| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Rydenfält, Christofer, et al.
(författare)
-
Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: Hur arbeta med participativt förändringsarbete i praktiken?
- 2017
-
Ingår i: ; , s. 50-50
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- I dag arbetar cirka 22 procent av de arbetande kvinnorna i Sverige i vård och omsorgssektorn. Vård och omsorg är en kvinnodominerad sektor som karaktäriseras av höga sjuktal, hög personalomsättning och rekryteringsproblem. Sveriges befolkning blir allt äldre samtidigt som vården av svårt sjuka patienter i allt högre grad flyttas ut från sjukhusen till hemmet. Detta utgör stora utmaningar för hemtjänsten och de personer som arbetar där. Allt pekar på att det kommer behövas mer personal inom hemtjänsten på sikt, vilket ställer de arbetsmiljöproblem och rekryteringsproblem som redan finns på sin spets. I ett försök att minska arbetsmiljöproblemen i hemtjänsten så arbetar vi med dessa frågor i Forte-projektet ”Att skapa en bättre arbetsmiljö i hemtjänsten: participativt förändringsarbete i praktiken”. Detta görs dels genom att sammanställa tidigare forskning samt inventera erfarenheter bland praktiker. Dessutom, kommer vi ta fram och utvärdera organisatoriska interventioner avsedda att tackla verkliga arbetsmiljöproblem i samverkan med 4 kommuner och en privat aktör. Upplägget i projektet är metodologiskt intressant av flera skäl: 1) Utöver genomförandet av en vanlig systematisk litteraturstudie, avser vi komplettera denna med en så kallad realist review. Realist review är en speciell metodik som är avsedd för studier av komplexa interventioner och syftar till att ta fram kunskap om de mekanismer som faktiskt får interventionerna att fungera. 2) Vi vet att det finns många lovande initiativ ute i kommunerna där resultaten dessvärre inte sprids och inga ordentliga utvärderingar görs. Därför avser vi identifiera sådana initiativ via olika kanaler, både formella och informella, och utvärdera dessa enligt realist review-metodiken. Vi kommer också att studera några utvalda initiativ närmare. 3) De interventioner som tas fram i projektet kommer att både utformas och implementeras i samverkan med praktiker med fokus på de problem som de deltagande organisationerna själva identifierar. Som forskare bidrar vi med input till denna process, men praktikerna äger frågan. Under hela processen kommer vi att använda den breda kompetens som finns i projektgruppen om t.ex. belastningsergonomi, genus, psykosocial arbetsmiljö, arbetsmiljöteknik och organisationsteori. Inte minst för att säkerställa att det genomförs grundliga och vetenskapligt sunda utvärderingar av de framtagna interventionerna. Förutom ett antal relevanta och grundligt utvärderade interventioner och en översikt över det vetenskapliga kunskapsläget, kommer projektet att resultera i en databas över svenska organisatoriska förändringar med effekt på arbetsmiljön genomförda av praktiker. Det senare inkluderar svar på frågorna ”hur?”, ”varför” och ”i vilka sammanhang?” olika interventioner fungerar. Svar som är avgörande för den som själv avser testa att implementera interventioner som tagits fram i ett annat sammanhang.Projektet är angeläget av många skäl. För det första är hemtjänstens arbetsmiljö underbeforskad, inte minst vad gäller interventionsprojekt. För det andra är hemtjänsten en bransch där väldigt många arbetar. För det tredje är det dokumenterat att branschen har stora arbetsmiljöproblem, främst belastningsskador och stressrelaterad psykisk ohälsa. Således förväntas den kunskap som skapas i projektet ha potential till att skapa en bättre arbetsmiljö och ett större välbefinnande för en stor grupp människor.
|
|
| 4. |
- Östlund, Britt, 1956-, et al.
(författare)
-
Interventions for improving working environment in home care work in Sweden – Preliminary findings from the first year : A gender perspective
- 2019
-
Ingår i: 20th Congress of the International Ergonomics Association, IEA 2018. - Cham : Springer. - 2194-5365 .- 2194-5357. - 9783319960647 ; , s. 269-277
-
Konferensbidrag (refereegranskat)abstract
- Home care services are an important part of the Swedish social welfare system. Considering the size of the sector and the increasing future needs for home care, due to growing elderly populations, it is worrisome that problems in terms of injuries, sick leave and staff turnover appear common in this occupation. A problem for managing the situation is, however, that the current knowledgebase is fragmented and not much developed being characterized by a homogenous workforce in terms of gender, dominated by women. A common perception is that this work is low skilled and something that can be done part time in parallel with household work. To improve the working environment in home care work, we initiated a project in which one of the goals was to create a better overview of published results of interventions and examples from community practice. Accordingly, we undertook a systematic review of the scientific literature with the purpose to find and map practical examples of interventions. The preliminary result suggests that there is a considerable lack of knowledge and often lacking, or poor, analyses of the consequences of the unequal gender balance in home care work. Interventions could be grouped into four types of interventions: scheduling, education and training, organizational change and digitization. Interestingly, it seems as if single problems at the workplace level to a larger extent are covered in the scientific literature while problems on the system level are more seldom addressed.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
