| 1. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Hot och våld mot bussförare och tågvärdar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.
|
|
| 2. |
- Anund, Anna, et al.
(författare)
-
The effects of driving situation on sleepiness indicators after sleep loss : A driving simulator study
- 2009
-
Ingår i: Industrial Health. - : National Institute of Industrial Health. - 0019-8366 .- 1880-8026. ; 47:4, s. 393-401
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Almost all studies of sleepy driving are carried out in driving simulators and with monotonous road conditions (no interaction with other cars). The present study investigated indicators of sleepy driving in a more challenging scenario after a night awake. 17 participants drove a high fidelity moving base driving simulator experiment while sleepiness was monitored physiologically and behaviourally. Short periods of situations of free driving (no other vehicles) alternated with short periods of following another vehicle (car following) with and without the possibility to overtake. The result showed that a night of prior sleep loss increased sleepiness levels at the wheel (eye closure duration and lateral variability) compared to after a night of normal sleep. Blink duration while overtaking was significantly lower compared to the other situations, it was at the same level as after night sleep. Speed when passing a stopped school bus was not significantly affected by sleepiness. However the warning caused a more rapid reduction of speed. In conclusion, a moderately challenging driving contest did not affect sleepiness indicators, but a very challenging one did so (overtaking). This suggests that it is important to monitor the driving situation in field operational tests of sleepy driving.
|
|
| 3. |
- Forsberg, Inger, et al.
(författare)
-
Det nya hastighetssystemet : fokusgruppsintervjuer på landsbygd och i tätort
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva olika trafikantgruppers samt boendegruppers tankar kring de nya hastighetsgränserna gällande framkomlighet och trafiksäkerhet. Genom fokusgrupper har två trafikantgrupper på landsbygd träffats för att diskutera upplevelser av de nya hastighetsgränserna; en grupp med oskyddade trafikanter och en med boende utmed landsväg. I tätort har tre trafikantgrupper träffats; en grupp med oskyddade trafikanter, en med bussförare och en med taxiförare. Sammantaget tycks det som att trafikanter dels uppfattar att hastighetsgränsen förändrats för ofta, dels att det inte alltid finns någon logik bakom hastighetsförändringarna samt att de anses som ”plottriga”.Det är svårt att uttyda om det är skillnader mellan landsbygd och tätort, men det är skillnader i åsikter mellan olika trafikantgrupper; fotgängare tycker visserligen att det är bra med hastighetsgränser men upplever inte att de efterlevs varken i tätort eller på landsbygd. Bilförare uttalar att sänkt hastighet är en dålig åtgärd och nämner vikten av att följa trafikreglerna, boende på landsbygd tänker mer på sin egen bilkörning än att vara fotgängare och anser inte att sänkningarna lett till något positivt. Taxiförare är inte positiva till den sänkta hastighetsgränsen i tätorten eftersom de känner sig stressade av att köra långsammare. Bussförare är mer positiva eftersom de inte känner sig påverkade av den. Fokusgrupperna på landsbygd upplever plottrighet och pekar på en oförståelse varför olika hastighetsgränser införts och en mer negativ än positiv syn på det nya hastighetsgränssystemet framkommer.
|
|
| 4. |
- Sörensen, Gunilla, et al.
(författare)
-
Trafiksäkerhet vid skolskjutsning : litteraturstudie och fältobservationer
- 2000
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I svensk lag ställs inga krav på särskild utbildning av de förare som ska ansvara för barn vid skolskjutsning. År 2000 är det därför fortfarande tveksamt om alla skolskjutsförare har en rimlig chans att erbjuda barnen en trafiksäker resa. Tar kommunerna på sig ansvaret för utbildningen? Vem tar ansvar för barnens säkerhet till och från hållplatserna? En tidigare studie, omfattande skolskjutskontrakt i Östergötland, har visat skillnader mellan ställda trafiksäkerhetskrav. Därför påbörjades ett större projekt med syfte att studera faktorer kring upphandling av samhällsbetald skolskjuts. Målet var att identifiera och värdera trafiksäkerhetsaspekterna, för att få underlag till beräkningar av samhällets totala kostnader för skolskjutning. Föreliggande redovisning utgör första etappen, med huvudsyfte att kartlägga litteratur från 1990-talet. De utförligaste studierna återfanns i amerikansk litteratur, där betydelsen av utbildning poängterades, inte minst avseende förare. För skolskjutsfordonen sattes höga krav i gällande standarder, bälten undantaget. Också EU-kommissionen betonade vikten av förarutbildning. I Storbritannien diskuterades skolskjutssystemet avseende regionala olikheter i policy, omfattning och kostnader. En sammanfattande reflektion är att en stor del av den internationella forskningen, framför allt den amerikanska, har resulterat i att förarens roll har satts i centrum. Förarna väljs med omsorg, utbildas noga och ges befogenheter att agera vid vissa lagöverträdelser. Vidare är fordonen i USA speciellt framtagna för att möta de hårda lagkrav som ställs, avseende säkerhet vid krock, voltning, brand etc. I USA har låga olyckstal därmed uppnåtts. I Sverige har kommunerna stor betydelse i egenskap av upphandlare av skolskjuts. I avtalen kan särskilda trafiksäkerhetskrav skrivas in. Där kan också anges hur, av vem och till vem utbildning ska ges om trafiksäker skolskjuts. För att få köra skolskjuts krävs körkort med behörighet för taxi eller buss. Inga ytterligare lagkrav avseende utbildning ställs på föraren. Utbildning av såväl förare som barn och föräldrar är eftersatta områden. Sammanlagt 440 000 barn reser skolskjuts dagligen. De olyckor som skolskjutsarna blir inblandade i går inte att särskilja i befintlig statstik, trots det stora antalet resor. Det beror på att skolskjutsfordon inte definieras som en särskild fordonstyp i Vägverkets olycksdatabas.
