| 1. |
- Lundqvist, Peter, et al.
(författare)
-
Säker barnmiljö i lantbruket : utmaningar och åtgärdsstrategier
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Lantbrukare har en arbetsmiljö som förknippas med många skade- och hälsorisker. Gården är inte bara en arbetsplats, det är också en hemmiljö för hela lantbrukarfamiljen, inte minst barnen. Livet på landet innehåller många spännande möjligheter för barn och ungdomar, men det finns också många farliga platser och situationer då de kan skadas. Varje år skadas barn i lantbruksmiljön, ibland med dödlig utgång – detta ska inte behöva ske om det finns fungerande barntillsyn för de mindre barnen och säkra miljöer att vistas i. Denna skrift har sitt fokus på erfarenheter, idéer och möjligheter att skapa en trygg utemiljö för barn i en gårdsmiljö. Framställningen är medvetet något ”provocerande” – för att väcka tankar och diskussioner kring hur vi ska agera för att skapa en säker uppväxtmiljö för barn och ungdomar som bor på ett lantbruk.
|
|
| 2. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Gendered Agricultural Space and Safety: Towards Embodied, Situated Knowledge
- 2014
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 19, s. 303-315
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- The changing conditions, technologies, and labor markets have shifted the gender division of labor on the farm. Women have taken on off-farm labor, but also increased their involvement in agriculture. The work and occupational risks of women have received less attention and are to great extent invisible. The spatial division between on-farm, off-farm, and domestic work is one contributing factor to the situation. The different situations and contexts of agriculture increase the need for knowledge regarding the processes and positions of farming. Through analyzing the literature on the topic, this study examined the gendered understanding of occupational health and safety in Western agriculture and how the embodied positions on the farm can affect women's exposure to risks and their knowledge about injury prevention. The findings are being discussed and framed in a dialogue with a gender theoretical framework, with the aim to produce a more comprehensive understanding of health and safety in agriculture through improving and refining methods. The review stresses the need of further gender research and the incorporation of qualitative methods, to increase the knowledge and understanding of the gendered relations, bodies, and situated knowledge of agricultural spaces.
|
|
| 3. |
- Andersson, Elias, et al.
(författare)
-
Lantbrukets arbetsmiljö ur ett genusperspektiv
- 2013
-
Ingår i: LTJ-fakultetens faktablad.
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Till följd av den ökad kommersialisering och ändrade styrningsmekanismer så har jordbrukssektorn, i olika delar av västvärlden, genomgått en omfattande omstrukturering under de senaste decennierna. Industrialiseringen av jordbruket har medfört en ökad mekanisering av produktionen, något som har förändrat arbetets fysiska, psykiska och sociala förutsättningarna och gett upphov till nya risker och hälsofaror. På många håll i världen har produktionsenheterna växt i kölvattnet av den ökade globaliseringen och konkurrensen över nationsgränserna. Dessa förändrade omständigheter har i många fall genererat en ökad ekonomisk stress på lantbrukarna och deras familjer.
|
|
| 4. |
- Hansson, Helena, et al.
