SwePub
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) ;mspu:(report);conttype:(refereed)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) > Rapport > Refereegranskat

  • Resultat 1-10 av 1047
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  • Wik, Malin, 1989-, et al. (författare)
  • Behov av datorbaserade metoder och verktyg för krisövning : Intervjustudie i Inre Skandinavien
  • 2017
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Inom ramen för projektet CriseIT (www.criseit.org) har en intervjustudie genomförts med norska och svenska krisberedskapsaktörer. 19 respondenter från totalt 16 aktörer intervjuades om deras syn på behovet av krisövning, vad som fungerar bra och dåligt med de övningsmetoder som vanligtvis används, och vilken nytta de kunde se med datorbaserade övningsverktyg. Svaren visar på ett stort behov av att öva mer, gärna i form av mindre och kortare övningar. Det finns en rörelse bort från scenariobaserade övningar till övningar där olika förmågor står i centrum. Flertalet aktörer anser att de planerar och genomför övningar med gott resultat men att det saknas en systematik i hur utvärderingar leds vidare i ett förbättringsarbete. Det finns intresse men också tveksamhet inför att involvera allmänheten i krisövning, men ett sätt att hantera bland annat säkerhetsaspekter vore att gå via frivilligorganisationer som kan bistå med organisering och viss utbildning.Respondenterna visar stort intresse för datorbaserade övningsverktyg som ett medel för att öka krismedvetenheten och kunskapen som stödjer den egna rollen. De kan också se potentiella problem, t ex att vissa personer har svårt att ta till sig ny teknik och att det kan finnas risk att resurser till andra övningsformer minskas. Bland de fördelar som nämndes var möjlighet att öva oftare, med fler aktörer, och att öva på olika platser vid olika tidpunkter. Man ser också förbättrade möjligheter att öva utdragna kriser. Den målgrupp som lyfts fram som särskild intressant fördatorbaserade övningsverktyg är krisledningsorganisationen, dvs. den strategiskan ivån. Flera nämner också behovet av bättre planeringsstöd för säkerhets-/beredskapssamordnarna.En slutsats vi dragit är att det är viktigt att digitala krisövningsverktyg är webbaserade och bygger på standarder. Detta för att möjliggöra att verktygen kan användas distribuerat, i samarbete mellan olika organisationer och inte kräver lokala installationer i de olika hårt styrda IT-miljöerna. Det bör också vara verktyg som fungerar på såväl smartphone som surfplatta och PC. I stort bör de system som används under verkliga kriser användas även under övning.
  •  
2.
  • Arora-Jonsson, Seema (författare)
  • Caring in a changing climate: Centering care work in climate change action
  • 2022
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • The global care crisis is being exacerbated by the global climate emergency, with interlocking impacts that threaten lives and livelihoods in all parts of the world. These impacts are particularly severe among rural livelihoods in low-income countries. Climate change intensifies the work involved in caring for people, animals, plants, and places. It reduces the availability and quality of public services in marginalized communities and directly compounds the unfair distribution of unpaid care work that sustains gender inequality.Yet the intersections of climate change and care work have been overlooked in the development literature. Strategies for climate mitigation and adaptation have paid relatively little attention to how care work is affected by climate impacts, nor have they considered whether interventions improve or intensify the situation of carers. Instead, when designing “gender-sensitive” climate actions, the focus has been largely on women’s economic empowerment as opposed to alleviating or transforming existing distributions of care work.The aim of this report is to fill a knowledge gap by examining the points of interaction between climate change impacts and the amount, distribution, and conditions of unpaid care work. We focus on care workers rather than those who are cared for, while stressing the relational nature of care and acknowledging that carers too require care.
  •  
3.
  • Gonäs, Lena, et al. (författare)
  • Osakliga löneskillnader mellan kvinnor och män : En studie vid Karlstads universitet
  • 2005
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Syftet är att studera orsakerna till de osakliga löneskillnader som registrerats vid lönerevisionerna vid Karlstads universitet år 2000 till 2002. Syfter mynnar ut i den övergripande frågeställningen: Vilka processer medverkar till att skapa och återskap de osakliga löneskillnaderna mellan kvinnor och män? Denna frågeställning är i sin tur nedbruten i tre delar:1. Hur ser könsfördelning och lönesättning ut vid Karlstads universitet i allmänhet ut och mer specifikt för adjunkter och lektorer?2. Skiljer sig arbetuppgifter och arbetets krav mellan adjunkter och lektorer och i så fall på vilket sätt?3. Vilken kunskap har dessa yrkesgrupper om jämställdhetslag och lönebildning och har man kunnat använda denna kunskap i de egna löneförhandlingarna? Finns det könsvisa skillnader?Frågeställningarna behandlas i var sin delstude sompresenteras sammantaget i rapporten. Del ett svarar mot den första frågeställningen och beskriver hur kvinnor och män fördelas inom universitetet med avseende på t.ex. yrke och avdelning samt hur löneskillnaderna ser ut och kan förklaras. I den andra delen tillämpas en metod för arbetsvärdering av lektorers och adjunkters arbetsuppgifter i relation till lön. I den tredje delen presenteras hur anställda vid Karlstads universitet ser på jämställdhetslagen och hur den kan tillämpas i den egna situationen
  •  
4.
