| 1. |
-
Barns tidiga lärande : en tvärsnittsstudie om förskolan som miljö för barns lärande
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- The main aim of preschool is to promote children’s learning, implying that its quality is an important aspect to study. However, despite a long preschool tradition and a preschool system that is nearing completion, we have limited knowledge of the effect of preschool on children’s learning and knowledge formation. The overall aim of the study, Children’s early learning, is to gain knowledge of the characteristics of preschool as a learning environment by studying various preschool environments and the impact they have on children’s knowledge formation/experiences of different aspects of communication, mathematics and interplay. Questions at issue are: How does children’s knowledge formation emerge in relation to specific content areas in different preschool contexts? What quality aspects emerge as important for children’s learning in different preschool contexts according to the teachers and parents? How are these different quality aspects constituted and related to one another? A case study of bilingual children has also been conducted within the project. It is based on the question: What communicative patterns emerge in interplay among young children who have Swedish as their second language? The complexity of preschool, as a learning context, can only be grasped by adopting several research approaches, and examining it from diverse perspectives and dimensions. Therefore, the study is based on two theoretical perspectives: interactionistic theory (Ball, 2006; Bronfenbrenner, 1979, 1986; Bruner, 1996) and variation theory (Marton & Booth, 2000). The study is also based on a pedagogical perspective of quality (Sheridan, 2001, 2009). The study was conducted in Gothenburg. A stratified sample of eight districts was chosen in order to represent diverse geographical areas and living conditions as well as ethnic and socio-economic backgrounds. Within these districts a random sample of 38 preschools was selected. All the children aged 1 and 2 years (230) in these preschools, plus their parents and teachers (120) participated. The study has a cross-sectional design and is divided into eight different parts and content areas. The data production is both quantitative and qualitative. Given the theoretical framework of the study, there are few methods available to observe young children’s learning and development. Therefore, the development of methods to observe children’s knowledge related to mathematics, communication and interplay may be seen as important results of this study. The results highlight a variation in preschool quality and in the ways the teachers communicate with and approach the children. Three different learning environments of low, good and high quality emerged, showing that children do not have equal opportunities for learning in preschool. The learning environments are: Separating and limiting environments, Child-centred negotiating environments and Challenging learning environments. Teachers and parents see preschool mainly as a democratic and social arena, even though learning of mathematics and literacy are becoming important contents in preschool education. The individual child’s learning and development are primary concerns. Play is emphasised and learning is accepted as long as it is based on the initiative of the child and/or is a by-product of play. According to the teacher’s observations, the children seem to be involved in creative and reciprocal interactions, characterised by joy and interest. The preschool context seems to offer children various positions, which may be described as interactive observational, adaptive and driving. The results indicate that a significant change in knowing/learning occurs between the age of 1 and 3 years with regard to children’s ability to approach and handle different tasks related to mathematics and communication. The results show that this is an important time in children’s learning, and that much depends on the quality of the preschool. These findings should benefit research on early childhood education on both a national and international level.
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
-
Didaktiska studier från förskola och skola
- 2008
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Idag ökar kraven på att förskolan ska vara en pedagogisk verksamhet. Förskollärare förväntas arbeta med att utveckla olika sorters förmågor och kunskaper hos små barn. Förskolan har också en läroplan med strävansmål som ska vägleda verksamheten. Hur kan lärare i förskolan, förskoleklassen och skolans först år arbeta målmedvetet pedagogiskt för att utveckla barns förståelse för olika aspekter av omvärlden? Hur utmanar och hjälper lärare barn att lära och hur svarar barnen på dessa utmaningar? I den här boken beskrivs en teori (variationsteori) om barns lärande, och en modell för hur man kan arbeta med att utveckla barns olika förmågor. Ett antal fallstudier beskriver hur lärare försöker utveckla barns kunnande inom en rad olika områden eller ”kunskapsämnen”: matematik, skrift, musik, fonetik, naturvetenskap och sociala förmågor. De möjligheter och svårigheter som lärare stöter på då de försöker arbeta systematisk och målinriktat med att utveckla små barns kunnande diskuteras.
|
|
| 5. |
-
Educational Encounters: Nordic Studies in Early Childhood Didactics
- 2011
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Qualitative analyses of young children's learning in natural settings are rare, so this new book will make educators sit up an pay attention. It lays out a Nordic, or continental European teaching and learning paradigm whose didactic framework is distinct from the Anglo-American system. The analysis, which features contributions and case studies from researchers in a range of subjects, is built on principles such as the learner's perspective, establishing sufficient intersubjectivity, 'pointing out', and informing experience linguistically.
|
|
| 6. |
-
Play and learning in early childhood settings: International perspectives. Vol. 1.
- 2009
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- This book provides the first ever cultural historical study of the play of children from birth to 2 years of age in their early childhood education and care settings across 7 countries. Researchers from New Zealand, Australia, Chile, Hong Kong China, Japan, Sweden and USA present their investigations of the play activities of infants and toddlers in their early childhood settings. They examine the cultural construction of play in these different contexts through a cultural historical analysis. The book presents a review of the literature, drawing upon Vygotsky’s (1966) work to frame the review, followed by a critique of research and theory on play within the field of early childhood education. It provides case examples of play within specific countries, mostly using Barbara Rogoff’s (1998) 3 planes of analysis as a common approach for forming and analysing the data generated. It further examines how play has been enacted across countries and offers suggestions for future directions.
|
|
| 7. |
-
Barndom, lärande och ämnesdidaktik
- 2013
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok utgör en antologi med 13 kapitel som alla diskuterar Barndom, lärande och ämnesdidaktik. Förfatarna utgörs av senrioa forskre och studerande associerade till den nationella forskrskolan med samma namn (Barndom, lärande, ämnesdidatik). Barns lärande i estetik, naturvetenskap och teknik och språk och kommunikation är spceillt fokuserade i de olika kapitlen.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
-
Förskolans yngsta barn : perspektiv på omsorg, lärande och lek
- 2017
-
Samlingsverk (redaktörskap) (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna bok handlar om hur man i förskolan arbetar med de yngsta barnen som ibland är en förbisedd grupp trots att de utgör hälften av alla barn i förskolans verksamhet. Dessa barn har delvis andra behov av omsorg, andra sätt att lära och andra sätt att leka än äldre förskolebarn, vilket innebär vidgade krav och nya utmaningar för förskolans anställda. Boken har tre övergripande teman: - omsorg, empati och fostran - undervisning och förskolans innehåll - förutsättningar för lek och lärande. Kapitlen illustreras med konkreta exempel från förskolan av såväl fallbeskrivningar som redovisning av forskningsstudier. Innehållet bygger på ny forskning och är anpassat efter centrala frågor för arbetet med de yngsta barnen. Boken vänder sig till blivande förskollärare och personal verksam inom förskolan. Den fungerar både för enskild läsning och för diskussion under utbildningen eller i arbetslaget.
|
|
