| 1. |
- Abate, Megersa, 1980-, et al.
(författare)
-
Joint econometric models of freight transport chain and shipment size choice
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In freight transportation, decisions regarding the choice of transport mode (or chains of modes) and shipment size are closely linked. Building on this basic insight, in this paper we estimate and review various joint econometric models using the Swedish National Commodity Flow surveys. Robust parameter estimates from this exercise will be used to update the current deterministic Swedish national freight model system (the SAMGODS model) to a stochastic one.
|
|
| 2. |
- Björk, Lisa, 1985-, et al.
(författare)
-
Freight modal shift in Sweden : means or objective?
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Modal shift within the freight transport sector has been promoted by policy makers as one of the means to achieving climate and environmental targets for several decades. The European Union has also had modal split objectives in place since 2011. In the Green Deal the ambition of shifting freight away from road transports is repeated. Even though the literature on mode choice is well established, there is less consensus about the volume of freight with potential to shift and, more importantly, the actual contribution of modal shift to achieving environmental and climate objectives. Based on a literature review to determine the potential of freight modal shifts within different segments in Sweden, this paper discuss the underlying assumptions explaining how freight modal shift is interpreted both as a political means to achieving overarching policy objectives and as a policy objective in itself.
|
|
| 3. |
- Carlén, Björn, 1965-, et al.
(författare)
-
Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel : underlagsrapporter 1-10
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg.
|
|
| 4. |
- Christodoulou, Anastasia, et al.
(författare)
-
Targeting the reduction of shipping emissions to air: A global review and taxonomy of policies, incentives and measures
- 2019
-
Ingår i: Maritime Business Review. - 2397-3757. ; 4:1, s. 16-30
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- Abstract Purpose – The purpose of this paper is to identify and classify the various initiatives developed and implemented across the globe for the abatement of maritime air emissions. Design/methodology/approach – In this paper, an extensive survey of various sources was conducted, including the official reports of international and regional institutions, government policy documents, port authority websites, classification society pages, private firms’ sites and the academic literature. The initiatives were then categorized in accordance with the classification of the Swedish Environmental Protection Agency and analyzed using the SPSS Statistics software to give some insight into their frequencies and the interrelationships between them. Findings – This exploratory review resulted in the establishment of a comprehensive global database of initiatives encouraged by the whole range of shipping stakeholders and decision-makers for the reduction of shipping air emissions. According to the findings, economic incentives that provide motivation for the adoption of less environmentally damaging practices are the most commonly used initiative, followed by infrastructure investments and informative policies. Research limitations/implications – The results provide implications for further research that include an in-depth analysis of ports’ policies, as well as an evaluation of initiatives applied on a large scale to map their emissions reduction potential for shipping. Originality/value – The main contribution of this paper is the identification and analysis of all the diverse initiatives implemented globally in a comprehensive way and its dealing with air pollution from shipping as a whole.
|
|
| 5. |
- de Jong, Gerard, et al.
(författare)
-
Recent developments in national and international freight transport models within Europe
- 2013
-
Ingår i: Transportation. - : Springer Science and Business Media LLC. - 0049-4488 .- 1572-9435. ; 40:2, s. 347-371
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- The past decade has seen many new freight transport models for use in transport planning by public authorities. Some of these models have developed new concepts, such as logistics modules, inclusion of transshipments, storage and sourcing and the determination of shipment size.This paper provides a review of the European literature on freight transport models that operate at the national or international level and have been developed since 2004. The introduction of elements of logistics thinking is identified as a common theme in recently developed models, and further worked out. Furthermore, ideas on what might be the next key developments in freight transport modelling are presented.
|
|
| 6. |
- Gonzalez-Aregall, Marta, et al.
(författare)
-
A Review of Port Initiatives to Promote Freight Modal Shifts in Europe: Evidence from Port Governance Systems
- 2021
-
Ingår i: Sustainability. - : MDPI AG. - 2071-1050. ; 13:11
-
Tidskriftsartikel (refereegranskat)abstract
- This study analyses how port governance systems in Europe have influenced the implementation of port initiatives focused on promoting modal shifts in freight transportation. Through a comprehensive review of port strategies, this research identified 49 individual modal shift initiatives among 21 port authorities in Europe. The results show that ports located in the Northern regions and managed by local governments, particularly in Belgium and the Netherlands, are leaders in executing strategies for modal shifts in freight transportation. Technological solutions and promoting intermodal transportation were found to be the most popular initiatives used to promote hinterland movements of freight by rail and waterborne transportation.
