| 1. |
|
|
| 2. |
- Hassellöv, Ida-Maja, et al.
(författare)
-
Effekter på havsmiljön av att flytta över transporter från vägtrafik till sjöfart
- 2019
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Antagandet av en nationell godstransportstrategi 2018 innebär att Sverige strävar efter att ”främja en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart”. Ett delmål är att minska negativ miljöpåverkan från godstransporter. Men, om en överflyttning av gods från väg till sjöfart innebär ökat antal fartyg, eller ökad tillryggalagd distans med fartyg, innebär överflyttningen en ökad belastning på havsmiljön. Här föreligger därför en målkonflikt mellan transportpolitiska mål och flera miljömål. Tillståndet i havsmiljön runt Sveriges kuster uppnår idag inte god miljöstatus med avseende på exempelvis näringsämnen, miljögifter och främmande arter; för samtliga dessa belastningar bidrar sjöfarten till den negativa situationen. För att nå god miljöstatus behöver istället den totala belastningen på den marina miljön minska. Vid en eventuell överflyttning av godstransport från väg till sjöfart, är det därför angeläget att säkerställa att den ökade belastningen på den marina miljön minimeras. Ett sätt är att visa geografisk hänsyn genom att undvika sjöfart inom miljömässigt känsliga havsområden. Ett annat sätt är att ställa hårdare krav på fartygens prestanda. Miljöpåverkan från fartyg varierar framför allt mellan, men också inom, olika fartygstyper. Men att skapa nya regelverk med syfte att förbättra fartygens prestanda är en långsam process eftersom sjöfarten primärt regleras genom internationella konventioner där tillämpning av regionala eller nationella särregler undviks. Några förslag till åtgärder för att säkerställa att havsmiljön kring Sverige inte försämras till följd av överflyttning av godstransporter från väg till sjöfart är: Tillse att det skapas högkvalitativt och jämförbart underlag för sjö- och landtransporters påverkan på havsmiljön. Analysera och kommunicera samtliga typer av utsläpp, inte bara utsläpp av koldioxid. Utsläppsmängder och påverkan bör anges och jämföras i absoluta tal och relevanta enheter. Minimera antalet transporter genom att öka fyllnadsgraden. Optimera fartygens hastighet för att minimera drivmedelsförbrukningen och emissioner. Dagens fartygstrafik i Sveriges mest känsliga och skyddade havsområden måste minska. När- och kustsjöfart bör kanaliseras bort från havs- och kustområden med höga naturvärden. Skapa tydliga incitament så att fraktköpare enbart anlitar fartyg som har högsta miljöprestanda avseende såväl utsläpp av växthusgaser som av andra förorenande eller övergödande ämnen till luft och vatten. Säkerställ att införandet av ett NECA (kvävekontrollområde) i Östersjön och Nordsjön innebär att fler fartyg installerar kväverening och att införandet inte leder till att fler äldre fartyg utan regelstadgad effektiv kväverening trafikerar området. • Stärk samordningen mellan myndigheter så att framtidsfrågor som rör sjöfart och dess miljöpåverkan behandlas och åtgärdas i linje med ekosystembaserad förvaltning. Relaterat till sjöfartens striktare svavelregler som träder i kraft 2020-01-01: Förbjud utsläpp av skrubbervatten till havet då utsläppen innebär en stor risk för försämrad miljöstatus och överskridna miljökvalitetsnormer enligt vattendirektivet, med avseende på exempelvis koppar och zink. Utred konsekvenserna av den förväntade ökade användningen av lågsvavliga hybridoljor som fartygsbränsle. Då befintlig saneringsutrustning är mindre effektiv för hybridoljor innebär detta en ökad risk vid kommande olyckor och oljeutsläpp.
|
|
| 3. |
- Beier, Ulrika, et al.
(författare)
-
Fisk och fiske i Mälaren
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nära en tredjedel av Sveriges befolkning bor i Mälardalen. Mälaren är Sveriges tredje största sjö och en av de artrikaste beträffande fisk. Sjön är både flikig och mångsidig. Ömsom kantas den av slätter med intensivt jordbruk och stora vassområden, ömsom av karga klippor och grusstränder. Här finns omväxlande små och stora öar, grunda vikar, trånga sund och stora, djupa fjärdar. Mälaren har förorenats under århundraden och är fortfarande delvis övergödd. Trots det tjänar den som landets största dricksvattentäkt. Två miljoner människor får dricksvatten från Mälaren. Länge har fokus varit på sjöns vattenkvalitet, både för att dricka och bada i. Mälaren är också viktig som fiskesjö. Fiske i Mälaren innebär oftast rekreation men sjön försörjer också cirka trettio yrkesfiskare. Sist men inte minst - fisken i Mälaren är en viktig del i dess ekosystem. Genom näringsväven återkopplar fisken oundvikligen till vattnets kvalitet. I den här rapporten vill vi sätta Mälarens fisk i fokus. Vi ska berätta om fiskarter som är viktiga för ekosystemet och fisket samt om hur fisken i Mälaren undersöks.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Kiessling, Anders, et al.
