| 1. |
|
|
| 2. |
- Miljand, Matilda, et al.
(författare)
-
Using systematic reviews to inform environmental policy-making
- 2022
-
Ingår i: Evaluation. - : Sage Publications. - 1356-3890 .- 1461-7153. ; 28:2, s. 210-230
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- There is a demand for scientific knowledge to make informed decisions in environmental policy. This study examines expectations of knowledge use, and how knowledge stemming from systematic reviews (SR) is being used through an analytical framework that distinguishes between instrumental, conceptual and legitimising evaluation use, as well as between process and product use. Empirically, we investigate knowledge generated from six SRs conducted through the Mistra Council for Evidence-based Environmental Management from the perspectives of those carrying out the SR and their targeted stakeholders. Our study reveals ways in which SRs are used and some characteristics that improve and some that hamper their usefulness. While the systematic method and the comprehensiveness of the SRs contribute positively to the usefulness, we found that the SRs produced were simultaneously too focused (lacking multiple perspectives), and too general (providing evidence on the effects of an intervention only at the general level) thereby restricting their usefulness. The time and resources it takes to produce an SR can also affect its usefulness compared to a traditional review.
|
|
| 3. |
- Eckerberg, Katarina, 1953-, et al.
(författare)
-
Genomförande av innovationsstöd i landsbygdsprogrammet 2014–2020 : Slutrapport för en löpande lärande utvärdering av EIP-Agri
- 2021
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- I landsbygdsprogrammet går det att få stöd för att skapa innovationer inomjordbruks-, trädgårds- och rennäringen. Innovationsstödet kallas EIP-Agri (European Innovation Partnership for Agricultural Productivity and Sustainability) och genomförs i många av EU:s medlemsländer. Målet med EIP-Agri-stödet är att skapa innovationer som bidrar till att öka konkurrenskraften på den svenska landsbygden och uppfylla nationella miljö- och klimatmål. Stödet handläggsav Jordbruksverket och kan sökas i två steg: som ett gruppstöd för att bilda en innovationsgrupp som förberedelse för en påtänkt innovation och som ett genomförandestöd för ett planerat innovationsprojekt. Totalt har EIP-Agristödet hittills omfattat 440 miljoner kronor i Sverige.I den här slutrapporten presenterar vi vår utvärdering av EIP-Agri-stödet i Sverige. Utvärderingen har pågått 2016–2021 och varit löpande lärande, vilket innebär att vi följt och analyserat arbetet med stödet och fört en dialog med berörda tjänstepersoner. I utvärderingens första fas fokuserade vi på själva ansöknings- och beslutsprocessen genom att intervjua involverade tjänstepersoner inom EIP-Agri och samla in uppgifter från de som sökt stöden genom en enkät. Vi intervjuade även personer på landets innovationskontor. I den andra fasen gjorde vi enbredare utvärdering av EIP-Agri-stödets möjliga och upplevda effekter baserat på litteraturstudier, intervjuer med ytterligare nyckelpersoner och fallstudier avgenomförda grupp- och genomförandestöd. Rapporten redogör också för hur EIP-Agri hanteras och hur kunskapsutbyte sker i en europeisk kontext. Slutligen diskuterar vi våra erfarenheter av löpande lärande som utvärderingsform och lämnar våra rekommendationer för framtida arbete.Blandade erfarenheter av handläggningsprocessenhos de som sökt stödetAnalysen av ansöknings- och beslutsprocessen visar bland annat att1. rollfördelningen mellan handläggare och berörda beslutsfattare på Jordbruksverket samt innovationssupporten på Landsbygdsnätverket varotydliga till en början men har formaliserats allteftersom, och tolkningen avbegreppet innovation bland dessa aktörer är föremål för fortsatt diskussioninom EIP-Agri2. majoriteten av de som sökt stödet är missnöjda med ansökningsprocesseneftersom handläggningstiderna varit långa och det funnits många krav påkompletteringar3. möjligheten att söka gruppstöd är en styrka som kan utökas ytterligare,medan kraven på genomförandestödet bör ses över4. EIP-Agri-stödets koppling till andra innovationssatsningar har varit mycketbegränsad, men det finns stora möjligheter till samverkan.Svårt att mäta stödets effekter i samhälletAnalysen av EIP-Agri-stödets effekter försvåras av att det finns en stor mängd mål formulerade på olika nivåer som inte går att utvärdera och mäta effekterna av med den information som finns i EIP-Agris databas. Utvärderingen visar att många av de enskilda innovationsprojekten anser sig ha uppnått sina mål, men de vidare effekterna i samhället vad gäller ökad konkurrenskraft och nationella miljö- och klimatmål har inte gått att utvärdera.Samverkan och breda nätverk framhålls som viktigaframgångsfaktorerUtvärderingen visar att breda kompetenser inom innovationsgruppen är en viktig förutsättning för