| 1. |
- Friberg, Stefan, et al.
(författare)
-
Individuell shopping : en mänsklig rättighet?
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Individuell shopping - en mänsklig rättighet? Stefan Friberg gästbloggar Jag har i en tidigare blogg nämnt vår förmåga att kopiera varandra ”same-same but different”. Denna betraktelse som nu följer, är i samma fotspår. Jag vill ta upp kundens rätt till personlig service. Innebörden av personlig service kan oftast missuppfattas, som det verkar? När kundens mål beskrivs bland företag, styrs dessa ofta av allmänna uppfattningar om vad god service är. Ofta leder detta till diskussioner internt. Sedan tar företagens egna mål gärna över. Sälj mer! Många företag gör stora investeringar i kundundersökningar, varumärkesundersökningar och strategiplaner. Ändå verkar alla dessa nyanser ofta landa i ”allmänna” rutiner och tillämpningar i kundgränssnittet. Det är heller inte ovanligt att man internt tolkar det egna varumärket på olika sätt, mellan avdelningar och mellan uppgifter. I butiksgränssnittet handlar den ”personliga” servicen ofta om att ge kunden ”LÖN” (leende, ögonkontakt, nickning), följa med till ”hyllan”, erbjuda ”merförsäljning”,” tacka”, ”kvitto i handen ”och ett ”ord med i påsen”. När jag är ute och shoppar är detta också ett generellt beteende jag möts av, oavsett butik eller koncept. Ibland fungerar det bättre, ibland fungerar det sämre. Nästan aldrig fungerar det på mina egna villkor, d.v.s. att jag får löst mitt uppdrag utan friktion, tidsspill eller med en känsla av att jag är missförstådd. Det förekommer också syndikerade ”mysteryshopping” undersökningar i sammanhanget, där man utgår ifrån att alla företag är beroende av att ge samma service. Detta fenomen baseras på samma generella uppfattningar, vad som i allmänhet anses vara god service. Detta kräver att man samtidigt ignorerar kundernas aktuella emotiva behov, aktuella funktionella behov eller Sociala ID. Tre komponenter som tillsammans bildar personlig service och” levande” varumärken. Något som konkret ökar lojaliteten hos de egna kunderna. Jag testade för en tid sedan en säljare som kom fram och ”stoppade” mig i en butik. Syftet att avbryta mig var att säljaren ville sätta i gång sin rituella ”säljrepertoar” för ”personlig service”. Efter den inledande hälsningsfrasen, testa jag säljarens egen förståelse genom att fråga hur vi känner varandra? Säljaren svarade att det gör vi nog inte. Jag fortsatte att fråga säljaren hur det då kommer sig att säljaren stannar mig för att hälsa? Svaret jag fick var: Det har min chef bestämt. Vi skall hälsa på alla kunder. Vi har rutiner för hur vi skall uppträda i butiken mot kunder. Personligen upplevde jag inte säljaren hälsningen som direkt besvärande. Men den var heller inte utförd med timing eller en äkthet. Det fångar mig på ett naturligt och personligt sätt, som när jag möter någon bekant på gatan. Personliga relationer kan inte byggas på rutiner, det måste byggas på känsla och samsyn. Ett levande varumärke bygger på företagets kultur och relationsbyggande med sina kunder. En hälsning är en invit till konversation och bekantskap. Ett innehåll som speglar en känsla och form för gemenskap. Redan i en sådan enkel sak som en hälsning, krävs djupare kundförståelse och individuell timing. I annat fall är risken att insatsen leder till försämring. Operationen lyckades men patienten dog. Det borde vara alla kunders rätt att bli behandlade med omsorg, som individer. Tror att många som tycker som jag, så fundera över vad det kan ha för konsekvenser på hur butiker ska utveckla äkta kundvärde - och njut av helgens underbara väder. Stefan Friberg, TNS Sifo
|
|
| 2. |
- Friberg, Stefan, et al.
