| 1. |
- Forsberg, Inger, et al.
(författare)
-
Det nya hastighetssystemet : fokusgruppsintervjuer på landsbygd och i tätort
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med studien var att utifrån en kvalitativ ansats beskriva olika trafikantgruppers samt boendegruppers tankar kring de nya hastighetsgränserna gällande framkomlighet och trafiksäkerhet. Genom fokusgrupper har två trafikantgrupper på landsbygd träffats för att diskutera upplevelser av de nya hastighetsgränserna; en grupp med oskyddade trafikanter och en med boende utmed landsväg. I tätort har tre trafikantgrupper träffats; en grupp med oskyddade trafikanter, en med bussförare och en med taxiförare. Sammantaget tycks det som att trafikanter dels uppfattar att hastighetsgränsen förändrats för ofta, dels att det inte alltid finns någon logik bakom hastighetsförändringarna samt att de anses som ”plottriga”.Det är svårt att uttyda om det är skillnader mellan landsbygd och tätort, men det är skillnader i åsikter mellan olika trafikantgrupper; fotgängare tycker visserligen att det är bra med hastighetsgränser men upplever inte att de efterlevs varken i tätort eller på landsbygd. Bilförare uttalar att sänkt hastighet är en dålig åtgärd och nämner vikten av att följa trafikreglerna, boende på landsbygd tänker mer på sin egen bilkörning än att vara fotgängare och anser inte att sänkningarna lett till något positivt. Taxiförare är inte positiva till den sänkta hastighetsgränsen i tätorten eftersom de känner sig stressade av att köra långsammare. Bussförare är mer positiva eftersom de inte känner sig påverkade av den. Fokusgrupperna på landsbygd upplever plottrighet och pekar på en oförståelse varför olika hastighetsgränser införts och en mer negativ än positiv syn på det nya hastighetsgränssystemet framkommer.
|
|
| 2. |
- Nyberg, Jonna, 1967-, et al.
(författare)
-
Distrust of Authorities : Experiences of Outcome and Processes of People Who Had Their Driving License Withdrawn Due to Visual Field Loss
- 2021
-
Ingår i: Social Sciences. - : MDPI. - 2076-0760. ; 10:2
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Citizens’ trust of authorities is of general importance, as it can affect trust in society as awhole. The Swedish Transport Agency is a state administrative authority responsible for drivinglicense withdrawal. If withdrawals are experienced as unfair by those affected, this might leadto decreased trust in the agency and in other actors involved. This study accordingly examineshow the experiences of people who have had their driving license for a private car withdrawndue to visual field loss might affect their distrust of the authorities, as related to outcomes andprocesses. Follow-up interviews were conducted with nine people from a previous study. Contentanalysis revealed one overarching theme, struggling for justice within a system perceived as unfair, whichcomprised four identified categories: preparedness for and understanding of the withdrawn driving license(WDL); perceptions of assessment methods, reactions and actions regarding the decision, and perceptions ofthe authorities’ performance. In sum, the vision tests on which withdrawals are based were perceivedas unfair, as they did not measure individual driving ability. Furthermore, rejections of appeals led tofeelings of hopelessness. Distrust regarding outcomes and processes related to the withdrawals wasalso fueled by experiences of deficiencies regarding, for example, performance and information.
|
|
| 3. |
- Nyberg, Jonna, 1967-, et al.
(författare)
-
How does driving license withdrawal affect subjective well-being? A Swedish comparative survey study of visual field loss
- 2021
-
Ingår i: European Transport Research Review. - : Springer. - 1867-0717 .- 1866-8887. ; 13:1
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Research has found strong relationships between access to transport, accessibility of activities, and subjective well-being (SWB), and society is said to be car dependent. Accordingly, this study investigates, in a Swedish context, whether and how withdrawal of a driving license for a private car due to visual field loss (VFL) affects SWB. A web survey was used for statistical comparisons of three respondent groups (n = 436): people with a driving license, people with a driving license and VFL, and people whose driving license was withdrawn due to VFL. The inclusion criterion for all participants was that they should have a diagnosis that could cause VFL. The no-license group had lower overall SWB than did respondents with driving licenses. The no-license group also perceived less access to transport means in order to live a life to be satisfied with than did the other groups. The most used transport means in the no-license group was getting a lift in a car, though this group had a strong desire to drive a car. Few respondents in the license groups wanted to use specific transport means to a greater extent, car driving being the most used transport means. Some inter-group differences were seen regarding how access to activities (measured by frequency of actual trips) affected SWB. This study found a significant negative effect of driving license withdrawal on SWB. However, the results imply that qualitative aspects other than the relationship between the frequencies of trips and activities might also affect SWB, and more research on this subject is needed.
|
|
| 4. |
- Levin, Lena, et al.