framgång. Det är alltså viktigt att både forskare och praktiker ingår och samverkar i innovationsgruppen, något som ofta – men kanske inte alltid – är fallet. Det saknas dock idag en strategisk koppling mellan EIP-Agri och relevanta forskningssatsningar. Likaså bör gruppernas kompetenser längre ut i marknadskedjan stärkas ytterligare.En annan faktor är vikten av nationella och internationella nätverk. Vissa sådana nätverk har använts, och interna EIP-projektträffar har varit uppskattade. Men nätverken behöver utvecklas och kopplas samman i större utsträckning för att stödja nytänkande, något som brister i dagens kunskaps- och innovationssystem.Slutligen är det viktigt att en ny innovation når marknaden för att få effekt isamhället. Men marknadstillträde kan EIP-Agri-stödet inte finansiera, vilket gör att man måste söka flera olika stöd. Det behöver därför skapas möjligheter tillsynergier mellan olika myndigheters innovationsstöd.
|
|
| 4. |
- Kuylenstierna, Johan, et al.
(författare)
-
Klimatpolitiska rådets rapport 2021
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport utgör Klimatpolitiska rådets utvärdering av regeringens samlade politik under år 2020 i förhållande till de klimatmål som riksdagen och regeringen har beslutat. Den innehåller också en övergripande bild av utsläppsutvecklingen och en uppföljning av regeringensklimatpolitiska handlingsplan liksom av regeringens klimatredovisning till riksdagen.Den förda politiken har under det senaste året starkt präglats av den pågående pandemin. Hur samhället förmår möta coronakrisen och dess långsiktiga ekonomiska och sociala effekter påverkar på flera sätt förutsättningarna för att hantera klimatomställningen. Klimatpolitiska rådet har därförvalt att i årets rapport ha ett särskilt fokus på regeringens politik under coronakrisen och hur kris och återhämtningspolitiken påverkar möjligheterna att uppnå de klimatpolitiska målen.När slutsatserna och rekommendationerna i denna rapport presenteras pågår pandeminfortfarande. Ännu finns ingen slutgiltig bild av de många skeenden, samband och följder som är relevanta i sammanhanget, men många viktiga politiska beslut kopplade till coronakrisen och dess följdverkningar behöver fattas nu och under den närmaste tiden. Att Klimatpolitiska rådetpresenterar denna rapport om krisen redan nu är i linje med rådets ambition att bidra medrelevanta och användbara beslutsunderlag för regering och riksdag.Rapporten innehåller både slutsatser om de förda politiken och ett antal rekommendationer till regeringen för att bättre tillvarata det möjlighetsfönster som Coronakrisen skapat.
|
|
| 5. |
- Aalberg, Carmen, et al.
(författare)
-
Governance patterns and performance of regional strategies in peri-urban areas : comparative analysis of seven cases in Europe and Chine
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This report examines how different regional and local governance patterns and specific spatial planning strategies impact on peri-urban land use in Rural Urban regions. It draws from seven regional case studies, presenting a diverse mix of strategies ranging from protecting biodiversity and agricultural land, creating recreation and tourism opportunities to reducing pressure from building and infrastructure development. To study the means of influence or power an analytical framework of ‘policy arrangement’ was employed (Tatenhove et al, 2000): specifying rules of the game, resources, coalitions and discourses. Both government and nongovernment actors such as environmental groups or developers can form coalitions, adopt rules, employ resources and develop discourses to influence policies and developments in urban regions. The analytical and assessment frameworks defined by regional researchers and practitioners helped to organize the case study data and to evaluate both processes and outcomes of governance in peri-urban areas. The outcomes are represented in a summarized way for each strategy and region.The report provides examples of unsustainable developments in peri-urban regions and how certain strategies helped to counteract these, and emphasizes the importance of recognizing peri-urban areas as a policy field in its own right.A sustainable spread of land use over the Rural Urban region requires regional authorities whose jurisdiction covers the Rural Urban region and who have the appropriate mix of policy means of influence and relative power over lower level authorities. Under the current predominant discourse of ‘sustainable’ development largely being equal to economic development, the outcome of sustainability concerns depends on urban areas taking financial responsibility for the inclusion of common good interests such as ecosystem services, cultural heritage and social and environmental justice into the periurban areas. Recommendations for policy makers at different levels conclude the report.
|
|
| 6. |
- Aalbers, Carmen B. E. M., et al.