(författare)
-
Kultur besegrar alltid system
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kultur besegrar alltid system Stefan Friberg på TNS SIFO gästbloggar Det finns en risk för att den ständiga rapporteringen av växande e-handel leder till att aktörerna inom den fysiska handeln förlorar självförtroendet. Att de rent av får för sig att e-handeln kommer att tränga undan fysiska butiker och köpcentra under kommande år. Men det är med e-handelsspöket som med mycket annat inom handeln. Kunskapen om kundernas behov och beteenden är för dålig. Ett viktigt skäl till att vi gärna handlar i fysiska butiker är att vi har helt andra möjligheter än i e-handeln att prova och med våra sinnen uppleva de produkter vi är intresserade av att köpa. Exponeringarna i butikerna ger oss samtidigt inspiration, tips och idéer. Ett annat mervärde är servicen. I fysiska butiker finns personal som, om den gör sitt jobb, hjälper till att tillgodose våra behov. Detta genom att ta reda på vilka behov vi har, ge konkreta förslag, förklara fördelarna med olika produkter – och kanske ge ytterligare förslag på produkter som vi själva inte tänkt på att vi skulle ha glädje av. Ytterligare en konkurrensfördel är tillgängligheten. I en fysisk butik får vi direkt tillgång till de varor vi köper. Vi slipper vänta på hemleveransen, som kanske tvingar oss att hålla oss hemma några timmar en bestämd dag, eller avin från postombudet, som vi sedan själva måste ta oss till för att hämta hem varorna. Handeln bör istället oroa sig mer för sin egen kundsamverkan och fortsätta att utveckla det som gör att kunderna värdesätter relationen högre än alternativen. Därför väljer de allra flesta kunderna även fortsättningsvis att handla i fysiska butiker i stället för i e-handeln, trots att e-handeln erbjuder lägre priser, bredare sortiment och bekvämligheten att handla på distans. I många fall är jag också övertygad om att rätt samverkan mellan digital och fysisk handel snarare kommer att öka konverteringen i fysiska butiker, inte tvärt om. Elektronikbranschen har exempelvis stora möjligheter till detta. Ny teknik i dag erbjuder exempelvis chipmärkning via RFID. Rätt använd skulle tekniken exempelvis omöjliggöra stölder. Den skulle kunna bära med sig information om ägare, garantier, försäkringar etc. Med ett RFID chip i mobilen, skulle du samtidigt kunna sköta betalningen helt på egen hand i samband med att du lämnar området där försäljningen sker. Via chippet kan du även söka upp tillämpningar, tillbehör, uppdateringar etc. Dessa kan skickas hem till dig eller tankas ner online. Bättre för kunden. Enklare för kunden. Snabbare för kunden. Direkt anpassning med kund. Nätet är viktigare som marknadsföringskanal än som handelskanal. I dag förbereder vi allt mer av våra köp, framför allt av sällanköpsvaror, genom att koppla upp oss på nätet och skaffa oss information om produkter, priser, öppettider och annat. De produkter, tjänster och koncept som inte finns på nätet, kommer allt mer sällan att finnas med i konsumenternas beslutsprocesser. Självförtroendet och förmågan att investera i rätt utveckling går genom samverkan med företegets kunder och egna insikter i relation till konsumtion, samverkan och framtid. En stark relation bygger i första hand på känslor. Något unikt som attraherar kunden och som gör det svårare för kunden att byta relation, även där det finns likheter med andra. Emotionella drivkrafter har den avgjort största inverkan på konverteringen inom handeln. Kultur besegrar alltid system// Stefan Friberg TNS Sifo
|
|
| 3. |
- Friberg, Stefan
(författare)
-
Kunder är också människor
