| 1. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 2. |
- Altermarik, Niklas, et al.
(författare)
-
Men sen då…? En forskningsöversikt över barncanceröverlevares livsvillkor i en fragmenterad välfärd
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Ungefär 7 av 10 som överlever barncancer drabbas av sena komplikationer och bestående funktionsnedsättningar. Exempelvis är förvärvade hjärnskador, kognitiva funktionsnedsättningar, nedsatt immunförsvar och psykisk ohälsa vanligt. Men kunskapen om barncanceröverlevarnas liv som samhällsmedborgare är begränsad. Nu vill Barncancerfonden se mer forskning på området och politiska åtgärder för att förbättra livskvaliteten för barncanceröverlevare.I en forskningsöversikt framtagen av forskarna Niklas Altermark och Mikael Mery Karlsson på uppdrag av Barncancerfonden står det klart att barncanceröverlevare kan stöta på stora problem, både på arbetsmarknaden och vid behov av stöd från socialförsäkringarna. Dessutom är det tydligt att kunskapsluckorna om barncanceröverlevarnas liv som samhällsmedborgare är stora.
|
|
| 3. |
- Bjärstig, Therese, Docent, 1978-, et al.
(författare)
-
Jämställd viltförvaltning : En studie av Svenska Jägareförbundets utbildningssatsning och förutsättningarna för en ökad kvinnorepresentation
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Jämställdhetspolitiken har sedan mitten av 1970-talet haft en central ställning i den svenska offentliga debatten. Ett område där frågan om kvinnlig representation först på senare tid har uppmärksammats är inom jakt och viltförvaltning. Denna rapport bygger på följeforskning som genomförts 2019-2021 i anslutning till Svenska Jägareförbundets (SJF) projekt “Jämställd viltförvaltning”. Projektets planering, genomförande och utfall utvärderas, och synen på kön, sociala normer och mångfald bland deltagarna i projektets utbildning ”Älgförvaltning, ekologi och människa” undersöks. Det huvudsakliga empiriska materialet utgörs av skriftliga svar på tre frågor som deltagarna besvarat, en kurs- respektive processutvärdering, samt deltagande observationer. Centrala frågeställningar är om, och i så fall på vilket sätt, de kvinnliga och manliga deltagarnas synsätt skiljer sig åt och vilka implikationer detta ger för jämställdhetsarbetet och en ökad kvinnorepresentation. Vi diskuterar hur deltagarnas synsätt kan förstås och länkar detta till kön och genus; en möjlig förändring av könsroller och sociala normer; samt en ökad mångfald inom älgförvaltningen. Vad gäller deltagarna så råder en stor enighet att det finns kvinnliga respektive manliga egenskaper, men delade meningar om dessa främst är biologiska eller socialt konstruerade. En majoritet anser att det sker anpassning till en manlig norm och vi identifierar tre huvudsakliga normer: prestationsnormen, arbetsfördelningsnormen och hårdhetsnormen. Det är dock nästan uteslutande kvinnliga deltagare som ger mer specifika beskrivningar av normer och normanpassningar. När det gäller mångfald så anser en majoritet av deltagarna att arbetet i älgförvaltningsgrupperna påverkas i positiv riktning av en större mångfald. Rapporten lyfter vikten av fortsatt forskning om förändring av könsroller och normer, samt av mångfald inom viltförvaltningen. Fortsatta utbildningsinsatser inom SJF behövs för att nå uppsatt mål om ökad kvinnorepresentation. Utbildningen bör därför revideras och ges på nytt, men då rekommenderas att jämställdhet ges samma tyngd som övriga delar i utbildningen, och utgör ett examinerande inslag. Andra mer övergripande rekommendationer inför SJF:s fortsatta jämställdhetsarbete innefattar ett aktivt ledarskap inom organisationen vad gäller jämställdhetsfrågor, översyn av potentiellt exkluderande strukturer, att genom ett normkritiskt förhållningssätt arbeta för att synliggöra förgivettagna sanningar, ifrågasätta normer och könsroller etc. och på så sätt bättre förstå och även potentiellt kunna påverka rådande kultur och traditioner, etablering av kvinnliga mentorer och nätverk, samt en översyn av rekryteringsrutiner inför framtida nomineringsomgångar till landets älgförvaltningsgrupper.
|
|
| 4. |
- Keisu, Britt-Inger, 1968-, et al.