(författare)
-
Governance and sustainability of peri-urban areas : a comparative analysis of the PLUREL case studies
- 2013
-
Ingår i: Peri-urban futures. - Berlin, Heidelberg : Springer Berlin/Heidelberg. - 9783642305283 - 9783642428982 - 9783642305290 ; , s. 341-371
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Home Peri-urban futures: Scenarios and models for land use change in Europe ChapterGovernance and Sustainability of Peri-Urban Areas: A Comparative Analysis of the PLUREL Case StudiesCarmen B. E. M. Aalbers & Katarina Eckerberg ChapterFirst Online: 01 January 20122144 Accesses2 Citations2 AltmetricAbstractThis chapter examines the analyses and strategies presented for each of the case studies in Chaps. 4, 6, 7, 8, 9, 10 and 11 and presents a comparison in order to draw out the main findings which may provide possible solutions for policy makers working in other regions. As explained in Chap. 1, there are a range of particular policy challenges in the urban fringe. The policies of several adjacent municipalities or local authorities may be combined and managed by an indirectly elected regional authority, while different national and EU-level sectoral and regional policies frequently interfere with each other in such areas. Problems of implementation deficits with sector-based strategies are commonplace following institutional fragmentation, calling for increased co-ordination and better integration mechanisms (Tatenhove et al. 2000).
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Baker, Susan, 1954-, et al.
(författare)
-
A policy analysis perspective on ecological restoration
- 2013
-
Ingår i: Ecology and Society. - 1708-3087. ; 18:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Using a simple stages model of the policy process, we explore the politics of ecological restoration using an array of examples drawn across sector, different size and scale, and from different countries. A policy analysis perspective reveals how, at both the program and project levels, ecological restoration operates within a complex and dynamic interplay between technical decision making, ideologies, and interest politics. Viewed through the stages model, restoration policy involves negotiating nature across stages in the policy making process, including agenda setting, policy formulation, implementation, and evaluation. The stages model is a useful heuristic devise; however, this linear model assumes that policy makers approach the issue rationally. In practice, ecological restoration policy takes place in the context of different distributions of power between the various public and private actors involved at the different stages of restoration policy making. This allows us to reiterate the point that ecological restoration is best seen not only as a technical task but as a social and political project.
|
|
| 9. |
- Baker, Susan, 1954-, et al.
(författare)
-
Ecological restoration success : a policy analysis understanding
- 2016
-
Ingår i: Restoration Ecology. - : Wiley-Blackwell. - 1061-2971 .- 1526-100X. ; 24:3, s. 284-290
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This article discusses how ecological restoration success can be understood and evaluated using a policy analysis lens. First, this article details a conceptual tool that helps to develop a more encompassing set of criteria to assess restoration activities that provide socioeconomic benefits. Second, by broadening the understanding of restoration success and how it can be evaluated, it allows a more critical view of evaluation itself and its uses as a policy tool. A table is presented that can help practitioners reveal preferences and clarify the aims and objectives of particular initiatives. The table also sensitizes practitioners to the complexity of the links between restoration rationales and evaluation criteria, which in turn may open up much needed discussion and dialogue between restoration participants about the underlying values an actor may wish to promote. It heightens awareness of the fact that evaluation methods need to recognize that restoration is driven by multiple rationales often in the same project, both process driven and output oriented, which in turn can change over time. Adding process and output criteria together may also raise issues of priority. Evaluation criteria thus need to be assigned in ways that reflect these multiplicities, while at the same time recognizing that some restoration values might be conflictual and that there may be winners and losers. Furthermore, judgement about "failure" of a project can change as new goals emerge in delivery and implementation. Ecological restoration evaluation should therefore be ongoing, contextual, and not a one-off event.
|
|
| 10. |
|
|