(författare)
-
Bilagedelen : Genusperspektiv på utveckling av kollektivtrafik: hållbar jämställdhet vid planering av framtidens kollektivtrafik i Malmö
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Består av 1) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Lägesrapport 1a: Rapportering från fokusgrupperna, av Lena Levin, Emmy Dahl och Malin Henriksson. 2) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Lägesrapport 1b: Resultat av innehålls- och bildanalys, av Charlotta Faith-Ell och Susanna Nilsson. 3) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Dokumentation från workshop 11 februari 2010, av Susanna Nilsson, Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Emmy Dahl och Malin Henriksson.4) Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik. Observationer och utvärdering av dialogmöten i Malmö stad, av Jonna Nyberg, Elina Engelbrektsson, Susanna Gustafsson, Lena Levin och Charlotta Faith-Ell. 5) Jämställd stadsplanering i Malmö - hur gör vi nu då? slutseminarium & workshop 26 november 2010, dokumentation: Lena Levin, Elina Engelbrektsson, Charlotta Faith-Ell och Lennart Skoglund.
|
|
| 5. |
- Andersson, Jan, 1965-, et al.
(författare)
-
Regeringsuppdrag synfält : utredning om förutsättningar för undantag från de medicinska kraven för individer med synfältsbortfall
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I regeringsuppdraget (I2021/ 02412) framgår att VTI, i samarbete med Trafikverket och Transportstyrelsen, ska utreda förutsättningarna för undantagshantering från de medicinska föreskrifterna med avseende på synfältsbortfall (B-körkort). Vidare ska tre aspekter beaktas: hur andra länder gör, konsekvenser för den enskilde samt samhällsekonomiska konsekvenser. Slutrapporten påvisar att Sverige med gällande rättsligt ramverk inte kan genomföra de förslag som slutrapporten föreslår. Det innebär att det kommer att krävas juridiska förändringar. Givet att dessa förändringar genomförs och att ett nytt förfaringssätt nyttjas visar slutrapporten på att a) positiva effekter för den enskilde individen uppstår, b) samhällsekonomiska vinster uppstår och c) en rättssäker och rättvis prövning är möjlig. Slutrapporten redovisar dessutom hur ett urval av andra länder har hanterat handläggningen av individer med synfältsbortfall givet samma EU-direktiv som Sverige regleras av. Det framgår också av undersökningen att samtliga länder, som en förutsättning för undantag från de föreskrivna kraven avseende synfält, tillämpar krav eller rekommendationer om att ett praktiskt körprov ska utgöra del i underlaget för bedömning av körförmågan. Kunskapsläget med avseende på körförmågebedömningar för individer med synfältsbortfall redovisas och där framgår med tydlighet att perimetrin som Sverige utnyttjar som underlag för återkallelse av körkort inte kan predicera individers körförmåga. Perimetrin är dock viktig eftersom individer med synfältsbortfall som grupp kan vara olämpliga förare. Slutsatsen som forskningslitteraturen enstämmigt lyfter är att det behövs förarprov (på väg eller i en simulator) för att kunna genomföra en valid bedömning. Slutligen innehåller slutrapporten vilka problem (aktiviteter) som kvarstår för att skapa en lämplig och kvalitetssäkrad process. Dessutom presenteras den kronologiska ordning på aktiviteter som behöver genomföras. Kronologin krävs eftersom resultatet av lämplig metod och aktör påverkar det vidare arbetet med avseende på utformning av körprov och rättsligt ramverk. Slutrapportens slutsats är att Sverige har möjligheten att genomföra en förändring med avsevärda nyttor. Detta eftersom de valda aktörerna och de valda metoderna existerar idag och därför endast behöver utvecklas i viss mån för att säkerställa att individer med synfältsbortfall erbjuds en kvalitetssäkrad, rättssäker och rättvis process som dessutom bedöms vara samhällsekonomiskt lönsam.
|
|
| 6. |
- Bjørnskau, Torkel, et al.
