| 1. |
- Rostami, Arian, 1973-, et al.
(författare)
-
Sexual and gender-based harassment against police employees in European countries : a scoping review
- 2024
-
Ingår i: Journal of Sexual Aggression. - : Taylor & Francis. - 1355-2600 .- 1742-6545.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Sexual and gender-based harassment is a work environment concern, especially in hierarchical and male-dominant organisations such as the police. This scoping review aims to examine the existing literature on such harassment against police employees in Europe to identify the available knowledge and highlight the gaps for future studies. Following the Arksey and O'Malley framework, 16 relevant articles were analysed. Most of the studies were focused on sexual harassment, and gender-based harassment was mostly absent or mixed with other discriminations. The analysis resulted in six main themes: existence of sexual and gender-based harassment; perpetrators; associated factors; consequences; individual response; and impact of organisational policies. The findings demonstrate that such harassment remains prevalent among police employees, emphasising the need for continuous and rigorous supervision, evaluation, and comprehensive revision of policies by police authorities. This study recommends further research to address the identified gaps in this field.PRACTICE IMPACT STATEMENTThe findings presented in this article have the potential to significantly advance the field of police research in Europe by providing a comprehensive map of existing knowledge and identifying important gaps within this research domain. Moreover, the study facilitates the application of more accurate and comprehensive methodologies. Additionally, the outcomes of this research can directly benefit police authorities by offering insights to enhance organizational culture and the work environment for police employees.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Ander, Magnus, et al.
(författare)
-
Elchockvapen som hjälpmedel vid polisiära ingripanden : En vetenskaplig utvärdering av Polismyndighetens försöksverksamhet med elchockvapen 2018-2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUND: Ur ett internationellt perspektiv har det, inom polisen, under de senaste åren skett en ökning i användandet av mindre dödliga vapen. Dessa vapen används för att ta kontroll över potentiellt farliga och icke samarbetsvilliga personer. Ett vanligt förekommande mindre dödligt vapen är elchockvapen (ECV). Elchockvapen har fram till 2018 inte använts i Sverige, men Polismyndigheten har under åren 2018–2019 genomfört en försöksverksamhet med ECV.SYFTE: Syftet med undersökningen var att utvärdera Polismyndighetens försöksverksamhet med ECV, samt att undersöka vilken legitimitet polisens användning av ECV har bland allmänheten.METOD: Både kvantitativa och kvalitativa data samlades in för att utvärdera försöket med ECV. Mätningar före, under, och i slutet av försöksverksamheten genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av två grupper av poliser; en grupp som ingick i försöksverksamheten med ECV samt en kontrollgrupp poliser som inte ingick i försöksverksamheten. För att fördjupa förståelsen för enkätresultaten genomfördes djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer med poliser som hade erfarenhet av ECV under försöksverksamheten. För att undersöka legitimitetsaspekter utifrån ett medborgarperspektiv genomfördes fokusgrupper med deltagare från allmänheten. Data från Polisens arbetsskadesystem LISA inhämtades för att undersöka ECV:s inverkan på skador hos poliserna.RESULTAT: Enkätresultaten visade inga skillnader mellan delaktiga och kontrollgrupp när det gäller upplevelse av stressfulla situationer. Upplevelsen av trygghet vid ingripanden med hög grad av motstånd eller när polisen blir fysisk angripen har dock ökat för de poliser som deltagit i ECVförsöket, jämfört med kontrollgruppen. Intervjuresultaten åskådliggör också att tillgången till ECV bidrar till att minska upplevelsen av stress i våldsamma situationer genom att ECV ökar tryggheten i sådana situationer. Intervjuresultaten påvisar även att tillgången till ECV gör att man slipper använda andra potentiellt skadligare våldshjälpmedel såsom fysiska metoder och skjutvapen. Enkätresultatet visar ingen skillnad mellan de som ingick i försöksverksamheten och kontrollgruppen när det gäller att utsättas för hot, våld eller motstånd, eller att polis eller motpart blir skadade. Resultaten från intervjuer och fokusgrupper synliggör att poliserna upplever att ECV fyller en viktig funktion. Poliserna ser enbart fördelar med ECV och vissa menar att det är det bästa verktyg som de har fått. ECV upplevs kunna rädda liv, minska skador på polis och motpart, samt förbättra arbetsmiljön för poliser. Intervjuer och fokusgrupper pekar på att deltagarna upplever att ECV har en deeskalerande inverkan, vilket både kan minska våldsanvändningen, och förebygga våld mot polisen. Enkät och intervjuresultaten indikerar att ECV bidrar till en minskad användning av andra hjälpmedel såsom batong och pepparspray, vilka ofta ger mer skador på både motpart och polis. Deltagarna från allmänheten har uppfattningen att ECV är ett effektivt och bra verktyg för polisen, men lyfter vikten av att det finns en lyhördhet gällande vilka situationer som den används i och mot vem.SLUTSATSER: Utifrån våra enkätresultat är det svårt att dra några säkra slutsatser kring hur användandet av ECV inverkar på skador hos poliser och motpart. Erfarenheterna bland de delaktiga är dock att risken för våld och skador minskar markant, vilket är en viktig indikator. Tillgången till ECV kan öka trygghet och minska stress i ingripandesituationer där kraftigt motstånd och våld förekommer. ECV kan även minska användandet av pepparspray och batong, och det finns indikationer på att ECV har använts istället för skjutvapen. ECV kan underlätta val av hjälpmedel vid ingripanden med hög grad av hot och våld och kan ha en deeskalerande inverkan. Polisens användande av våldshjälpmedel, inklusive ECV, upplevs berättigat av informanterna från allmänheten.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Ghazinour, Mehdi, 1967-, et al.