|
|
| 7. |
- Johansson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Klimat- och miljöeffekter av att flytta godstransporter från väg : beräkningar för år 2017, 2030 och 2040
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport studeras hur styrmedel för överflyttning av långväga godstransporter med start och/eller mål i Sverige, från väg till järnväg och sjöfart, påverkar transportarbetets fördelning på de olika trafikslagen och deras direkta utsläpp av växthusgaser, kväveoxid, svaveldioxid, flyktiga organiska föroreningar samt avgas- och slitagepartiklar till luft. Det görs även en bedömning av huruvida det svenska klimatmålet för inrikes transporter 2030 förväntas uppnås. Analysen görs i två steg. I ett första steg jämförs hur transportarbete och utsläppsnivåer kan komma att utvecklas till 2030 och 2040 jämfört med ett nuläge som speglar situationen 2017. Detta görs genom att alternativa prognoser tas fram och analyseras med hjälp av den nationella godstransportmodellen Samgods. I ett andra steg studeras effekterna av två hypotetiska överflyttningsstyrmedel på transportarbetets fördelning över de olika trafikslagen och relaterade effekter på utsläpp till luft. Styrmedelseffekterna testas i nuläget (2017) samt i de prognoser som tagits fram för 2030 respektive 2040. För att kunna genomföra denna analys har emissionsfaktorer per tonkilometer tagits fram för Samgodsmodellens sex lastbilsvarianter, elva tågtyper och 22 varianter av fartyg.Givet de förutsättningar som antas i prognoserna beräknas transportarbetet öka med 31 till 53 procent mellan 2017 och 2040; ökningen är över lag störst för sjötransporter, näst störst för vägtransporter och minst för järnvägstransporter. Trots den kraftiga ökningen av transportarbetet beräknas växthusgasutsläppen minska med 50 till 60 procent. Den antagna tekniska utvecklingen beräknas således kunna bära den prognosticerade tonkilometer-tillväxten givet att en hög inblandning av biodrivmedel kommer till stånd. Enligt beräkningarna kan de växthusgasutsläpp som inrikes godstransporter ger upphov till reduceras med som mest cirka 57 procent mellan 2010 och 2030. Detta innebär att godstransportsegmentet inte klarar sin del av målet att under perioden reducera utsläppen med 70 procent. Kväveoxidutsläppen beräknas minska med 60 till 75 procent, svaveldioxidutsläppen minska med mellan 41 och 50 procent, utsläppen av flyktiga organiska föroreningar öka med 8 till 30 procent och de samlade partikelutsläppen (både avgas och slitage) öka med mellan 13 och 33 procent.
|
|
| 8. |
- Johansson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Regionala skillnader i transportkostnader för gods
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Tillväxtverket har anlitat VTI för att analysera i vilken grad det finns merkostnader för godstransporter från och till de 44 kommunerna i de fyra nordligaste länen. I huvudsak har beräkningarna utförts med den nationella godstransportmodellen Samgods. Resultaten som tas fram ska användas som underlag till Tillväxtverkets regeringsuppdrag ”Analys av merkostnader för transport av varor för företag lokaliserade i bidragsområdet för transportbidraget”. Kostnadsberäkningarna, uttryckt i kronor per ton, som tagits fram med Samgodsmodellen och de merkostnadsberäkningar som gjorts, visar att det finns övergripande stöd för att transportkostnads[1]situationen för företag i bidragsområdet (de fyra nordligaste länen) generellt sett är sämre än för företag utanför bidragsområdet. Tydligast skillnad i merkostnader, mellan företag inom och utanför bidragsområdet, uppstår om transportkostnader beräknas utifrån en hypotetisk situation där kommunernas företags- och branschstruktur gjorts likvärdiga. För majoriteten av beräkningssätten erhålls resultat där en eller flera kommuner inom bidragsområdet saknar merkostnad. Samtliga beräkningsalternativ antyder att merkostnaderna är högre för intransporter än för uttransporter; detta gäller för merparten av kommunerna inom bidragsområdet. Studeras utfallet för enskilda kommuner inom bidragsområdet framgår att merkostnaderna kan skifta kraftigt mellan kommuner som delar administrativ gräns. En kommun med negativ merkostnad, det vill säga med lägre transportkostnader än referensmedianen, kan till granne ha en kommun vars merkostnad beräknas väldigt högt; detta har också uppmärksammats i tidigare genomförda studier. I det hypotetiska fallet försvinner de kraftiga skillnaderna i utfall mellan närliggande kommuner och utfallet blir mer i linje med nuvarande bidragssystem, men resultaten indikerar att merkostnaderna för uttransporter kan vara lägre än nuvarande bidragssatser. För intransporter ligger de mer i nivå med dagens bidragssatser. Oavsett beräkningssätt finns det kommuner utanför bidragsområdet vars merkostnad faller ut högre än för vissa kommuner inom bidragsområdet.
