| 1. |
- Eriksson, Max, et al.
(författare)
-
Viltvårdsavgiften : En studie av svenskarnas vilja att betala det statliga jaktkortet
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Viltvårdsavgiften ska enligt Jaktförordningen (SFS 1987:905, 49 §) betalas av alla över 18 år som jagar i Sverige. Avgiften är 300 kr och gäller för ett jaktår, vilket omfattar tiden 1 juli–30 juni. Det statliga jaktkortet är ett kvitto på att denna avgift är betald. Under de senaste decennierna har antalet personer som löser det statliga jaktkortet minskat. I den här rapporten, som är ett utredningsuppdrag från Naturvårdsverket till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), undersöks varför antalet personer som löser jaktkort minskar, och om antalet jaktkortslösare som ägnar sig åt jakt också minskat över tid. Rapporten omfattar endast personer bosatta i Sverige.
|
|
| 2. |
- Fredman, Peter, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2014 : nationell undersökning om svenska folkets friluftsvanor
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna rapport redovisar resultaten från en nationell enkätundersökning avseende svenskarnas friluftsvanor år 2014 (december 2013 till november 2014). Enkäten utgör en viktig del i arbetet med uppföljning av friluftsliv i miljömålssystemet samt målen för friluftspolitiken (se Naturvårdsverket, 2014). Undersökningen genomfördes som en elektronisk panelundersökning (8410 intervjuer med personer bosatta i Sverige i åldersintervallet 16-84 år) och utfördes av Mittuniversitetet (i samarbete med undersökningsföretaget Norstat) på uppdrag av Naturvårdsverket. Resultaten redovisas i fyra delar som omfattar (i) friluftslivet enligt nyckelbegreppen (utövande av friluftsliv, deltagande i friluftsaktiviteter, värna och bibehålla värden för friluftslivet, tillgänglighet och buller), (ii) friluftslivet hos olika grupper, (iii) friluftslivet i miljökvalitetsmålen, samt (iv) friluftslivets förändring över tid. Från undersökningen kan bland annat noteras; - att 83 procent är ute i naturen "ganska eller mycket ofta" på längre ledigheter, 60 procent på helger och 51 procent på vardagar. - att nöjes- och motionspromenader, vistelser i skog och mark och trädgårdsarbete är de vanligaste friluftsaktiviteterna (bad är populärast på sommaren medan kälkåkning, tur- och längdskidor är populäras på vintern). - att lövskogar är den naturtyp som uppskattas mest att utöva friluftsliv i, följt av barrskogar, fjäll, odlingslandskapet och myrar (äldre skogar är betydligt mer attraktiva än ungskog och kalhyggen). - att över hälften av de svarande i hög grad haft upplevelser av trygghet, återhämtning och en naturpräglad miljö vid det senaste friluftstillfället. - att nästan hälften av de svarande i någon grad upplever brist på lämpliga platser eller områden för att ägna sig åt friluftsaktiviteter i den utsträckning man önskar. - att friluftsliv till havs, i skärgård eller till fjälls ofta sker långt från hemmet. - att ca 30 procent har upplevt någon grad av buller vid senaste friluftstillfället (främst från trafik, vägar och flyg). - att på vardagar är kvinnor ute oftare i naturen än män, äldre personer är ute oftare än yngre, personer bosatta på landsbygden är ute oftare än personer i storstäder, personer utan hemmavarande barn under 18 år är ute oftare än personer med barn i samma ålder, och personer som vuxit upp i Europa är ute oftare i naturen än personer som själva, eller vars far eller mor, växt upp utanför Europa. - att brist på tid är det vanligaste hindret för utövande av friluftsaktiviteter (andra vanliga hinder är att man saknar någon att utöva aktiviteten med, att man saknar lämpliga områden eller familjesituationen). - att yngre personer har sämre kunskaper om allemansrätten jämfört med äldre personer.
|
|
| 3. |
- Fredman, Peter, 1965-, et al.