(författare)
-
Sexual Harassment and Gender-based Violence : A Study of Staff and Students at Umeå University
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sexual harassment and other forms of offensive behaviour are serious problems within academia. They affect students and staff alike and are found in all disciplines. In this study, we consider the various forms and expressions of harassment. In addition to sexual harassment, this includes bullying, cyberbullying, victimisation and incivility, all of which we examine under the umbrella term gender-based violence. The purpose of this report is to describe the occurrence of and analyse the corelation between sexual harassment, and other forms of gender-based violence, and the work environment and health of staff and students at Umeå University. The report is based on a national study of the prevalence of sexual harassment in academia conducted within the framework of The Research and Collaboration Programme on Gender-based Violence. In answer to a direct question regarding whether the respondent had been subjected to unwanted sexual attention in their place of work/study, 2.2% of staff and 6.4% of students replied in the affirmative. Among women, prevalence is higher among female students than female employees, with 7% of this group having been subjected to such behaviour, and the same is true of men, with more male students (5.5%) reporting incidents. When the question of sexual harassment is broken down into specific situations and acts, the figure increases significantly, with as many as 51% of female employees and 29% of men stating that they had experienced at least one of the specified situations. Notably, levels among female employees of Umeå University are significantly higher than the figure for the Swedish higher education sector as a whole. The corresponding figure for students at Umeå University is, however, lower than the national average for the higher education sector, with 16% of women and 9% of men responding in the affirmative. There are also notable disparities between the sexes with regard to bullying, with twice as many women as men reporting problems, and reporting a higher frequency of offences. However, bullying is reported to a greater extent by male than female students. There are also gender disparities in incivility, with significantly more female employees reporting incidents than men. Sexism in the form of sexual harassment and gender-based violence can of course be understood as a means of academic reproduction; i.e., as one of the components that maintains and recreates the various structures, hierarchies and gender-inequitable workplaces in academia. As this study makes clear, sexual harassment and gender-based violence create a systematic and recurring pattern of unwelcome events that can be understood as institutional mechanisms and behaviours that risk being normalised. This also produces other problems in addition to gender inequality. In the study, we find clear correlations for both staff and students between sexual harassment and other forms of gender-based violence and experiences of the psychosocial and organisational work environment and health.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Löfström, Åsa
(författare)
-
Könslönegap och glastak : en studie av kvinnor och män i ekonomyrket
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- En mycket vanlig förklaring till att det finns en löneskillnad mellan kvinnor och män är att de inte har samma yrke och samma utbildning. Kan denna förklaring därmed tolkas som att lönegapet är lika med noll i yrken där det både finns kvinnor och män? För att få svar på detta analyserade vi en grupp kvinnliga och manliga ekonomer med högskoleutbildning. Trots denna likhet var den könsrelaterade löneskillnaden inte försumbar. En närmare granskning av lönestrukturen i yrket visade dock att lönegapets storlek varierade. Det var större högre upp i fördelningen och mindre i den undre delen. Trots att könsfördelningen på de olika stegen i karriärtrappan är jämnare idag än tidigare och trots att ”glastaket” börjat krackelera på sina håll är löneskillnaden mellan kvinnor och män fortfarande stora. Sett i ett livscykelperspektiv betyder det också att männens livsinkomst blir högre vilket i sin tur kommer att de dom en tryggare ålderdom, via högre pension, än vad kvinnor kommer att få. Eftersom det länge sagts att ”bara” kvinnor utbildar sig, ”bara” kvinnor kommit ikapp männen och ”bara” de engagerar sig mer i sina jobb då kommer också deras löne- och karriärvillkor att bli som männens. Frågan man därför kan ställa sig idag är om denna förväntan snarare är att likna vid en illusion, en livslögn, än en faktisk möjlighet?
|
|
| 7. |
- Löfström, Åsa
(författare)
-
Time for men to catch up on women? : A study of the Swedish gender wage gap 1973-2012
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The Swedish gender wage gap decreased substantially from the 1960s until the beginning of the 1980s. At the same time women had been narrowing men in employment experience and education. While women continued to catch up on men the average wage gap remained almost the same as in the 1980s. The catch-up hypothesis was obviously not the sole answer to the wage-gap. The purpose here was to discuss other factors of relevance for the evolution of the average pay gap. Data for the period 1972-2012 is used in the analysis: The results are mixed and firm conclusions are scarce. Some indications though, the older the women are at first birth the smaller the pay gap and the same for female union membership while unemployment, economic growth, fertility and time made the gap larger. It seems as “time”, often reliable on issues such as changes in attitudes and prejudices, cannot settle this. One finding, common in other studies as well, is the influence “children” may have on the wage gap. If postponement of motherhood and/or fewer children is necessary to reduce the gender wage gap the question whether this is desirable or not must be addressed more seriously. If the answer is “no” it may be high time for men to catch up on women - through sharing the full responsibility for children and household duties.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Alger, Susanne, 1967-, et al.
(författare)
-
Provtagares uppfattning om förarprovet : Enkätundersökning före och efter införandet av sammanhållet förarprov
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den första september 2008 infördes en ny provmodell, ”sammanhållet förarprov”, för körkort behörighet B. Detta innebar att kunskapsprovet och körprovet bokas samtidigt och genomförs samma dag eller nära i tid. Provtagarna börjar med att genomföra kunskapsprovet och oavsett resultat på kunskapsprovet genomför de därefter körprovet. Provtagarna måste få godkänt på båda proven inom en tvåmånadersperiod från det första godkända provet för att få körkort. I annat fall får de göra om båda proven och betala nya provavgifter. Denna studie hade som syfte att undersöka om införandet av sammanhållet förarprov påverkat hur provtagarna ser på provet och hur de förbereder sig. En enkät skickades ut till ett slumpmässigt urval bestående av 500 provtagare som genomfört kunskapsprovet före förändringen (augusti 2008) och 500 provtagare som genomfört det efter förändringen (augusti 2010). Urvalsgrupperna utgjordes till hälften av provtagare som fått godkänt och till hälften av provtagare som fått underkänt. Det som den nya provmodellen fört med sig är att fler anmäls via trafikskola och något färre väljer att först läsa teori och sedan övningsköra. Inställningen till reglerna kring provet har också förändrats och de nya reglerna har vunnit större acceptans än när de först infördes. I övrigt är det, utifrån de påståenden som prövades i enkäten, inga större skillnader.
|
|
| 10. |
- Ander, Magnus, et al.