(författare)
-
Den psykiska hälsan hos poliser som arbetar i yttre tjänst i särskilt utsatta områden
- 2021
-
Ingår i: Socialmedicinsk Tidskrift. - : Stiftelsen Socialmedicinsk tidskrift. - 0037-833X .- 2000-4192. ; 98:2, s. 290-302
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Artikelns syfte är att belysa den psykiska hälsan hos svenska poliser som arbetar i yttre tjänst. Polisernas psykiska hälsa är ett viktigt forskningsområde med tanke på hur polisen arbetar i samhället. Att utföra enkla och svåra arbetsuppgifter ställer höga krav på polisens mentala processer. I den här artikeln uppmärksammar vi poliser i yttre tjänst som arbetar i särskilt utsatta områden i Stockholmregionen. Det självskattade frågeformuläret DSM-5 om psykisk hälsa har insamlats och analyserats med hjälp av beskrivande statistik. Resultatet visar att stigande ålder och att leva i en parrelation är skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa hos dessa poliser.
|
|
| 6. |
- Rostami, Arian, 1973-, et al.
(författare)
-
Job satisfaction among Swedish police officers : The role of work-related stress, gender-based and sexual harassment
- 2022
-
Ingår i: Frontiers in Public Health. - : Frontiers Media S.A.. - 2296-2565. ; 10
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The aim of this cross-sectional study is to increase our understanding of job satisfaction in Swedish police officers by taking into account work-related stress, and sexual and gender-based harassment. Data were collected from 152 police officers working in vulnerable areas in Stockholm using sociodemographic questions, the Police Stress Identification Questionnaire (PSIQ), Sexual and gender-based harassment questions, and Job Descriptive Index (JDI). The obtained results indicated that male and female police officers reported the highest satisfaction in “people on your present job.” The lowest score of job satisfaction in both male and female police officers was related to “opportunity for promotion” and then “pay.” There were no significant differences in the subscales of job satisfaction between male and female police officers. The older and more experienced officers, the less satisfaction was reported in “job in general” and more satisfaction reported in “pay.” Comparing job satisfaction between patrol officers and those officers who worked in internal services showed police patrol officers had higher job satisfaction in “job in general,” “work in the present job,” “opportunity for promotion” and “supervision” compared to their counterparts in internal services. There were not any significant differences between the subscales of job satisfaction between male and female police officers. There was not any significant association between job satisfaction subscales and having experience of sexual or gender-based harassment. Among various subscales of police stressors, organizational stress was in negative relation with three domains of job satisfaction; “job in general,” “pay” and “supervision.” Also, hierarchical multiple regression analyses showed organizational stress was most often of predictive impact related to various job satisfaction domains in police officers.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bertilsdotter Rosqvist, Hanna, 1976-, et al.
(författare)
-
Naming ourselves, becoming neurodivergent scholars
- 2023
-
Ingår i: Disability & Society. - : Routledge. - 0968-7599 .- 1360-0508.
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- In this paper we seek to restory what has been storied as "the problem of ADHD". Informed by calls for a critical ADHD studies, we explore the possibilities of ADHD collective autoethnographic storytelling. Together we (en)counter narratives of ADHD. Within our collective writing space, from our ADHD/AuDHD bodyminds, we seek to re-story our ADHD/AuDHD. We map a field of critical ADHD research within social sciences and point out problems of outsider perspectives, stressing a need for insider perspectives. Our data consist of collective authoethnographic writings about ADHD. From the data we have explored our experiences of (En)Countering ADHD narratives, and a transition process which we refer to as from "broken NT-scholars" to neurodivergent scholars, stressing the importance of ADHD:ers as independent as well as collective agents, and ADHD as epistemological standpoint within research. Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) is commonly talked about by people without ADHD.People with ADHD (ADHDers) are important in knowledge production about ADHD.This research is based on writings about ADHD by researchers with their own experiences of ADHD.We talk about ADHD together and try to find new ways of talking about ADHD which is more matched with our own experiences of ADHD.We talk about experiences of ADHD stigma and possibilities of knowledge production about ADHD by ADHDers and groups of ADHDers.
|
|
| 9. |
- Emsing, Mikael, 1980-, et al.
(författare)
-
Police Conflict Management : A Scoping Review
- 2024
-
Ingår i: Journal of Police and Criminal Psychology. - : Springer Nature. - 0882-0783 .- 1936-6469.
-
Forskningsöversikt (refereegranskat)abstract
- Police officers frequently interact with the public, and many of these interactions involve some form of conflict. As professionals, and representatives of the state, police officers are expected to handle these conflicts in a professional and just manner to maintain positive relationships with the public. Therefore, solid conflict management skills are necessary for any officer in a democratic society. The present scoping review examines the current state of research on police involved conflicts and conflict management in a police context. Results indicate that a majority of the studies have been conducted in the USA and that many of these studies focus on use of force rather than effective conflict management strategies and methods. The study further indicates a number of methodological difficulties in researching this important area of policing, including difficulties in obtaining data as well as a lack of unified definitions of concepts and methods.
|
|
| 10. |
- Ghazinour, Mehdi, 1967-
(författare)
-
Leder
- 2019
-
Ingår i: Nordisk Politiforskning. - Oslo : Universitetsforlaget. - 1894-8693. ; :1, s. 3-4
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