  •  
5.
  •  
6.
  •  
7.
  • Webster, Natasha, et al. (författare)
  • Thai women in Sweden : Victims or participants?
  • 2014
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Migration from Thailand to Sweden is a rapidly growing phenomenon with a threefold increase over the last ten years, with the majority of migrants being female marriage migrants. In the media and popular culture, stereotyping of Thai-Swedish couples is commonplace; focusing on unequal power relations, sex tourism and other social problems which often position Thai women ‘as both materialist rural women and ignorant victims’ (Sunanta 2013, 193). Our paper positions and explores the status of this unique group of migrants through a power and agency lens and by adopting a multi-methods approach. Using register data, we are able to give a detailed picture of the migration and socio-demographic features of Thais in Sweden, while in-depth interviews with Thai women provide nuanced understandings of Thai-Sweden migration. We find a complex narrative of migration, where Thai women are active agents in their migration process but still face many inequalities in Sweden. A diversified picture of these women is revealed, giving an inside view into their lives that goes beyond and break common stereotypes.
  •  
8.
  •  
9.
  • Brorström, Björn, et al. (författare)
  • Från tyst vår till het sommar : att implementera hållbar utveckling vid ett akademiskt lärosäte
  • 2018
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Agenda 2030 formulerar målen för en hållbar utveckling och en hållbar värld. Det är snart 2030 och mycket behöver göras för att nå målen och skapa ekonomisk stabilitet, samhällelig rättvisa och begränsa klimatförändringarna. Vi lägger bakom oss en onormalt het och torr sommar och en stark bekräftelse på att någonting inte står rätt till. Alla har ansvar för att bidra till att vända utvecklingen, inte minst universitet och högskolor som institutioner har en synnerligen viktig uppgift att i utbildning, forskning, samverkan och på campus fokusera på hållbar utveckling. För tio år sedan skedde en satsning vid Högskolan i Borås med målsättningen att bli bäst på hållbar utveckling och ett föredöme för andra, men framför allt att bidra, på det sätt en högskola måste, till en hållbar utveckling. I rapporten beskrivs utgångspunkter för utvecklingsarbetet, hur högskolan har gått tillväga, vilka resultat som uppnåtts, förklaringar till framgångar och motgångar och vad som är nästa steg för att bli det hållbara lärosätet. Ett fortsatt oförtrutet arbete behöver bedrivas, nya ambitiösa mål och strategier formuleras och alltfler studenter och medarbetare engageras. Rapporten är författad av Björn Brorström och Birgitta Påhlsson, som både varit aktiva i det förändringsarbete som har bedrivits.
  •  
10.
  • Henriksson, Malin, 1981-, et al. (författare)
  • Genusdimensioner i svensk kommunal planering och krishantering : En forskningsöversikt
  • 2010
  • Rapport (refereegranskat)abstract
    • Syftet med denna forskningsöversikt är att genom en litteraturstudie av hur genusteori och genusperspektiv hanterats i forskning om kommunal planering dra lärdomar inför etableringen av ett nytt forskningsfält: genus och klimatanpassning. Den forskning om genus och samhällsplanering som har bedrivits under närmare 40 år kan delas in i fyra olika teman: boende, medborgarinflytande, trygghet, planering och planerings-praktiker. Ett femte tema, kris- och riskhantering, introduceras på grund av dess relevans för forskningsfältet genus och klimatanpassning. Forskningen om boendefrågor har berört olika sätt att organisera bostaden för att svara mot kvinnors behov, men också ifrågasatt kärnfamiljens isolering i samhället. Kvinnors erfarenheter har setts som centrala att utforska, medan mäns erfarenheter osynliggjorts. Gällande medborgarinflytande så sysselsätter forskningen sig med frågan om ifall kvinnors medverkan i planeringsprocesser leder till en annorlunda eller ”bättre” planering. Genom kvinnors medverkan blir planeringen bredare vad gäller perspektiv. Typiska frågor som kvinnor är tänkta att bidra med är barns behov och vikten av att hushållsarbete är praktiskt och enkelt. Kvinnor framställs bitvis som en homogen grupp. Trygghet är ett forskningsområde som har fått stor genomslagskraft i den praktiska sam­hällsplaneringen. Samtidigt lyfts kritik mot att när trygghet diskuteras så konstrueras kvinnor ofta som rädda. Hur kvinnors rädsla kan synliggöras men samtidigt inte