(författare)
-
Musselodling i Östersjön som miljöåtgärd : nya positiva data från tre pågående EU-projekt
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Nya resultat visar att musselodlingar i Östersjön har en betydande potential att bidra till att minska övergödningen samtidigt som förutsättningar skapas för en cirkulär ekonomi/produktion. För att ta musselodling till nästa nivå krävs dels ytterligare förfining av den nya tekniken, men framförallt fler och i förlängningen också större odlingar samtidigt som vi måste vidareutveckla alla de initiativ som nu pågår hur näringen kan återanvändas i livsmedelssystemet på ett effektivt och ekonomiskt lönsamt sätt.
|
|
| 6. |
- Jönsson, K. Ingemar, 1959-, et al.
(författare)
-
Ekologisk kompensation som styrmedel i kommunal planering
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Projektet har undersökt erfarenheter av och förutsättningar för att tillämpa ekologisk kompensation inom ramen för den kommunala planeringen. Inom olika delstudier har projektet undersökt ekologisk kompensation som styrmedel, tillämpningen av skadelindringshierarkin, utformningen av kompensationsmodeller och rutiner, användningen av olika modeller för beräkning av förluster och vinster inom kompensationsprojekt, samt allmänhetens preferenser för olika kompensationsalternativ. Projektet har genomförts i nära samarbete med Helsingborgs och Lomma kommun, och Kommunförbundet Skåne har varit projektets kommunikationspartner och arrangör av flera större möten och workshopar med tjänstemän från många kommuner i Skåne. ...
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Hjerpe, Karin, et al.
(författare)
-
Utsläpp av växthusgaser från torvmark
- 2014
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Dikad torvmark i Sverige avgav sammanlagt drygt 11,4 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2012, enligt den senaste klimatrapporteringen. Denna mängd kan jämföras med de totala svenska utsläppen av växthusgaser, som beräknades uppgå till 57,6 miljoner ton koldioxidekvivalenter samma år. En åtgärd som skulle kunna minska utsläppen av växthusgaser från dikad torvmark är att återställa marken till våtmark, vilket minskar avgången av koldioxid och lustgas från marken. Samtidigt ökar avgången av metan, men minskningen av koldioxid- och lustgasutsläppen är större, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser från marken totalt sett minskar. Om de ekonomiska resurserna för att återställa dikad torvmark till våtmark är begränsade bör man i första hand återställa dikade torvmarker som är stora källor för växthusgaser till våtmark. Studier av växthusgasutsläpp från dikade torvmarker som används för skogsproduktion visar att näringsrika och väldränerade marker är större källor för växthusgaser än näringsfattigare, fuktigare marker. Vi bedömer därför att det ur ett klimatperspektiv är viktigast att återställa dikad skogsmark med en kol:kväve-kvot under 25 som är frisk-fuktig eller torrare. Dikad torvmark som används för naturbete avger mindre växthusgaser än åkermark på dikad torvmark och därför är det viktigare att återställa åkermark till våtmark. Avgången av växthusgaser varierar mycket mellan olika åkrar på dikad torvmark. Det är dock inte möjligt att identifiera åkrar på dikad torvmark som är stora källor för växthusgaser utifrån markfuktighet eller kol:kväve-kvot, och inte heller utifrån några andra faktorer som är enkla att mäta. Detta beror sannolikt på att åkermarken generellt är så pass väldränerad och näringsrik att varken syreeller kvävetillgången är begränsande för avgången av koldioxid och lustgas. I ett längre tidsperspektiv kommer dikad torvmark att avge koldioxid och lustgas så länge det finns ett syresatt torvlager. Därför bedömer vi att det är viktigast att återställa dikad åkermark med tjockt torvlager till våtmark. Därtill bör mark som inte längre aktivt brukas prioriteras framför mark som fortfarande är i bruk. Utsläppen av växthusgaser verkar inte automatiskt minska när brukandet upphör och även om marken sannolikt kommer att försumpas på sikt, vilket innebär att utsläppen av växthusgaser minskar, kan det ta väldigt lång tid. Dessutom borde kostnaderna för att återställa marken till våtmark i genomsnitt bli lägre om marken inte längre används. Hur mycket avgången av växthusgaser minskar när dikad torvmark återställs till våtmark beror inte bara på hur stor avgången av växthusgaser från den dikade marken var utan också på hur stor avgången från den anlagda våtmarken blir. Utsläppen från våtmarken påverkas av hur den anläggs och sköts. För att våtmarken ska avge så lite växthusgaser som möjligt bör grundvattennivån höjas så mycket att förhållandena före dikningen återskapas. Om våtmarken anläggs på mark som använts för jordbruksproduktion bör dessutom vegetationen tas bort före återställandet. Anläggning av våtmarker kan också ge andra nyttor – våtmarkerna kan bland annat gynna biologisk mångfald och minska näringsläckaget till våra sjöar och vattendrag. När en våtmark ska anläggas och skötas behöver man ta hänsyn till alla dessa aspekter så att våtmarken ger så stor nytta som möjligt.
