjer bör utvecklas för uppföljning och utvärdering av ekologisk kompensation, och dessa bör även förtydliga vem som bär ansvaret för att utföra och bekosta dessa Utveckling av kompensationspooler • Ytterligare utredning bör göras kring förutsättningarna för att införa kompensationspooler i privat och offentlig regi, bland annat gällande ansvar samt sociala och samhällsekonomiska effekter Frivillig kompensation: kommunal och näringsliv • Nationellt gemensamma riktlinjer och utökad vägledning för frivillig kompensation bör utvecklas för att klargöra i. hur berörda aktörer kan och bör organisera arbetet med frivillig kompensation ii. hur målet med kompensationen bör definieras och i samband med det hur effekterna av införda kompensationsåtgärder bör följas upp • Tydligare stöd och riktlinjer bör utvecklas för vad som bör ingå i översiktsplaner, detaljplaner, grönplaner och naturvårdsplaner för att kunna skapa ett konsistent, transparent och mer strategiskt kommunalt arbete med kompensation, som också går att följa upp och utvärdera Beräkning och bedömning • Policydokument och riktlinjer bör upprättas för att styra handlingsutrymmet vad gäller naturtypisk, rumslig och tidsmässig flexibilitet inom ekologisk kompensation • Nationella riktlinjer bör av försiktighetsskäl förorda och rekommendera konkreta multiplikatorer för hantering av osäkerhet, även kopplat till samhällsekonomiska aspekter • Förslag bör tas fram på hur det går att förbättra möjligheterna att tillämpa ett landskapsperspektiv vid genomförande av ekologisk kompensation • Beräkningsmodeller som inkluderar samhällsekonomiska, sociala och ekologiska perspektiv bör utvecklas vidare, och dessa bör även beakta juridiska aspekter • Nationella riktlinjer bör utvecklas för vilka typer av mått på miljöegenskaper som företrädesvis kan tillämpas i beräkningen av omfattningen av ekologisk kompensation, samt i vilka fall som enklare specifika schablonvärden kan användas Delaktighet • Deltagandeprocesser bör utvecklas som främjar inkludering av berörda samhällsgrupper i beslutsfattande kring ekologisk kompensation Kunskap, uppföljning och utvärdering • Riktlinjer bör utvecklas för hur data från initierade och genomförda kompensationsprojekt ska sammanställas och tillgängliggöras, samt en nationell databas tas fram för att stödja detta • En nationell geografisk databas bör tas fram för dokumentation av implementerade kompensationsområden för långsiktig uppföljning
|
|
| 10. |
|
|