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Kunder är också människor Stefan Friberg på TNS SIFO gästbloggar I tisdags besökte jag Scandinavian Retail Forum som arrangeras av Dagens Handel och PostNord på Svenska Mässan i Göteborg. Ett gediget program med flotta föredragshållare och flotta besökare. En viktig arbetsdag för oss som var där får man utgå ifrån. Digitaliseringen av handeln löpte som en röd tråd genom föredrag och mingel. Det digitala hotet mot fysiska butiker verkar nu ha övergått till att ses som möjligheter via omichannel erbjudanden. Ny teknik och mer traditionell handel har börjat flyta in i varandra. Intressant att notera var också baksidan av medaljen. Att kombinera fysisk butiksdrift och e-handelsdrift i princip kräver dubbla organisationer. Det driver upp kostnaderna och kräver motsvarande ökningar i ökad försäljning. I en paneldebatt under dagen debatterades också kundmötet och konsumtion i förhållande till fysisk butik och e-handelsbutik. Besökarna upplystes bl.a om att kunder och konsumenter faktiskt är människor. Att vi som människor har ett flockbeteende och söker tillhörighet, mening eller identitet. Någon anser samtidigt att vi borde fokusera på människans beteenden istället för relationer till kunder och kundundersökningar. Ytterligare någon ansåg att ett trevligt personligt bemötande alltid kommer att vara viktigast, oavsett. Sammantaget utgör detta branschens aktuella tillskott vad det gäller kundmötet, för fortsatta satsningar och utveckling under 2015. Men hallå?! Den viktigaste frågan lämnades fortsatt obesvarad trots denna dags ansträngningar. Uppgiften!? Vilka uppgifter (eller problem) går vi människor och bär på och på vilket sätt skall företag utvecklas för att på bästa sätt bidra till att lösa dessa uppgifter? Företag rustar för att ta hand om så många sorters kunduppgifter som möjligt. Detta utan att verka ta reda på var uppgifterna uppstår, hur de uppstår, vilka emotionella drivkrafter som styr kundernas beslut och hur uppgifterna bäst kan konverteras till lösningar i den egna butiken. Varje butik kan ha som utgångpunkt att varje besökare som ”surfar” in, bär på en uppgift och att aneldningen till besöket bygger på en förväntan hos kunden om att träffa en lösning. Annars hade kunden lagt sin tid någon annanstans. Är man klar över det resonemanget kan man börja fundera på verkningsgraden av marknadsföringen i förhållande till konverteringen. Är exempelvis 4 % konvertering (verkningsgrad) i en e-handelslösning okey eller 40 % konvertering i en fysisk butik? Hur skulle det resoneras om motsvarande effektivitet hade gällt företagets uppgifter i förhållande till de egna medarbetarna? Här ligger det stora dolda reserver för många företag att ta tag i. Att effektivisera för kunden och bygga starkare relationer. Samverkan och samsyn med unika kunder som söker mening, identitet och tillhörighet med ditt företag. Kunder precis som medarbetare och ägare, skall naturligtvis ses som människor. Men vad som är än viktigare är att veta vad ordet kund verkligen betyder: det betyder "bekant". Så snart alla i ett företag är "bekanta" med kundens uppgift, kommer verkningsgraden, trivseln och lönsamheten att öka i alla led! Stefan Friberg/TNS SIFO
|
|
| 4. |
- Friberg, Stefan, et al.
(författare)
-
Multikanaler och destinationer
- 2014
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Multikanaler och destinationer Stefan Friberg bloggar Multikanaler är hett att debattera just nu. Handeln är under förändring. Hoten hopar sig. Det börjar också pratas om butiker och handelsplatser som destinationer. Men vad bör man egentligen oroa sig över? Affärsvärlden och idrotten har många saker gemensamt. Det är därför ofta tacksamt att dra paralleller till idrotten. Inom exempelvis fotboll, pratar man ofta om spelidé och spelsystem. Spelidén är själva ”varumärket” för hur laget skall se ut och uppträda i spelet. Spelsystemet är organisationen som skall bära upp själva spelidén. Detta brukar man ibland bara kalla en” lek med siffror”. Så snart bollen är i rullning, krävs det ändå en anpassning från spelarna för att spelidén skall fungera. Jag själv fuskar lite som tränare på fritiden. När jag står på fotbollsplanen och leder ett lag, brukar jag dra parallellen vidare till musikens värld. Spelidén är melodin orkestern skall spela. Det spelar ingen roll hur bra instrumenten är eller hur bra musiker man har i en orkester, om inte alla spelar på samma melodi samstämmigt och gör det med stämda instrument. Alltså att alla kan spelidén och tar eget ansvar för sitt instrument och samspelet med omgivningen. Melodin kan liknas vid destinationen och instrumenten är kanaler som leder fram till målet. Jag