|
|
| 9. |
- Johansson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Sjötrafik i Vänern och Mälaren : transportkostnader, avgifter och transportmönster
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- På uppdrag av Sjöfartsverket analyseras hur känslig godstrafiken i Vänern och Mälaren är för avgiftsförändringar. Bakgrunden är att Sjöfartsverket 2018 introducerade ett nytt sätt att debitera farleds- och lotsavgifter samt att Sjöfartsverket, som stöd för en löpande översyn av och en eventuellt kommande revidering av avgiftssystemet, behöver en mer utförlig bild av hur trafiken i Vänern och Mälaren har utvecklats över tid och i synnerhet över perioden 2016 till 2019. I uppdraget ville Sjöfartsverket ha svar på ett antal specifika frågeställningar. I rapporten besvaras följande frågor: a) Hur stor del av den totala transportkostnaden för anlöp i Vänern och Mälaren utgörs av Sjöfartsverkets avgifter?, b) Hur ser uppdelningen ut i kostnaderna mellan farleds- och lotsavgifterna?, c) Hur har trafiken i Vänern och Mälaren förändrats mellan 2016 och 2019?, d) Mot bakgrund av de prisförändringar som gjorts under tidsperioden, har det skett överflyttning av gods från sjö till landtransporter?, e) Hur ser sammansättningen av godset som transporteras sjövägen ut, och har det förändrats under den aktuella tiden?, f) Hur ser priselasticiteten ut gällande överflyttning av olika typer av gods till andra transportslag?, g) Hur ser transportkostnadsförändringarna ut under tidsperioden för landtransporter kontra sjötransporter? Som metoder används analyser av Sjöfartsverkets avgiftsintäkter och Trafikanalys undersökning Sjötrafik, en litteraturgenomgång och kostnadsberäkningar för ett antal exempelrelationer.
|
|
| 10. |
- Johansson, Magnus, 1970-, et al.
(författare)
-
Utvärdering av Sjöfartsverkets nya avgiftsmodell 2018 : en modelljämförelse för perioden 2017 till 2019
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sjöfartsverket har gett VTI i uppdrag att analysera effekterna av de strukturella förändringar som gjorts i systemen för farleds- respektive lotsavgifter mellan 2017 och 2018. För att studera effekterna av förändringen i avgiftssystemet görs jämförelser mellan avgiftsuttaget 2018 med ett avgiftsuttag 2017 som räknats upp för att generera samma totala intäktsnivå som 2018. Det som simuleras är alltså ett alternativ där Sjöfartsverket hade höjt avgiftsuttaget med tidigare avgiftssystem intakt. Att jämföra utfallen på detta sätt tydliggör på vilket sätt avgiftsuttaget från olika fartygssegment och fartygsstorlekar påverkats av själva systemförändringen. När det totala avgiftsuttaget från farledsavgifter jämförs enligt beskrivningen ovan är det i segmenten tank- och bulklastfartyg som avgiftsuttaget blir lägre 2018. Detta indikerar att dessa segment gynnats av förändringen i avgiftssystemet. De segment som missgynnats är containerfartyg, roro-fartyg och torrlastfartyg. I genomsnitt har systemet 2018 gett lägre miljöincitament per fartyg än systemet 2017. Incitamentsbeloppet ökade dock 2019. Förändringen i hur lotsavgifterna tas ut ger störst effekt för segmenten ”Ro-ro-fartyg” och ”Torrlastfartyg”. För torrlastfartygen ger förändringen ett ökat avgiftsuttag på i genomsnitt cirka 1 500 kronor per lotsning och för Ro-ro-fartygen beräknas förändringen i avgiftssystemet ge lägre genomsnittlig lotsavgift per lotsning på cirka 2 600 kronor.För att översiktligt bedöma hur känslig sjöfarten kan vara för förändringar i farleds- och lotsavgifter har kostnader för ett antal transportupplägg mellan ett antal exempelrelationer studerats. Generellt gäller att farleds- och lotsavgifterna utgör en liten del av den totala transportkostnaden i de upplägg som studerats. Enkla kostnadsjämförelser likt de som presenteras i rapporten kan i första hand sägas tydliggöra sjöfartens och järnvägens skalfördelar. För att studera konkurrensytan krävs även bedömningar av andra logistiska faktorer som lager, sändningsfrekvenser, flexibilitet etc.
|
|