(författare)
-
A framework for measuring sustainability in the Swedish food system : indicator selection and justification
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Being able to assess the sustainability of food systems is central to evaluate policy implemented to remedy their sustainability problems, to monitor performance over time and to function as input to policy makers’ decisions. This report introduces a catalogue of suggested themes, sub-themes and indicators for assessing food system sustainability in Sweden. The themes, sub-themes and indicators builds on previous work that developed food system sustainability frameworks, mainly Hebinck et al. (2021) who suggests an integrated framework for food system sustainability assessment building on a comprehensive review of the literature.From a conceptual perspective, the report builds on a model developed by Mistra Food Futures researchers in 2022 - 23 (Hansson et al., 2023), where a food system sustainability framework for Sweden is suggested to take the form of a Food System Sustainability House (Fig 1). The Food System Sustainability House is developed around the following key assumptions about a sustainable food system:• The overall aim of a national food system (following Hebinck et al. (2021)) is to provide healthy, safe and adequate diets for all. In addition, the food system should be just, ethical and equitable. These two aspects form the ceiling of the food system. • The environmental foundations for the food system activities are viewed as a floor, or as a foundation for the system, representing restrictions on human actions and behaviors within the system. The environmental foundations are central for future continuous food security, and the food system has to rest upon a functioning ecosystem foundation. • The economic system takes the role of an enabler, which makes the system work. To this end, we need companies that can produce raw material and food, and policy that can ensure, that external effects by the food system actors are taken into considerations by actors in their decision-making. This implies that the external effects are internalized. The economic indicators developed for the Food System Sustainability House for Sweden are designed to measure performance in relation to this overall function of the system. The economic system, separated between enablers for producers and consumers on the one hand side and governance on the other hand side, functions as ‘walls’ in the system, connecting the floor with the ceiling.The report now continues by introducing and motivating themes and indicators to assess food system sustainability based on the Food System Sustainability House. The themes and indicators are adapted for the Swedish food system.For each indicator, we give suggestions for official and what we call science-based targets. Official targets are targets currently reflected in official policy documents. Such are currently lacking for most of the indicators.Each indicator are also classified using the Driver (D)-Pressure (P)-State (S)-Impact (I)- Response (R) framework (Kristensen, 2004). This framework illustrate where along the cause-effect chain indicators are located. Drivers include the human activities that drive pressures (e.g. natural resource use, emissions) that lead to a change in the socioeconomic and ecological state and impacts on these systems that eventually lead to societal responses (e.g. policy responses).
|
|
| 5. |
- Hansson, Helena, et al.
(författare)
-
An indicator framework to guide food system sustainability transition - The case of Sweden
- 2024
-
Ingår i: ENVIRONMENTAL AND SUSTAINABILITY INDICATORS. - : Elsevier B.V.. - 2665-9727. ; 22
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Well-aligned food policies are needed at both national and international level to guide food system transformation towards sustainability. Rigorous indicator frameworks are essential in order to facilitate discussion of priorities, enable comparisons, assessment and progress monitoring, and ensure accountability. In this study, we develop a national framework for a sustainable food system, using Sweden as a case. Our framework, the Food System Sustainability House, advances the literature on sustainable food system frameworks in three distinct ways. Firstly, it is tailored to a specific national context (Sweden in our case); secondly, it distinguishes between impacts of domestic production arising within territorial boundaries and impacts related to Swedish consumption independent of country of origin; and thirdly, to facilitate policy priorities, it suggests how different dimensions of sustainability are interlinked at a conceptual level. From a scientific perspective, the Food System Sustainability House postulates the interlinkages between the societal objectives of the food system, the environmental foundations on which production takes place, and the economic system and governance which in the framework are suggested to function as enablers for an overall sustainable system. From a policy perspective, the framework provides a much-needed basis for assessing food system sustainability by suggesting indicators within a comprehensive set of sustainability themes at national level for monitoring distinct perspectives. It also provides the necessary basis for a discussion on how sustainability dimensions are interlinked.
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Alwall Svennefelt, Catharina, et al.