leda till schablonbilder av kvinn­lighet är därför en fråga som har uppehållit forskarna inom detta forskningsområde. Ett intresse för hur män hanterar rädsla saknas dock. Forskningen om planering och planeringspraktiker är omfattande. Resultaten pekar emellertid på en ambivalens kring hur mäns och kvinnors erfarenheter av livet i sam­hället ska betraktas. Finns det en grundläggande skillnad mellan könen eller beror skillnaderna på mäns och kvinnors olika erfarenheter? Tanken om två biologiskt olika kön har historiskt lett till att samhället blir ojämlikt eftersom könen tilldelas olika värden och rättigheter. Att negligera könets betydelse för hur fysiska rum upplevs kan dock innebära att planeringen blir könsblind. Forskningen i sig kan även reproducera bilden av män och kvinnor som olika vilket leder till att planeringen fortsätter att reproducera ojämlikhet. I forskningen om krishantering, risk och kön har genus som social och kulturell konstruktion uppmärksammats. Genus ses som inflytelserikt över hur individer, praktiker och organisationer hanterar och påverkas av kriser och risker. Forskningen är dock inte särskilt omfattande. Mer kunskap om genusaspekter av hur män och kvinnor drabbas av kriser, hur organisationer med ansvar för krishantering präglas och hur risker definieras och värderas efterfrågas. Forskningsöversikten ger överlag anledning att uppmuntra analyser som kan ge en bredare bild av både kvinnors och mäns liv och av olika familjeformer för att på så sätt bryta föreställningen om män respektive kvinnor som homogena grupper. Studier av hur genus skapas och återskapas som en social och kulturell konstruktion kan vidareut­veckla fältet. Ett intersektionellt perspektiv kan dessutom synliggöra hur normer för genus, etnicitet, familj, sexualitet, ålder och klass samverkar och bidrar till olika former av exkluderingar och kategoriseringar i samhällsplaneringen.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 1047
Typ av publikation
konstnärligt arbete (5)
Typ av innehåll
Författare/redaktör
Söderholm, Patrik (27)
Edvardsson, Bo (26)
Starrin, Bengt (22)
Carpentier, Nico (21)
Haglund, Lars (20)
Micheletti, Michele (12)
visa fler...
Bladh, Gabriel (12)
Eriksson, Birgitta (10)
Wolmesjö, Maria, 196 ... (10)
Miles, Lee (9)
Albinsson, Gunilla (9)
Norlander, Torsten (9)
Randle, Hanne (9)
Karlsson, Per-Åke (8)
Hägglund, Solveig (8)
Gustafsson, Gerhard (7)
Solli, Rolf, 1953 (6)
Lindgren, Karl-Oskar ... (6)
Hermansson, Jörgen (6)
Arnesson, Kerstin (6)
Jansson, André (6)
Berger, Sune (6)
Larsson, G (6)
Sandell, Klas (6)
Dahlin, Bo (6)
Karlsson, Jan Ch (6)
Wagnsson, Stefan (6)
Westholm, Anders (5)
Fellesson, Markus (5)
Johansson-Hidén, Bir ... (5)
Hedman, J. (5)
Pérez Prieto, Héctor (5)
Nilsson, Tommy (5)
Öberg, Christina, 19 ... (4)
Gonäs, Lena (4)
Davidsson, B. (4)
Wadensjö, Eskil, 194 ... (4)
Sverke, Magnus (4)
Forkby, Torbjörn, Pr ... (4)
Karlsson, Sven-Erik (4)
Krampe, Florian, 198 ... (4)
Åberg, Jan-Olof (4)
Blom, Thomas (4)
Balle Hansen, Morten (4)
Bertelsen, Tilde Mar ... (4)
Lindholst, Christian (4)
Bliksvaer, Trond (4)
Lunde, Bente Vibeke (4)
Gökalp-Aras, N. Ela (4)
Sahin Mencütek, Zeyn ... (4)
visa färre...
Lärosäte
Karlstads universitet (392)
Uppsala universitet (141)
Stockholms universitet (94)
Umeå universitet (90)
Luleå tekniska universitet (61)
Linnéuniversitetet (56)
visa fler...
Örebro universitet (43)
Högskolan i Borås (29)
Linköpings universitet (24)
Jönköping University (22)
Göteborgs universitet (21)
Kungliga Tekniska Högskolan (18)
Södertörns högskola (18)
Lunds universitet (16)
Mittuniversitetet (12)
Försvarshögskolan (12)
Blekinge Tekniska Högskola (11)
Nordiska Afrikainstitutet (10)
Högskolan i Halmstad (10)
Högskolan i Gävle (10)
Sveriges Lantbruksuniversitet (9)
Mälardalens universitet (8)
Malmö universitet (7)
Högskolan Dalarna (7)
Högskolan i Skövde (6)
Högskolan Väst (5)
Stockholms konstnärliga högskola (5)
Naturvårdsverket (4)
VTI - Statens väg- och transportforskningsinstitut (4)
IVL Svenska Miljöinstitutet (3)
Konstfack (2)
Högskolan Kristianstad (1)
Handelshögskolan i Stockholm (1)
Chalmers tekniska högskola (1)
RISE (1)
visa färre...
Språk
Svenska (520)
Engelska (500)
Nederländska (15)
Norska (4)
Danska (2)
Finska (2)
visa fler...
Polska (2)
Franska (1)
Tjeckiska (1)
visa färre...
Forskningsämne (UKÄ/SCB)
Samhällsvetenskap (1047)
Naturvetenskap (27)
Humaniora (25)
Medicin och hälsovetenskap (20)
Teknik (11)
Lantbruksvetenskap (7)

År

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy