| 1. |
|
|
| 2. |
- Bergeå, Hanna, et al.
(författare)
-
Dialogprocessen om allemansrätten : underlag för utveckling av dialogmetodik och dialogkompetens
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Under 2012 och 2013 har avdelningen för Miljökommunikation vid SLU fungerat som rådgivare till Naturvårdsverket i planeringen och genomförandet av en dialogprocess om allemansrätten och dess tillämpning. Denna rapport har tillkommit som ett avslutande led i detta uppdrag. Syftet med rapporten är att stödja utveckling av dialogmetodik och dialogkompetens inom naturresurshanteringen genom att redogöra för och kritiskt diskutera de erfarenheter som vi gjort av att arbeta med en omtvistad och komplex samhällsfråga genom dialog. I rapporten redogör vi för de tankar och teorier som har väglett planeringen av dialogprocessen och diskuterar vad vi, så här i efterhand, anser att vi kunde ha gjort annorlunda. Syftet med rapporten är alltså inte att diskutera dialogprocessens innehåll och/eller hur olika aktörer och intressen ser på frågor som rör allemansrätten. Rapporten ska ses som ett underlag för hur den som ansvarar för en dialogprocess bör planera, genomföra och förhålla sig till deltagarna och det som sker. Rapporten består av följande fem delar: 1. Viktiga förutsättningar och ramar för upplägg och planering av dialogprocessen 2. Händelseutvecklingen i de fem möten som processen bestod av 3. Deltagarnas åsikter om processen, vad de tycker att de lärt sig 4. Deltagarnas rapportering av lärdomar från dialogprocessen till sina hemorganisationer 5. Diskussioner och rekommendationer
|
|
| 3. |
- Caselunghe, Elvira, et al.
(författare)
-
Forskningsperspektiv på naturvägledning
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Literature study shows a lack of Swedish nature interpretation research. The Swedish Centre for Nature Interpretation (SCNI) was established in 2007 by the Swedish Environmental Protection Agency and the Swedish University for Agricultural Sciences. One task of SCNI is to initiate research on nature interpretation. This research overview is intended to provide a jumping-off point. The main purpose was to investigate Swedish research that contributes to development of theory and practice in nature interpretation. In addition, research from other Nordic countries as well as international research was reviewed. A literature search for Swedish scientific publications on nature interpretation, explicitly, revealed a scarcity of such research in Sweden. Of course identifying such studies depends, in part, on how “nature interpretation” and “research” are defined. There are actually a number of Swedish researchers who work with topics that are relevant to nature interpretation, and to some extent this research is also published in scientific media. However, there is a larger quantity of educational literature. Overall, the main finding of this literature search is that nature interpretation research has not been conducted in Sweden, to date. However, relevant studies were found in such areas as outdoor recreation, nature tourism, education for sustainable development, outdoor education, environmental history, museology and environmental psychology. Various key words have been used in the selected databases, since “nature interpretation” generates no scientific hits. Definitions and pedagogical principles for nature interpretation are described in the first part of the report. Then international nature interpretation research and some different occurring theories are presented. Emphasis is then put on Swedish and Nordic research that is relevant for developing nature interpretation. The main findings below include conclusions from both the international and the Swedish/Nordic research and indicate some possible directions for development of nature interpretation research, in Sweden and elsewhere. NATURE INTERPRETATION CAN BE BOTH A MEANS OR AN END IN ITSELF There is a need for scientific development of nature interpretation evaluation principles. In Sweden, but also elsewhere, a common goal for publicly financed nature interpretation is to influence people in the direction of sustainable development. Research on interpretation evaluation is needed in order to know whether various activities correspond to our expectations. Also, there is a need to question whether this goal of influencing people is transparent and democratic enough. Internationally, there are both researchers who claim that interpretation can have a positive effect on environmental attitudes and behavior, and those who claim that effective evaluation methodologies for exploring such relationships need further development. Worldwide, interpretive evaluation research has focused heavily on knowledge gain and impacts on attitudes and behaviour, but it has seldom partitioned out the role of the emotional aspects of nature experience, although interpretation instructions stress revelation and provocation for instance. The notion of “participants gaining knowledge” could be widened and include mutual and experiential learning processes. Unlike environmental education, interpretation usually is a rather time limited activity. That could also be a reason to why long term