|
|
| 5. |
- Vadeby, Anna, 1969-, et al.
(författare)
-
Hastigheter på kommunala gator i tätort : resultat från mätningar 2014
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie är att följa upp förändringar av trafikanternas hastighetsval och hastighetsefterlevnad på det kommunala huvudvägnätet i tätort. År 2012 var startår för mätserien och under 2014 genomfördes den andra uppföljande mätningen. Enbart det kommunala huvudvägnätet med hastighetsgränser mellan 40 km/tim och 70 km/tim studerades. Mätningarna genomfördes under september månad i 23 olika orter. Resultaten visar att för alla fordon år 2014 var den genomsnittliga reshastigheten på det studerade vägnätet 49 km/tim. Vad gäller andelen överträdelser var det totalt sett 37 procent av den studerade trafiken som körde över gällande hastighetsgräns år 2014, det vill säga 63 procent höll hastighetsgränsen. Hastighetsefterlevnaden var sämst på gator med hastighetsbegränsning 40 km/tim där 54 procent av trafiken höll hastighetsgränsen. På gator med 50 km/tim var det 61 procent, på 60 km/tim var det 68 procent och på 70 km/tim var det 77 procent som höll hastighetsgränsen. Sammanfattningsvis kan konstateras att de genomsnittliga reshastigheterna i tätort ligger under gällande hastighetsgräns, men bristande hastighetsefterlevnad är fortfarande ett problem. För att nå målet att 80 procent av trafiken ska följa gällande hastighetsgräns år 2020 är det framför allt hastighetsefterlevnaden på gator med lägre hastighetsbegränsning som behöver förbättras.
|
|
| 6. |
- Ahlström, Christer, 1977-, et al.
(författare)
-
Effects of the road environment on the development of driver sleepiness in young male drivers
- 2018
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : PERGAMON-ELSEVIER SCIENCE LTD. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 112, s. 127-134
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Latent driver sleepiness may in some cases be masked by for example social interaction, stress and physical activity. This short-term modulation of sleepiness may also result from environmental factors, such as when driving in stimulating environments. The aim of this study is to compare two road environments and investigate how they affect driver sleepiness. Thirty young male drivers participated in a driving simulator experiment where they drove two scenarios: a rural environment with winding roads and low traffic density, and a suburban road with higher traffic density and a more built-up roadside environment. The driving task was essentially the same in both scenarios, i.e. to stay on the road, without much interaction with other road users. A 2 x 2 design, with the conditions rural versus suburban, and daytime (full sleep) versus night-time (sleep deprived), was used. The results show that there were only minor effects of the road environment on subjective and physiological indicators of sleepiness. In contrast, there was an increase in subjective sleepiness, longer blink durations and increased EEG alpha content, both due to time on task and to night-time driving. The two road environments differed both in terms of the demand on driver action and of visual load, and the results indicate that action demand is the more important of the two factors. The notion that driver fatigue should be countered in a more stimulating visual environment such as in the city is thus more likely due to increased task demand rather than to a richer visual scenery. This should be investigated in further studies.
|
|
| 7. |
- Anund, Anna, 1964-
(författare)
-
Ride the future : Vad har vi egentligen gjort och lärt oss?
- 2023
-
Konferensbidrag (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med Ride the future - living labVisa hur en autonom, elektrifierad buss kan vara en del av mobiliteten i den moderna, förtätade stadenErbjuda en plattform för forskning och studierBidra till samverkan och regional utveckling
|
|
| 8. |
- Hughes, Ben P., et al.