|
|
| 9. |
- Ostwald, Madelene, 1966-, et al.
(författare)
-
Can India’s wasteland be used for biomass plantations?
- 2015
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- How much of India’s vast wasteland can be used for growing plants such as eucalyptus and Jatropha? As land demands have increased, the sustainable use of marginal lands has become increasingly important. In India about 47 million hectares, or 15 percent of the total geographical area, is classified as wastelands. Here we assess the climate and land quality requirements of eucalyptus, a commonly used plantation tree, and Jatropha, a much-discussed biodiesel crop. We find that roughly half of the degraded lands are suitable for growing eucalyptus and/or Jatropha.
|
|
| 10. |
- Lassi, Monica, et al.
(författare)
-
Rapportering av projektet Forskares behov av lagringslösningar för forskningsdata – ett samarbete mellan SNIC, SND, SUNET, Chalmers tekniska högskola och Örebro universitet
- 2022
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Det svenska e-infrastrukturlandskapet är fragmenterat och trots rekommendationer från beslutsfattare så ökar fragmenteringen. De nationella aktörer som har uppdrag och/eller mandat som rör forskningsdata är främst SNIC, SND, och Sunet. Dessa aktörer tillhandahåller tjänster och stöd till forskare under olika delar av forskningsdatalivscykeln. På grund av de oklara mandat och uppdrag som råder nationellt, så finns förväntningar på de olika aktörerna som inte går att uppfylla. Ett exempel är lagring av forskningsdata, såväl aktiva som inaktiva. Svenska forskare är del av ett globalt forskarsamhälle, och tar därigenom del av en mängd internationella infrastrukturer, verktyg, och sammanhang. I och med den implementeringsfas som EOSC gått in i, så behöver svensk e-infrastruktur vara interoperabel med de internationellt tillgängliga tjänster som svenska forskare använder.Exakt vilka behov som finns hos svenska forskare, och vem som har ansvar för att svara upp mot behoven, är oklart i många frågor. Det infrastrukturella stöd som forskare behöver för att hantera forskningsdata under hela datalivscykeln, med välfungerande gränssnitt mellan nationella och internationella aktörers e-infrastrukturlösningar finns i vissa fall och är i andra fall fragmenterat. För att komma vidare i utvecklingen av sammanhållet stöd för forskare, formerades under 2021 ett nationellt samarbete inom verksamhetsarkitektur för forskningsdataområdet, med syfte att ta fram ett gemensamt bildspråk, visualisera ett mycket komplext område, och att konkretisera krav, villkor, juridiska ramverk, styrdokument etc. som påverkar forskningsdatahantering.Projektet som rapporteras här fokuserade på vad forskare behöver ha för att forskningsdata ska hanteras på ett högkvalitativt sätt och vilket infrastrukturellt stöd forskarna i detta. Projektet fokuserade på helheten i datahanteringen, vad som finns på plats på nationell nivå och vad som behöver åtgärdas. Angreppsättet var verksamhetsarkitekturellt, som med Vintergatan som metod. En grundkarta för forskningsdataområdet, framtagen inom ett tidigare verksamhetsarkitekturellt projekt på Lunds universitet, låg till grund för projektet.Denna rapport beskriver resultaten av ett projekt där ett verksamhetsarkitekturellt angreppssätt har använts för att förstå, utforska och beskriva forskares praktiker och behov av stöd i sitt arbete med forskningsdatahantering, och särskilt datalagring. Här beskriver vi rapporten för dig som läser, så att du kan välja de delar som du finner mest intressanta och relevanta för just dig, just nu. Vår ambition har varit att ta fram ett rikt material som kan leva vidare, byggas på, revideras, förkastas, byggas upp på nytt utifrån nya resultat, och så vidare.
|
|