interpretation effects are difficult to evaluate. If any effects appear, it would still be difficult to distinguish what has generated them. Nature interpretation is sometimes seen as a means for fulfilling a greater objective, but in other cases it is seen as an end in itself. For instance, within outdoor recreation, nature interpretation activities could be considered an end in themselves. Whereas nature interpretation efforts within state run nature conservation could be a means for legitimating and promoting poli-tical nature conservation decisions. NATURE INTERPRETATION AS A COMMUNICATIVE ACT The literature review indicated that the number of Swedish or international publications focusing on the communicative act of nature interpretation from an interactional micro perspective seems to be limited. What is happening within and between the persons during a nature interpretation session? How does the interpretation process really occur? Is the interpreter or the participant the one who makes the interpretation for instance? What kind of learning is taking place? CRITICAL RESEARCH ON NATURE INTERPRETATION COULD DEVELOP THEORY AND PRACTICE When discussing what Swedish nature interpretation research could concentrate on, there is not only a need to discuss the topics, but also different scientific approaches that could facilitate a greater understanding. Much of the Nordic research referred in this report is carried out within a positivistic research tradition doing quantitative studies. When approaching social science there are also some publications within hermeneutic research tradition. Critical research tradition, however, is rare among the studies reviewed. Since nature interpretation is not a natural science phenomenon, but a social one, nature interpretation research based on social constructivism has an obvious importance in further development of Swedish nature interpretation research. The role of nature interpretation in society could be better understood by analyzing what discourses characterize Swedish nature interpretation practice today. What ideas of man and nature are taken for granted which could affect the content and format of nature interpretation? Nature interpretation contributes to constructing our nature experiences, something that is seldom analysed. What values and rationalities holds the Swedish nature interpretation discourses? These questions require a critical dimension of nature interpretation research. Another division to make is research that looks for improving nature interpretation practice (how to do good interpretation), versus research that looks for understanding the phenomenon of nature interpretation (research about interpretation). Both kinds are needed. EXAMPLES ON CRITICAL ANALYSIS OF NATURE INTERPRETATION Some discussions in museology are highly relevant to nature interpretation as well. A quote by Ella Johansson (2001) about open air museums illustrates several of the inherent paradoxes in interpretation that could be interesting to further investigate. “… some contrary – or maybe complementary – aspects are lasting and necessary features in a museum: authenticity versus scene, critical distance versus deep empathy, creating knowledge versus ideology, education versus Sunday pleasure.” The content and format of nature interpretation is always a mental and social product, where the involved individuals decide what phenomena and objects are paid attention to and what questions and explanations are suggested. Søren Kruse (2002) argues that “the interpreter designs the participants’ nature visits and determines thereby frames for their nature experiences”. He further writes that: “Nature interpretation is in the centre of the normative minefield of pedagogics, where one could ask oneself: With what right can the nature interpreters claim that their design of nature visits is better than the nature contact designed by the participants themselves? My point of departure is that nature interpretation is not an interpretation of nature, but a production and reproduction of socially constructed descriptions of nature and our relations with it.” THE NEED OF ADVANCING NATURE INTERPRETATION RESEARCH IN SWEDEN Advancement of Swedish research on nature interpretation is needed for several reasons. There are national prerequisites that are unique, such as the Swedish right of public access to nature. Swedish nature interpretation is not yet systematically evaluated from a scientific point of view. There are also a number of educational programmes in Swedish universities within nature guidance and nature interpretation, and connecting these educational efforts to research would strengthen their quality. However, nature interpretation is not a research discipline, but rather a topic that requires research from various perspectives. That interdisciplinary context could be treated by different branches – from public health science, to cultural studies, to forest sciences, if it is combined with communication science, pedagogics or similar fields. Environmental psychology, marketing and media sciences could also provide knowledge about behavioural impacts that nature interpretation often aims for in a general context.