har nyss landat på kontoret igen efter en fantastisk sommar och semester. Vid ett tillfälle lämnade jag den svenska idyllen för en liten weekend till vårt grannland Danmark. Att resa eller befinna sig på resa sätter perspektiv på multikanaler och destinationer. Både konkret och påtagligt. Så snart resebeslutet är fattat börjar sökandet av att ta del av lösningar. Ett välkänt reseföretag marknadsför rätt landskap av lösningar, för vår tänkta destination och våra upplevelse mål. Företag erbjuder olika alternativ (multikanaler) till kontakt och handel, i syfte att marknadsföra erbjudanden och genomföra köp. Företaget gör så här långt ett klockrent marknadsföringsarbete för vår del och vi finner det helt naturligt att kontakta företaget för affär. Efter en stunds surfande på företagets hemsida, ringer vi ändå upp företagets bokningstjänst och säljare för att ta del av företagets expertis och personliga service. I det här läget vill vi alltså dela vårt engagemang med företaget personal och addera deras erfarenheter och kunskaper vår resa. Tyvärr visar det sig att det saknas engagemang i andra änden av telefonen hos företaget säljare. Vi möts snarare av ett ostämt ”instrument”. Personen i fråga följer ”noter” som det verkar finnas allvarliga ”buggfel” i. Personen i fråga förstår inte sammanhang, möjligheter eller förutsättningar. Det gäller både för det egna företagets del och för vår/ kundens del. Det är tydligt att det saknas en ”spelidé” och melodin låter som ett barn som bankar på ett piano. Inte alls som den ”symfoni” som framställs på företagets hemsida. Om vi i denna stund hade varit mindre beslutsamma i att nå vår tänkta destination, hade resan ”gått på grund” innan vi ens hunnit ”lämna hamnen”. Med hjälp av egen tidigare erfarenhet tar vi oss trots detta bakslag, vidare i köpprocessen. Efter lite mer ”googlande” vänder vi oss istället till en partner till det aktuella reseföretag, vi nyss försökt göra en bokning hos. Denna gång via en mobilanpassad bokningssida. På detta bokningsföretag hemsida visade sig lösningen finnas och köpet genomfördes online. Resan, boende och tänkta aktiviteter bokas till ett acceptabelt pris och för oss fungerande villkor, men i avsaknad av en erfaren säljares omsorg och handledning. Mellan oss och slutmålet ligger nu en rad erbjudande och aktiviteter uppdukade, färdiga att ta del av och upplevas. Allt från resa, mat, shopping och underhållning. Till boende och bekvämligheter. Många pusselbitar som skall falla på plats och där vår förväntan nu baseras på egen uppfattning från hemsidor och bokningssystem.Största delen av leveransen ligger under samma reseföretags (företaget vi först tog kontakt med) omsorg. Både som destination, upplevelse och handelsplats. Men även fortsättningsvis visar det sig att alla ”kanaler” inte leder till samma mål. Både vi och andra kunder upplever sig då och då, strandsatta under resan. Den ”spelidé” och det landskap som företaget marknadsför och lever av, upplevs annorlunda eller otillräckligt i kundgränssnittet. Det behöver nödvändigtvis inte betyda att det saknas kompetens eller instrument bland personalen. Men de spelar helt enkelt efter fel noter eller har dåligt stämda instrument. Ullared är bevisligen en fungerande handelsplats och destination. Då syftar jag egentligen inte på ortsnamnet utan på företaget Gekås i Ullared AB. Framgångsrika destinationer har aldrig haft bekymmer att öppna nya vägar mellan sig och kundernas resor, tvärt om. De ser möjligheter i allt som kan leda mot målet och som löser kundernas uppgifter på ett ändamålet sätt. Allt flyter samman på ett naturligt sätt. Tydliga destinationer har heller inga problem med att inse vilka kanaler som inte är aktuella att öppna, för att de förstör företaget och förvirrar bort kunden. För att inse detta krävs det insikter och stor tydlighet. Det ger i sin tur nödvändigt mod och egen förståelse, att samverka med kunden på rätt sätt. Det vill säga att lösa unika kundresor och kundernas uppgifter på ett sätt som fångar köpet hos just Gekås. Själv kallar jag det för omsorgsförsäljning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Nyberg, Markus, et al.