(författare)
-
Personvern og ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak : en studie av streknings-ATK, automatisk fartstilpasning (ISA) og atferdsregistrator (EDR)
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Nye ITS-baserte trafikksikkerhetstiltak som kan brukes til å registrere og regulere uønsket atferd i trafikken, har et stort potensial for å øke trafikksikkerheten. Men de kan komme i konflikt med personvernet. Streknings-ATK og EDR har klare implikasjoner for personvernet og at ISA kan ha det om data fra ISA-systemet lagres. Konsekvensene for personvernet er tolket ulikt i Norge og Sverige. Prøvedrift med streknings-ATK på flere strekninger er startet opp i Norge, men i Sverige er dette ikke aktuelt pga. hensynet til personvern. I begge land installeres ISA i offentlige tjenestebiler. EDR har fått liten oppmerksomhet i begge land. Bileierne er overveiende positive til både streknings-ATK og ISA. Jo større forståelsen for at fart er en risikofaktor, desto større er aksepten for slike fartsregulerende tiltak. Bileierne er mest skeptiske til atferdsregistratorer som i dag er lite kjent. Atferdsregistratorer, som ?event data recorder? eller ?black box?, er imidlertid i ferd med å bli svært vanlige i moderne biler ? og stadig mer data fra kjøretøyene lagres. Bileiere bør derfor i større grad få informasjon om dette og tilgang til de data som registreres.
|
|
| 7. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Den svenska förarutbildningen : dagsläge och framtidsutsikter
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med den här undersökningen är att ge en djup och bred kunskapsbas rörande dagens förarutbildning. Utifrån resultaten av de fyra ingående delstudierna avser projektet i sin helhet att identifiera förändringsbehov samt bidra med förslag till förändringar och åtgärder. Flera metoder har använts för att uppnå syftet. Inledningsvis presenteras en litteraturöversikt över vilka mekanismer som ligger bakom unga körkortstagares förutsättning att bli säkra förare men också litteratur kopplat till brister och förändringsbehov i förarutbildningen. Därefter presenteras en olycksanalys av säkerhetsläget som sammanställer aktuell statistik om unga och om nyblivna förares olyckssituation och hur den har förändrats under senare år. Detta följs sedan av en sammanställning av körkorts- och provstatistik och dess utveckling över tid. I projektet ingår även en intervjustudie där elva personer intervjuades (politiker, myndighetspersoner, forskare och företrädare för trafikskolor och trafikövningsplatser). Syftet med denna delstudie var att analysera hur de ser på den nuvarande svenska förarutbildningen, samt deras egna förslag på förändringar och åtgärder. Två enkätundersökningar genomfördes. Den första riktade sig till nyblivna körkortsinnehavare i olika åldrar om deras förarutbildning medan den andra riktade sig till trafiklärare. De övergripande resultaten från denna studie visar att den allmänna diskussionen om förarutbildningen fokuserar för mycket på tid och kostnad och mindre på kvalitet, vilket inte gynnar trafiksäkerheten. Studiens rekommendationer framhäver därför att det finns behov av en mera omfattande förändring av förarutbildningen. Ett viktigt steg i detta arbete är att förbättra de pedagogiska metoderna. Dessa metoder kan sedan tillämpas inom riskutbildningarna och den mera allmänna förarutbildningen. Övriga förändringsbehov som identifierades handlar om den privata övningskörningen och en förbättrad kontakt med trafikskolan, en förbättring av kvalitén på de obligatoriska momenten, införandet av flera obligatoriska moment, kvalitetssäkring av trafikskolor och trafikövningsplatser genom ökad tillsyn och ökad samverkan mellan olika aktörer, en utveckling av förarprovet, en bättre konsensus mellan mål, innehåll/process och förarprov, en tydligare ansvarsfördelning gällande forskning och utveckling och en bättre koordinering av de olika delarna av förarutbildningen. Slutligen finns det behov av att lyfta fram förslag på ”Best practice” vilket endast kan göras om fler utvärderingar genomförs regelbundet.
|
|
| 8. |
- Forward, Sonja, et al.