(författare)
-
Elchockvapen som hjälpmedel vid polisiära ingripanden : En vetenskaplig utvärdering av Polismyndighetens försöksverksamhet med elchockvapen 2018-2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- BAKGRUND: Ur ett internationellt perspektiv har det, inom polisen, under de senaste åren skett en ökning i användandet av mindre dödliga vapen. Dessa vapen används för att ta kontroll över potentiellt farliga och icke samarbetsvilliga personer. Ett vanligt förekommande mindre dödligt vapen är elchockvapen (ECV). Elchockvapen har fram till 2018 inte använts i Sverige, men Polismyndigheten har under åren 2018–2019 genomfört en försöksverksamhet med ECV.SYFTE: Syftet med undersökningen var att utvärdera Polismyndighetens försöksverksamhet med ECV, samt att undersöka vilken legitimitet polisens användning av ECV har bland allmänheten.METOD: Både kvantitativa och kvalitativa data samlades in för att utvärdera försöket med ECV. Mätningar före, under, och i slutet av försöksverksamheten genomfördes med hjälp av en enkät. Enkäten besvarades av två grupper av poliser; en grupp som ingick i försöksverksamheten med ECV samt en kontrollgrupp poliser som inte ingick i försöksverksamheten. För att fördjupa förståelsen för enkätresultaten genomfördes djupintervjuer och fokusgruppsintervjuer med poliser som hade erfarenhet av ECV under försöksverksamheten. För att undersöka legitimitetsaspekter utifrån ett medborgarperspektiv genomfördes fokusgrupper med deltagare från allmänheten. Data från Polisens arbetsskadesystem LISA inhämtades för att undersöka ECV:s inverkan på skador hos poliserna.RESULTAT: Enkätresultaten visade inga skillnader mellan delaktiga och kontrollgrupp när det gäller upplevelse av stressfulla situationer. Upplevelsen av trygghet vid ingripanden med hög grad av motstånd eller när polisen blir fysisk angripen har dock ökat för de poliser som deltagit i ECVförsöket, jämfört med kontrollgruppen. Intervjuresultaten åskådliggör också att tillgången till ECV bidrar till att minska upplevelsen av stress i våldsamma situationer genom att ECV ökar tryggheten i sådana situationer. Intervjuresultaten påvisar även att tillgången till ECV gör att man slipper använda andra potentiellt skadligare våldshjälpmedel såsom fysiska metoder och skjutvapen. Enkätresultatet visar ingen skillnad mellan de som ingick i försöksverksamheten och kontrollgruppen när det gäller att utsättas för hot, våld eller motstånd, eller att polis eller motpart blir skadade. Resultaten från intervjuer och fokusgrupper synliggör att poliserna upplever att ECV fyller en viktig funktion. Poliserna ser enbart fördelar med ECV och vissa menar att det är det bästa verktyg som de har fått. ECV upplevs kunna rädda liv, minska skador på polis och motpart, samt förbättra arbetsmiljön för poliser. Intervjuer och fokusgrupper pekar på att deltagarna upplever att ECV har en deeskalerande inverkan, vilket både kan minska våldsanvändningen, och förebygga våld mot polisen. Enkät och intervjuresultaten indikerar att ECV bidrar till en minskad användning av andra hjälpmedel såsom batong och pepparspray, vilka ofta ger mer skador på både motpart och polis. Deltagarna från allmänheten har uppfattningen att ECV är ett effektivt och bra verktyg för polisen, men lyfter vikten av att det finns en lyhördhet gällande vilka situationer som den används i och mot vem.SLUTSATSER: Utifrån våra enkätresultat är det svårt att dra några säkra slutsatser kring hur användandet av ECV inverkar på skador hos poliser och motpart. Erfarenheterna bland de delaktiga är dock att risken för våld och skador minskar markant, vilket är en viktig indikator. Tillgången till ECV kan öka trygghet och minska stress i ingripandesituationer där kraftigt motstånd och våld förekommer. ECV kan även minska användandet av pepparspray och batong, och det finns indikationer på att ECV har använts istället för skjutvapen. ECV kan underlätta val av hjälpmedel vid ingripanden med hög grad av hot och våld och kan ha en deeskalerande inverkan. Polisens användande av våldshjälpmedel, inklusive ECV, upplevs berättigat av informanterna från allmänheten.
|
|