(författare)
-
Schenker : om e-handelsutbildning
- 2014
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Schenker om e-handelsutbildning Markus Nyberg gästbloggar om att e-handelsutbildningar bidrar till att skapa morgondagens stjärnor! Jag har sedan början av 2013 suttit med i ledningsgruppen för en YH-utbildning som heter E-business Manager på Handelsakademin i Göteborg. Under snart 1½ års tid har jag haft förmånen att träffa drivna, engagerade och målinriktade studenter med varierande åldrar, bakgrund och erfarenheter. I fredags tog första årskullen examen och de ska nu pröva sina vingar på riktigt i arbetslivet. Blir varm inombords när jag hör att någon tänker starta eget nästan direkt medan någon annan har blivit E-Businessansvarig på Sail Racing och en tredje jobbar på numera Jetshop-uppköpta bolaget Keycrunch . Det tycker jag är ett bra kvitto på att den här typen av utbildningar verkligen behövs och att dessa är en bidragande orsak till att vi framöver får se fler svenska och framgångsrika e-handelsföretag födas fram likt dagens Nelly.com eller Klarna. Allt oftare ses annonser där olika företag söker personer som skall leda eller ingå i olika e-handelssatsningar. Och bland leverantörsleden skriks på det på vissa håll efter mer resurser, främst inom utveckling och programmering. Därför måste utbildningar på olika nivåer inom e-handel bli fler. Vissa grundläggande och breda där man lär sig lite om mycket och andra där man fördjupar och nischar sig inom ett specifikt område. Ett steg i rätt riktning tycker jag är just Handelsakademin (partisk i målet, jag vet) som till hösten även kommer att starta upp E-Business Manager-utbildningen i Stockholm och Malmö. Riktigt kul! Fler e-handelskunniga personer kommer att fylla behovet av resurser inom projektledning, affärsutveckling, kundservice, logistik, marknadsföring, utveckling m.m. Det jag gillar specifikt med just YH-utbildningarnas upplägg är att de är väldigt konkreta och ”hands on” då studenterna i flera perioder under utbildningen är på Lärande I Arbete (LIA) där de är ute på företag och praktiserar det de har lärt sig, eller ska lära sig framöver. Genom innehållet på utbildningarna i kombination med de praktiska momenten blir YH verkligen yrkesförberedande jämfört med universitets- och högskoleutbildningar där teorin bakom saker och ting är utgångspunkten. Dessutom har YH-utbildningarna lättare att anpassa sina kurser och dess inriktning utefter hur marknaden förändras vilket är en klar fördel då e-handeln är såpass föränderlig. LIA:n är också en viktig fot in på arbetsmarknaden för många där den som visar prov på driv och initiativtagande ofta får chansen till extrajobb och i slutändan kanske även anställning efter utbildningens slut. Exempelvis har en tjej i andra årskullen på E-Business Manager redan kommit in på Jollyroom.se och deras logistikavdelning där hon fått vara med mitt i flytten av Jollyrooms lager från Mölndal till Hisings Kärra. Snacka om bra erfarenhet! EB1 Examen juni 2014, Handelsakademin Göteborg Ju fler utbildningar inom e-handel, oavsett om det är YH eller i någon annan form, desto fler studenter som examineras och en ökad sannolikhet för att vi ska få se fler stjärnor på e-handelshimlen. Och det tycker jag vore förbaskat roligt. Markus Nyberg, E-Commerce Specialist, DB Schenker
|
|
| 7. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Alla vägar bär till ... Holsljunga! : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Imorse fick jag ett mess från en bekant i Stockholm som har sommarstuga i Holsljunga av alla ställen. Minns när Anette och jag träffades för knappt ett år sedan då hon, som i förbifarten, nämnde att hon hade stuga på landet i mina trakter runt Borås. Och att jag blev så förvånad när hon sa Holsljunga. För jag är född och uppvuxen där och älskar platsen där jag känner så många och har så många trevliga minnen och vänner. Tänk vad märkligt att just hon hade stuga i Holsljunga.Idag var jag på ett spännande möte med en annan bekant från Stockholm som ville prata handelsutveckling, framtidsfrågor, innovation och ledarskap. Annika var på tillfälligt besök i Borås och vi satt på Tant Grön i ett samtal som bara blev mer och mer spännande ju längre tiden gick. Vi avhandlade inte bara gamla strukturer och ålderdomligt ledarskap, utan också fräscha idéer och innovationsplattformar som enligt vår mening, enbart leder till succé!! Och vi började också spåna om skönlitterära tankar, våra egna drivkrafter och varför vi tycker det är så spännande att se sina medarbetare växa. Kort sagt: vi fann varandra på ett nästan märkligt intimt sätt. När vi skulle säga hej då efter två timmar kunde jag inte låta bli att fråga var hon bodde, nu när hon var i Borås och hälsade på.I Holsljunga var svaret!! Och plötsligt kändes det inte märkligt längre att möta någon som man klickade med så direkt. Kanske inte alla, men många vägar, tycks bära till Holsljunga.