(författare)
-
Lantbrukarperspektiv på "Säkert Bondförnuft" : Uppföljning av en nationell satsning för att förebygga personskador i lantbruket
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Arbetsolycksfall är en stor kostnad och medför stora problem för såväl samhälle, företag som individer. En av de mest utsatta branscherna är lantbruket i Sverige, men också i många andra delar av världen där sektorn har likartade problem. Finansiering via EU:s landsbygdsprogram gav möjligheter att jobba förebyggande i en stor landsomfattande satsning "Säkert Bondförnuft" som administrerades av Lantbrukarnas riksförbund (LRF) och som genomförts i samarbete med Institutet för jordbruks- och miljöteknik (JTI) samt Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) . I studien ingick att särskilt belysa lantbrukarnas perspektiv på inställningen till arbetsmiljöfrågor och om de vidtagit arbetsmiljöförbättringar inom sitt företag efter att ha deltagit i någon av de två huvudaktiviteterna 2012: a) Kursen "Tre träffar till Säkert Bondförnuft" eller b) Individuellt gårdsbesök, samt en kontrollgrupp som inte deltagit i någon av dessa aktiviteter. En särskild uppföljning gjordes också av en grupp lantbrukare som deltog i aktiviteter 2010 avseende deras arbetsmiljöarbete 2012. Projektet genomfördes i form av strukturerade frågor via telefonintervjuer med lantbrukare som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. Resultaten från 2012 aktiviteter visade bl. a. att de tillfrågade lantbrukarna i hög grad vidtagit åtgärder för att förbättra arbetsmiljön på sin gård. Det framgick också av intervjusvaren att sex-sju av tio lantbrukare upplevde att arbetsmiljö och säkerhet blev viktigare efter att man deltagit i Säkert Bondförnufts olika aktiviteter. En stor andel av lantbrukarna upplevde att man efter deltagandet i Säkert Bondförnufts aktiviteter fått tillräckliga kunskaper för att de själva eller tillsammans med andra på gården skulle kunna fortsätta bedriva systematiskt arbetsmiljöarbete och/eller andra arbetsmiljöförbättrande åtgärder. I de fall då man inte upplevde att man hade tillräckliga kunskaper efterlyste man mer rådgivning på gårdsnivå, ytterligare arbetsmiljöutbildning och bättre rådgivningsmaterial. Lantbrukarna som intervjuades fick även svara på korta frågor kring deras attityder till risker och säkerhetsfrågor i lantbruket. Kontrollgruppen fick samma frågor som de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. De allra flesta är överens om att investeringar i säkerhet lönar sig – något mer övertygade var de som deltagit i Säkert Bondförnufts aktiviteter. En betydande andel av de medverkande lantbrukarna i uppföljningen från 2010, visade att många av dem fortsatte med arbetsmiljöinsatser även två år efter att ha deltagit i Säkert Bondförnuft aktiviteter, vilket indikerar att det kan finnas en långvarig effekt av en rådgivningsinsats av detta slag.
|
|
| 8. |
- Göransson, Eva, et al.
(författare)
-
Arbetsmiljöutbildning på Naturbruksgymnasium med inriktning lantbruk
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jord- och skogsbruk är fortfarande en av landets mest skadedrabbade näringar och det är av största vikt att framtidens företagare och medarbetare inom den gröna sektorn, tidigt får kunskap och insikt om arbetsmiljöns betydelse för ett tryggt, säkert och gott arbete för att skapa en förbättrad säkerhetskultur inom näringen. Denna studie syftade till att kartlägga och analysera den arbetsmiljöutbildning som ges vid svenska naturbruksgymnasier och avgränsades till Naturbruksprogrammets lantbruksinriktning. Samtliga 29 skolor med lantbruksinriktning erhöll enkäter, med något olika innehåll till rektorer, driftsledare, lärare samt instruktörer med frågor kring utbildning, läromedel och samsyn/kommunikation. Det material som inkom (svarsfrekvens 33 %) visade att naturbruksgymnasierna i Sverige hade ett högt säkerhetstänkande och väl upparbetade rutiner för olyckor och tillbud och att detta upplevdes välkänt och väl fungerande av personalen. Det fanns en tendens till att instruktörerna inte i lika hög grad upplevde att rapporteringen ledde till uppföljning och åtgärder. Den grundläggande arbetsmiljöutbildningen i kursen Naturbruk, fick varierande omfattning på grund av avsaknad av timanvisning samt svårigheter att finna adekvata läromedel, vilket riskerar att medföra att elevernas kunskaper inte blir likvärdiga utan kommer att bero på respektive lärares intresse och tidsutrymme. De undervisande lärarnas vitt skilda bakgrunder, ger ytterligare tyngd åt behovet av relevant sammanhållen litteratur. Sammantaget tydde resultaten också på att undervisningen i karaktärsämneskurserna generellt inte axlade den utvecklande roll de ska ha gällande arbetsmiljöfrågorna, enligt kursplanernas målbeskrivning och centrala innehåll. Troliga förklaringar kan vara läromedel med bristande anknytning och uppdatering till gällande kursmål, enskilda lärares intresse i frågan och/eller otydligheter kring vad som ska undervisas i vilken kurs. Insikten kring hur viktiga instruktörerna är som förebilder, bör föranleda ökat fokus på att utbilda dem i arbetsmiljöfrågor.
|
|
| 9. |
- Göransson, Eva, et al.