|
|
| 4. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Säker barnmiljö i lantbruket : utmaningar och åtgärdsstrategier
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lantbrukare har en arbetsmiljö som förknippas med många skade- och hälsorisker. Gården är inte bara en arbetsplats, det är också en hemmiljö för hela lantbrukarfamiljen, inte minst barnen. Livet på landet innehåller många spännande möjligheter för barn och ungdomar, men det finns också många farliga platser och situationer då de kan skadas. Varje år skadas barn i lantbruksmiljön, ibland med dödlig utgång – detta ska inte behöva ske om det finns fungerande barntillsyn för de mindre barnen och säkra miljöer att vistas i. Denna skrift har sitt fokus på erfarenheter, idéer och möjligheter att skapa en trygg utemiljö för barn i en gårdsmiljö. Framställningen är medvetet något ”provocerande” – för att väcka tankar och diskussioner kring hur vi ska agera för att skapa en säker uppväxtmiljö för barn och ungdomar som bor på ett lantbruk.
|
|
| 7. |
- Arora-Jonsson, Seema
(författare)
-
Caring in a changing climate: Centering care work in climate change action
- 2022
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- The global care crisis is being exacerbated by the global climate emergency, with interlocking impacts that threaten lives and livelihoods in all parts of the world. These impacts are particularly severe among rural livelihoods in low-income countries. Climate change intensifies the work involved in caring for people, animals, plants, and places. It reduces the availability and quality of public services in marginalized communities and directly compounds the unfair distribution of unpaid care work that sustains gender inequality.Yet the intersections of climate change and care work have been overlooked in the development literature. Strategies for climate mitigation and adaptation have paid relatively little attention to how care work is affected by climate impacts, nor have they considered whether interventions improve or intensify the situation of carers. Instead, when designing “gender-sensitive” climate actions, the focus has been largely on women’s economic empowerment as opposed to alleviating or transforming existing distributions of care work.The aim of this report is to fill a knowledge gap by examining the points of interaction between climate change impacts and the amount, distribution, and conditions of unpaid care work. We focus on care workers rather than those who are cared for, while stressing the relational nature of care and acknowledging that carers too require care.
|
|
| 8. |
- Aguilar Cabezas, Francisco X
(författare)
-
Socio-economic indicators for the assessment of sustainability in the Swedish forest sector, and linkages with the national environmental quality objectives
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sweden’s Environmental Quality Objectives (EQOs) have been adopted to help describe the environment the country wishes to achieve, and are a promise to future generations of clean air, a healthy living environment, and rich opportunities to enjoy nature. Here, we assessed selected socio-economic indicators adapted from the Montréal Process for the Conservation and Sustainable Management of Temperate and Boreal Forests (MP) to examine trends in the Swedish forest sector of direct relevance to the EQOs. We did this with the aim of raising awareness about important socio-economic dimensions related to the EQOs, and to explore the linkages between the EQOs and the forest bioeconomy. We focused on the forest sector because of its central importance to meeting the EQOs, and fundamental social and economic roles it plays in Swedish society.The MP was chosen as our guiding framework because it was developed to assess national-level sustainable forest conservation and management, thus, incorporating critical economic, environmental and social dimensions. We applied a mixed methods approach based on a literature review, analyses of national and multilateral databases, and consultation with experts to identify and interpret selected indicators. We identified forest sector socio-economic indicators relevant to the EQOs related to forest property and ownership, economic value and consumption of wood and wood products, employment, wood energy, access to greenery, per capita forest availability, and cultural values.Interpretation of national-level indicators estimated for the 2000-2020 period point to overall progress toward maintaining forest conservation and production areas and a sector that has added substantial economic value through the processing of wood and wood products. Forests are an importance source of renewable energy and increasingly support the location of non-wood energy sources through the placement of wind power mills across forested lands. Downward trends were observed in fewer forest owners, a shrinking workforce, and per capita forest area which might be explained by processes of bequeathing, higher industry efficiencies and continued population growth. Selected indicators related to production forests, wood energy, per capita protected forests and cultural importance suggest these can directly support relevant EQOs including living forests, limited climate impact, rich plant and animal life. Through exports and hiring foreign workers, the Swedish forest sector has kept a direct linkage with the consumption of wood products abroad and in supporting economic wellbeing in lesser-developed nations through wages from forestry and non-wood seasonal employment, respectively.There is limited current information on cultural aspects such as heritage values and reindeer herding. Available data suggest a declining trend in damages to cultural remains within forest felling areas. We recommend regular and periodic assessment of the cultural and conservation values for Swedish forests to strengthen the ability to assess social and ecological sustainability relevant to the EQOs.