|
|
| 8. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Arbeta med innovation : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Igår träffade jag några pigga tjejer från Modeinkubatorn (eller FashionInk som de heter nu). De ville veta hur jag ser på innovation och hur jag arbetar med det. En fråga som gav mig lite tid reflektion. Och här kommer ett svar som jag tror att fler än Modeinkubatorn kan ha nytta av:Vill man åstadkomma förbättring och utveckla bra idéer måste man börja med ett gott ledarskap. De allra flesta människor har nämligen inte alls något emot förändring – MEN – de vill inte bli förändrade!För en god ledare innebär denna ”sanning” att man måste våga släppa lite av kontrollen. Om någon i ditt företag har en lysande idé, låt dem springa med den. Att ge andra människor ansvar kan vara extremt effektivt när man kör ett företag framåt. Låt dem ”äga projektet” vilket gör dem ensam ansvariga för resultaten. En annan sanning är att det som är roligt och det som är arbete inte nödvändigtvis behöver vara olika saker. Se till att medarbetarna har är kul på jobbet. Då skapar du en miljö där kreativitet och innovation kan blomstra. Ett råd är att inte vara rädd för att upplevas som lite konstig (tro mig, de gånger som jag upplevts vara konstig går inte att räkna). Lite galenskap kan göra under, speciellt när det gäller vad dina anställda kan uppnå.Uppskattning och tack är också åtgärder som man kan komma oväntat långt med. Tacka dina medarbetare för det arbete de redan gör. Det kan vara små saker i vardagen som förtjänar ett tack; en bra presentation, en hjälpande hand till en kollega, att någon plockar ur diskmaskinen, listan kan göras hur lång som helst. Att komma fram till en ny idé kräver både ansträngning och tid, så det är superviktigt att ge feedback så fort man kan. Om du ber om innovativa idéer, bör du också ha ett feedbacksystem där idéns styrkor och svagheter utvärderas. Du kan också skapa ett system där andra medarbetare kan rösta på idéer och kommentera, eller arrangera någon form av workshop.Sammantaget så handlar innovation väldigt mycket om att uppmuntra till samarbete. Det är så de bästa idéerna kommer fram. Och bra samarbete kan ske om människor känner tillit till varandra. Det där är kanske ledarnas viktigaste uppgift.Lyssna på Simon Sinek när han pratar om ledarskap, empati och att inte vara rädd för att göra fel. En fantastisk presentation av en fascinerande människa och en stor förebild för många.
