1. |
|
|
2. |
- Lindberg, Malin, Professor, 1978-, et al.
(författare)
-
Social innovation för arbetslivsinkludering : Insatser och insikter från Sveriges civilsamhälle
- 2022
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport presenteras resultaten från en forskningsstudie om svenska civilsamhälles-organisationers insatser för att möjliggöra arbete och sysselsättning för personer som står långt från arbetsmarknaden. Genom en kartläggning av 75 exempel visas att arbetslivs-inkluderande insatser drivs av allt från idrottsföreningar till studieförbund, hjälporganisationer, brukarorganisationer, arbetsintegrerande sociala företag, med flera. I insatserna deltar personer som har svårt att få, utföra och behålla ett arbete på grund av missgynnande faktorer i form av utländsk bakgrund, funktionsnedsättning, ohälsa, ung ålder, missbruk, hemlöshet, med mera. Insatserna omfattar arbetsförberedande åtgärder som ska göra deltagarna mer redo för arbetslivet, såsom arbetsträning, praktik och utbildning. De omfattar även arbetsintegrerande åtgärder för att stötta deltagarna i att hitta och få ett arbete, såsom anställning, företagande och frivilligarbete. Dessutom omfattas aktiverande sysselsättning som ska ge deltagarna möjlighet till arbete och sysselsättning med lägre krav och mer stöd än på övriga arbetsmarknaden, såsom daglig verksamhet, fritidsaktiviteter och vardagsrutiner. Ofta erbjuds en kedja av olika åtgärder för att deltagarna stegvis ska kunna närma sig arbetsmarknaden utifrån sina egna förutsättningar och behov. Sammantaget visar studien att det svenska civilsamhällets arbetslivsinkluderande insatser sker i en balansgång mellan att vara föregångare och alternativ respektive komplement och ersättning i förhållande till offentliga välfärdsinsatser. Denna balansgång kan vara en förutsättning för att civilsamhällets organisationer alls ska kunna verka inom ett så pass komplext och reglerat område. Samtidigt väcks frågan hur balansgången påverkar civilsamhällets förutsättningar att bidra till reell och hållbar förändring på arbetsmarknaden, eller om de främst fungerar som dimridåer för välfärdssystemets tillkortakommanden. En slutsats är att det behövs fortsatt omförhandling av den svenska välfärdsstatens samhällskontrakt, med förstärkt och vidareutvecklad samverkan och synergier mellan olika samhällsaktörer och samhällssektorer kring arbetslivsinkludering.
|
|
3. |
|
|
4. |
- Lindberg, Malin, Professor, 1978-
(författare)
-
Forskningsanalys av ”På väg mot jämställda och attraktiva kommuner” i Norrbotten
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- ”På väg mot jämställda och attraktiva kommuner” är ett utvecklingsarbete som drivits av Norrbottens Kommuner1 under 2018-2021. Det har omfattat processtöd och kunskapsstöd till fem norrbottniska kommuner i deras implementering av den europeiska deklarationen för jämställdhet, som förkortat kallas för CEMR-deklarationen (CEMR, 2009). De kommuner som deltagit är Gällivare kommun, Haparanda kommun, Jokkmokk kommun, Kalix kommun och Övertorneå kommun. Utvecklingsarbetet skulle bland annat bidra till ökad kunskap och ett strukturerat arbetssätt på alla nivåer i dessa kommuner, vad gäller jämställdhetsintegrering med ett intersektionellt perspektiv. Med jämställdhet menas i detta sammanhang att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Med jämställdhetsintegrering menas en organisatorisk strategi, där ett jämställdhetsperspektiv beaktas inom alla områden, nivåer och faser i en verksamhet. Med intersektionalitet menas samspelet mellan olika diskrimineringsgrunder, såsom kön, ålder, etnicitet, funktionsnedsättning och sexuell läggning. För att tillvarata lärdomar från tidigare forskning har Luleå tekniska universitet bidragit med ett kontinuerligt kunskapsstöd till utvecklingsarbetet. Det har omfattat reflekterande samtal med projektledning, deltagande observationer vid styrgruppsmöten och kommunernas erfarenhetsutbyten, samt skriftliga analyser av utvecklingsarbetet. I denna rapport presenteras den sammantagna analysen av utvecklingsarbetet, baserat på samtal, deltagande observationer och skriftliga dokument (till exempel projektplan, powerpoints och rapporter). Rapporten inleds med lärdomar från tidigare forskning om könsmönster och jämställdhetsinsatser. Därefter beskrivs utvecklingsarbetet i de norrbottniska kommunerna och analyseras i ljuset av tidigare forskning.
|
|
5. |
|
|
6. |
|
|
7. |
|
|
8. |
|
|
9. |
|
|
10. |
|
|