|
|
| 9. |
- Arnell, Anders, et al.
(författare)
-
Naturvägledning i Sverige - en översikt
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Naturvägledning handlar om att förmedla kunskap om och väcka känslor för naturen och kulturlandskapet. Naturvägledare finns i många verksamheter och kallas ofta för något annat i sin vardag: naturguide, museipedagog, ekoturismföretagare, naturinformatör. Centrum för naturvägledning presenterar i rapporten Naturvägledning i Sverige en bred översikt över begrepp, historik, och pågående aktiviteter inom svensk naturvägledning, med en internationell utblick. Rapporten bygger bland annat på intervjuer och enkäter med cirka 100 personer, som ger sin bilder av mål, glädjeämnen och utmaningar med arbetet som naturvägledare.
|
|
| 10. |
- Berglund, Ulla, et al.
(författare)
-
Guide till barnkartor i GIS : ett verktyg för barns inflytande i stads- och trafikplanering
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det är väl känt att barn och unga vill vara med och på- verka sin närmiljö, och enligt FN:s barnkonvention har de rätt till det. Men barn kan inte delta i samhället på samma villkor som vuxna. Planering och förvaltning måste därför anpassa sina metoder till deras förutsättningar. Barnkartor i GIS är ett verktyg för att få med barns perspektiv i planering och förvaltning av vår gemensamma utomhusmiljö inklusive trafikmiljön. Vi har utvecklat en metod som ska vara snabb och lätt att använda och samtidigt ger trovärdiga och meningsfulla resultat för dem som ska ta emot och omsätta informationen. Planeraren ska själv, utan experthjälp, kunna använda metoden när hon/han vill få med barns och ungas perspektiv i sin verksamhet. Resultat ska vara enkla att få fram och gå smidigt att jämföra med andra data. Därför ska de lagras digitalt i planeringens vanliga geografiska informationssystem. (GIS = geografiskt informationssystem.) Det är, som vi förstått det, ett villkor för att barnens kunskap ska nå ända in i planeringen och inte ”hamna på hyllan”. Vårt motto för Barnkartor i GIS är att det ska vara en barnvänlig, skolvänlig och planeringsvänlig metod. Enkelhet och relevans i alla led är viktiga mål. Tillgänglighet via Internet och automatisk produktion av standardiserade temakartor innebär minskade krav på användarna och ger möjlighet för t.ex. en skola att själv ta initiativ till och genomföra ett projekt. Syftet kan då vara pedagogiskt men också ett led i att i att påverka i praktiken. Metoden ska underlätta för barns inflytande i planering av utemiljöns struktur och innehåll och dessutom ge underlag för prioriteringar inom förvaltning. Vi har anpassat den för den fördjupade översiktsplaneringen av stadsdelar eller mindre orter och för den planering av trafikmiljöer och förvaltning av utemiljö som görs på motsvarande nivå, t.ex. i förstudier till större projekt. Många resultat kan också användas på mer detaljerad nivå. Barnkartor i GIS är anpassad för barn från ca 10 år och för användning i skolor.
|
|