(författare)
-
Effekten av de nya reglerna för AM-behörighet (moped klass I) : en för- och efterstudie
- 2012
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Den 1 oktober 2009 infördes AM-behörigheten för att få köra moped klass I och samtidigt infördes krav på att föraren måste genomgå en praktisk och teoretisk utbildning hos behörig utbildare. Syftet med denna studie var att med hjälp av en för- och en efterstudie undersöka effekten av den nya utbildningen. Enkäten baserades på två olika teorier; theory of planned behaviour och prototype willingness model. Ett ytterligare syfte var att beskriva hur ungdomar ser på risker och vilka faktorer som påverkar dem att agera på ett eller annat sätt. I studien deltog personer i åldern 15–-24 år; 901 personer i förstudien och 946 personer i efterstudien. Resultaten visade på relativt små skillnader mellan för- och efterstudien. Inställningen till att köra i 65 km/tim i tätort visade att mopedisterna i efterstudien inte ansåg att beteendet var lika vanligt bland kamrater och de hade en mindre tro på sin egen förmåga att köra fort. Med avseende på deras inställning till att dricka två starköl och sedan köra hem noterades också några signifikanta skillnader. Mopedisterna i efterstudien var i mindre grad bekymrade över att bli stoppade av polisen eller att råka ut för en trafikolycka. Rent allmänt fick den nya utbildningen ett gott betyg eftersom ungdomarna tyckte att den var bra och att man hade lärt sig mycket. Det man främst hade lärt sig handlade om regler och bestämmelser i trafiken. Resultaten från teorin prototype willingness model visade att de som själva ville köra för fort eller med alkohol i kroppen ansåg i högre grad än de andra att en sådan person var tuff, säker och klok. En modell testades utifrån de två olika teorierna. Resultaten visade att modellen förklarade 52 procent av deras vilja att köra för fort och 19 procent av deras vilja att köra hem efter festen.
|
|
| 9. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Förarprov för personbil : orsaker till den sjunkande godkännandegraden och förslag på åtgärder
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna studie är både kvalitativ och kvantitativ och har haft fyra syften: Det första syftet var att samla kunskaper med hjälp av en litteraturstudie om forskning, goda exempel och förslag på hur man hanterat problematiken med omprov. Det andra var att med hjälp av två intervjustudier och en enkätstudie undersöka orsaken till den vikande godkännandegraden hos körkortstagare för behörighet B. Det tredje syftet var att ta reda på om det fanns någon eller några specifika grupper av körkortstagare som visade på en lägre godkännandegrad. Det fjärde syftet var att utifrån resultaten presentera förslag på åtgärder som kan påverka körkortstagarens förberedelser och utbildning inför prov. Rent allmänt visar resultaten att en stor andel av körkortstagarna med underkänt prov inte är tillräckligt förberedda för provet vilket verkar bero på att de saknar förmågan att värdera sin egen förmåga. Även om själva provet är svårare än de förväntat sig anser de inte att de gjort något allvarligt fel, istället utgår de ifrån att förarprövaren varit för hård. Detta leder dem då till att boka nytt prov så fort som möjligt, och att de inte alltid övar inför nästa prov. Utifrån resultatet från denna studie presenteras en rad åtgärdsförslag som kan minska andelen omprov i framtiden.
|
|
| 10. |
- Forward, Sonja, 1956-, et al.
(författare)
-
Körkort med villkor automatväxellåda : finns det skäl och möjligheter att underlätta körkortsprocessen?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Det övergripande syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns skäl eller möjligheter att underlätta körkortsprocessen genom att körkortsaspiranten i sin utbildning och vid uppkörning använder en bil med automatisk växellåda. Studien hade två frågeställningar: 1) Kan körkortstagandet underlättas i och med automatisk växellåda och samtidigt ge lika eller bättre trafiksäkerhet som då körkortstagandet sker med manuell växellåda? 2) Kan förkortad utbildningstid med anledning av automatisk växellåda påverka negativt, eller kan minskat fokus på manövrering tvärtom ge större utrymme i körkortsutbildningen för ökat fokus på andra trafiksäkerhetsaspekter? Flera metoder har använts för att uppnå syftet.Inledningsvis presenteras en kunskapsöversikt som undersökt betydelsen av automatisk växellåda i förarutbildning och uppkörning. I samma översikt ingår också en statistisk olycksanalys som jämför automatväxlade bilar med manuellt växlade bilar. Därefter presenteras en intervjustudie där fyra trafiklärare deltog och en enkätstudie riktad till 34 trafiklärare om deras syn på övningskörning med automatväxlad bil. Slutligen genomfördes en enkätundersökning riktad till 949 nyblivna körkortsinnehavare i åldern 18 till 25 år.
|
|