(författare)
-
A comprehensive conceptual framework for road safety strategies
- 2016
-
Ingår i: Accident Analysis and Prevention. - : Elsevier BV. - 0001-4575 .- 1879-2057. ; 90, s. 13-28
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Road safety strategies (generally called Strategic Highway Safety Plans in the USA) provide essential guidance for actions to improve road safety, but often lack a conceptual framework that is comprehensive, systems theory based, and underpinned by evidence from research and practice. This paper aims to incorporate all components, policy tools by which they are changed, and the general interactions between them. A framework of nine mutually interacting components that contribute to crashes and ten generic policy tools which can be applied to reduce the outcomes of these crashes was developed and used to assess 58 road safety strategies from 22 countries across 15 years.The work identifies the policy tools that are most and least widely applied to components, highlighting the potential for improvements to any individual road safety strategy, and the potential strengths and weaknesses of road safety strategies in general. The framework also provides guidance for the development of new road safety strategies, identifying potential consequences of policy tool based measures with regard to exposure and risk, useful for both mobility and safety objectives.
|
|
| 9. |
- Anund, Anna, 1964-, et al.
(författare)
-
Hantverkares och omsorgspersonals resor i tjänsten : Fokus på arbetsmiljö och säkerhet
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med föreliggande studie var att öka kunskapen om arbetsmiljö, hälsa och trafiksäkerhet för hantverkare och personal inom omsorgen (hemtjänst och hemsjukvård) i samband med resor till och från uppdrag inom tjänsten.I studien har den dagliga verksamheten kartlagts dels med objektiva mätningar av körsträckor, tid på dygnet, körtider, hastigheter, lastsäkring etcetera (delstudie A), dels utifrån subjektiva upplevelser (enkäter och djupintervjuer; delstudie B respektive C).Resultaten visar på att hantverkare och omsorgspersonal hade olika förutsättningar avseende säkra resor i samband med uppdrag inom tjänsten.Hantverkare reste längre, men hade färre resor per dag och överskred hastighetsgränserna oftare jämfört med omsorgspersonalen. Omsorgspersonalen hade högre subjektiv sömnighet och stress vid uppvaknandet än hantverkarna. Det var dock ingen skillnad i antal personer som rapporterade höga värden på sömnighet och stress under arbetsdagen. Av hantverkarna var det 30 procent som rapporterade att de led av måttliga eller stora besvär av värk och muskelspänningar, det var 30 procent som hade ont i nedre delen av ryggen. Bland omsorgspersonalen var det 49 procent som led av värk och muskelspänningar och 46 procent som led av värk i nedre delen av ryggen. Vidare var det 37 procent av hantverkarna som rapporterade att de fick otillräckligt med sömn, motsvarande siffra för omsorgen var 58 procent. Av hantverkarnas bilar var det totalt 64 procent som hade förutsättningar för säker förankring. De cyklar som användes i omsorgen hade brister avseende reflexer, bromsar etcetera. Det var endast 30 procent av de som cyklade som instämde i att de ganska eller mycket ofta använder hjälm.Med en utgångspunkt i resultaten från de tre delstudierna har vi formulerat ett antal rekommendationer. Dessa omfattar områden: Stärkt kompetens, Cyklar/el-cyklar; inköp och underhåll, Motorfordon; inköp och utrustning, Lastning/förankring samt Förtydligat arbetsmiljöansvar. Dessutom har några ytterligare områden för fortsatt forskning identifierats.
|
|
| 10. |
- Abtahi, Farhad, et al.
(författare)
-
Association of drivers’ sleepiness with heart rate variability : A pilot study with drivers on real roads
- 2018
-
Ingår i: IFMBE Proceedings. - Singapore : Springer Verlag. - 9789811051210 ; , s. 149-152
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Vehicle crashes lead to huge economic and social consequences, and one non-negligible cause of accident is driver sleepiness. Driver sleepiness analysis based on the monitoring of vehicle acceleration, steering and deviation from the road or physiological and behavioral monitoring of the driver, e.g., monitoring of yawning, head pose, eye blinks and eye closures, electroencephalogram, electrooculogram, electromyogram and electrocardiogram (ECG), have been used as a part of sleepiness alert systems.Heart rate variability (HRV) is a potential method for monitoring of driver sleepiness. Despite previous positive reports from the use of HRV for sleepiness detection, results are often inconsistent between studies. In this work, we have re-evaluated the feasibility of using HRV for detecting drivers’ sleepiness during real road driving. A database consists of ECG measurements from 10 drivers, driving during morning, afternoon and night sessions on real road were used. Drivers have reported their average sleepiness level by using the Karolinska sleepiness scale once every five minutes. Statistical analysis was performed to evaluate the potential of HRV indexes to distinguish between alert, first signs of sleepiness and severe sleepiness states. The results suggest that individual subjects show different reactions to sleepiness, which produces an individual change in HRV indicators. The results motivate future work for more personalized approaches in sleepiness detection.
|
|