(författare)
-
Företagare inom de gröna näringarna i Nordvästra Skåne – framtidstro och tillväxt?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Föreliggande studie syftar till en ökad insikt och förståelse för de förutsättningar och utmaningar som företagarna har, speciellt familjeföretagarna, inom de gröna näringarna i nordvästra Skåne. Samtliga lantbruks-, trädgårds- och skogsföretag inom kommunerna Åstorp, Ängelholm, Höganäs, Örkelljunga samt Båstad (1 672 företag), erhöll under perioden september till oktober 2017, en enkät som resulterade i 730 bearbetningsbara svar. Överlag visade studien att företagarna i de nordvästskånska kommunerna var väldigt nöjda med sitt liv, sin boendemiljö och även sitt arbete. Hälften av företagen hade varit i släkten 60 år eller mer, vilket vittnar om traditioner och djupa rötter i bygden, både personligt och företagsmässigt. Företagen var verkligen familjeföretag i betydande utsträckning, då nästan hälften uppgav att familjemedlemmar var verksamma på ett betydelsefullt sätt i företaget. De drev en mångfald av verksamheter och redovisade en hög personlig energinivå i sitt företagande. Medelåldern var 59 år och andelen kvinnliga företagare var knappt 20%. Det var vanligt att företagaren kombinerade verksamheten med anställning hos annan arbetsgivare. Av de 730 företagarna var det en knapp tredjedel, som arbetade på heltid i sina företag samt var under pensionsålder (< 66 år). Inom lantbruk- och trädgårdssektorn hade ungefär hälften av företagarna under 66 år annan inkomst. Denna studie visar att det bland företagarna i de gröna näringarna i nordvästra Skåne fanns en mångfald av olika verksamheter, mycket vilja och energi och i grunden en positiv inställning, men det behövs en positiv attityd till deras företagande. Man efterfrågade först och främst en ökad lönsamhet, bättre finansieringsmöjligheter särskilt för unga, en myndighetsutövning som verkar främjande, lättare tillgång till relevant arbetskraft, samhällets nolltolerans mot den brottslighet som har brett ut sig och en ändrad attityd kring miljöfrågor. Det ges en mängd idéer till nya verksamheter och utveckling. Både den Nationella och särskilt den Skånska livsmedelsstrategin säger sig vilja bidra till allt detta och studien visar att nordvästra Skåne har alla förutsättningar för att vara och utvecklas i den riktningen. Rapporten ger förslag för berörda instanser att beakta, för en mer företagsvänlig strategi och stöttning av de gröna näringarna i bygden.
|
|
| 10. |
- Lindahl, Cecilia, et al.
(författare)
-
Occupational Health and Safety Aspects of Animal Handling in Dairy Production
- 2013
-
Ingår i: Journal of Agromedicine. - 1059-924X .- 1545-0813. ; 18:3, s. 274-283
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Livestock handling in dairy production is associated with a number of health and safety issues. A large number of fatal and nonfatal injuries still occur when handling livestock. The many animal handling tasks on a dairy farm include moving cattle between different locations, vaccination, administration of medication, hoof care, artificial insemination, ear tagging, milking, and loading onto trucks. There are particular problems with bulls, which continue to cause considerable numbers of injuries and fatalities in dairy production. In order to reduce the number of injuries during animal handling on dairy farms, it is important to understand the key factors in human-animal interactions. These include handler attitudes and behavior, animal behavior, and fear in cows. Care when in close proximity to the animal is the key for safe handling, including knowledge of the flight zone, and use of the right types of tools and suitable restraint equipment. Thus, in order to create safe working conditions during livestock handling, it is important to provide handlers with adequate training and to establish sound safety management procedures on the farm.
|
|