|
|
| 9. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Artificiell intelligens - eller Hubot : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- AI är hett, precis lika hett som robotteknik. I kombination är det superhett!! Men vad innebär egentligen AI och på vilket sätt är det så revolutionerande för handeln? Vi har ju sedan ganska lång tid tillbaka börjat vänja oss vid nästan påträngande och kusligt säkra erbjudanden som dyker upp i vårt FB-flöde eller IG-flöde. Den typen av träffsäkerhet som kommer av en effektiv prognosticeringsalgoritm. Men vad är skillnaden mellan det och artificiell intelligens? Jo, AI är maskiner som kan tänka och det fullständigt kryllar av maskiner, applikationer och produkter som är baserade på tekniken.Här är ett exempel: Du står i hallen och tar bilnyckeln i handen, färdig att gå ut till bilen och hämta upp barnen på fritids. När du precis stoppar bilnyckeln i fickan får du ett röstmeddelande som säger ”Det verkar som att du kommer att göra slut på mjölken redan imorgon bitti och mataffären har också ett bra pris på yoghurt som du använder ofta. Vill du att jag lägger en order till butiken?” Du säger ”ja” och ordern går iväg, och du vet att du kan svänga förbi utlämningen vid butiken på väg hem efter att ha hämtat barnen och dina livsmedel finns packade i en påse. Den typen av tjänst finns redan idag på vissa platser och bygger på artificiell intelligens. Kanske inte så märkvärdigt, men ändå ett första steg mot helt nya tjänster. Och i frontlinjen för denna utveckling står Amazon och Echo (Alexa), en intelligent personlig assistent. En hubot helt enkelt! Det som är spännande i min värld är just kopplingen mellan förutsägande detaljhandel (med hjälp av algoritmer), teknikintresserade konsumenter och möjligheten att effektivisera vardagliga köp, både före, under och efter själva beslutet. Men många som använder Alexa tycker att det är en praktisk hjälp i flera olika sammanhang, t.ex. att alltid få hjälp med information, svar på återkommande frågor som vad klockan är, vilken dag det är, hur något stavas osv. Det ska bli så spännande att se hur snabbt utvecklingen inom AI och hubotar går just för detaljhandeln. Jag kan knappt vänta!
|
|
| 10. |
- Sundström, Malin, 1968-
(författare)
-
Att dela är bra! : Handelsbloggen 7H Affärer
- 2017
-
Annan publikation (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Kan delningsekonomin vara ett sätt att göra konsumtion mer effektiv och hållbar? Att gå från ägandet av en vara till enbart ”tillgång” av en vara eller tjänst kittlar tanken för de företag som söker efter nya affärsmodeller. Men hur kommer det att påverka företag och hur kommer det att påverka handeln? Hur mycket kan vi och vill vi dela? Och är det bra att dela? För de av er som vill läsa mer om delningsekonomin rekommenderar jag varmt Tietos rapport ”Sharing is Caring!”, som visar en ny värdegrund för ägandet.Jag som är född i en stor syskonskara är van vid att dela. Ibland har jag tyckt om det och ibland har jag avskytt det. Jag minns när vi var små och behövde något ytterplagg t.ex., då tyckte pappa att vi först skulle gå upp på vinden och se om det inte fanns någon ”avlagd jacka” som passade. Det var inte så kul när man blev lite äldre, men när jag var liten var det spännande. Att gå upp på vinden och ”shoppa”; välja bland kartonger och lådor och leta efter något som kunde passa och som jag ville ha. Att dela var något naturligt i min familj.När jag funderar över delningsekonomin och hur den kommer att påverka handeln blir jag ibland bekymrad och ibland glad. Glad blir jag därför att jag ser hur producenter och varumärkesägare så tidigt hakar på och tar täten i den här utvecklingen. Ett exempel är Husqvarnas pilotprojekt för uthyrning av trädgårdsverktyg i Bromma Blocks. Andra svenska exempel som handeln står för är prenumerationstjänster som Snowbox (smycken), Sniph (parfymer) och Bakboxen (bakprojekt). Men än så länge lyser de stora handelsaktörerna med sin frånvaro när det gäller delningsekonomin och nya tjänster. Det gör mig bekymrad. För om någon aktör skulle kunna sätta riktig fart på delningsekonomin så är det de stora detaljhandelsaktörerna. De som har effektiv logistik, stora marknadsandelar och systemlösningar som kan hantera många transaktioner. Men vem vet, kanske ligger de redan i startgroparna och kanske får vi snart se erbjudanden som bygger på delande istället för ägande ifrån t.ex. H&M, IKEA och Axel Jonsson?
|
|