(författare)
-
Friluftsliv 2018 : Nationell undersökning av svenska folkets friluftsvanor
- 2019
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten redovisar en nationell enkätundersökning över svenskarnas friluftslivår 2018. Friluftsliv i olika former är en populär fritidssysselsättningbland svenskarna, vilken kan beskrivas som ”vistelse utomhus i natur- ellerkulturlandskapet för välbefinnande och naturupplevelser utan krav på tävling”.Målet för den av riksdagen antagna friluftspolitiken är att stödja människorsmöjligheter att vistas ute i naturen och utöva friluftsliv där allemansrätten ären grund för friluftslivet. Åtta av Sveriges 16 miljömål innehåller också preciseringarsom berör friluftsliv. Dagens friluftsliv har dessutom nära kopplingartill en växande naturturism. Syftet med undersökningen är att ge ett bra underlag för uppföljningar avfriluftsmålen och friluftslivet i miljömålen. Detta sker genom att dels redovisastatus för friluftslivet i Sverige år 2018, dels genom att visa på förändringarsedan år 2007. Ytterligare ett viktigt syfte är att erhålla data över friluftslivbåde nationellt och i respektive län, för att på så sätt få ett underlag till analyserav friluftslivet på olika geografiska nivåer. Undersökningen genomfördes i form av en postal enkätundersökningriktad till personer bosatta i Sverige i åldern 16 år och äldre under periodenseptember – november 2018. Mittuniversitetet utformade frågorna i samrådmed Naturvårdsverket och i dialog med andra myndigheter som ingår i nätverketför friluftsliv. Datainsamlingen genomfördes av Statistiska centralbyrån(SCB) och rapporten är framtagen av Mittuniversitetet på uppdragav Naturvårdsverket.
|
|
| 4. |
|
|
| 5. |
- Jordan, Thomas, 1958
(författare)
-
Konfliktkunskap för rovdjursförvaltningen
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- enna rapport är en introduktion till konflikthantering och behandlar konflikter, konflikthantering och konfliktförebyggande åtgärder inom rovdjursförvaltningen. Det är en kunskapsöversikt som kan bidra till reflektion och som kan öka förståelsen för konflikternas egenskaper. Rapporten kan också vara ett stöd i att undersöka vilka möjligheter det finns att hantera komplexa samhällskonflikter och vilka strategier och åtgärder som kan bidra till att berörda myndigheter kan utveckla en så professionell hantering av konflikterna som möjligt. Syftet är att stödja och bidra till att utveckla svenska myndigheters kapacitet att hantera konflikterna kring rovdjursförvaltningen på ett konstruktivt sätt.
|
|
| 6. |
- Stenberg, Jenny, 1959, et al.
(författare)
-
Att länka miljöeffekter och sociala effekter: Utvärdering av LIP-finansierade bostadsförnyelseprojekt
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Denna utvärdering av LIP-finasierade bostadsförnyelseprojekt, s.k. flerdimensio-nella projekt, kom till stånd för att det finns ett intresse från Naturvårdsverket av att ta fram kunskap om vilket samspel som finns mellan miljöeffekter och sociala effekter i denna typ av nationella satsningar. Förutom att fokusera på miljöeffekter, har vi således också studerat hur de boende har varit inblandade i arbetet och i vilken mån lokalt anställda och boende varit involverade i en lärandeprocess med bestående resultat. Vi har också tittat på om områdets attraktivitet har förändrats.Utvärderingen har lagts upp på ett sätt som är inspirerat av fallstudiemetodik och i studien ingår tio projekt. Analysen vilar på i princip fyra olika typer av information en miljömatris, en massmediastudie, en intervjuundersökning av boende och anställda samt statistiska data om re-spektive bostadsområde.De teorier vi valt att använda för analys av den samlade empirin MAINtetra (Kain 2003) är en tankemodell avsedd att bistå i sökandet efter ökad förståelse om och kunskapsinhämtning gällande komplexa problem från en mångtydig verklighet. Den underlättar alltså möjligheten att relatera olika kunskapsområden till varandra för att öka förståelsen för hur de olika delarna berör varandra i perspektivet hållbar utveckling. Sammantaget visar utvärderingen att det är nödvändigt att länka miljöaspekter och sociala aspekter för att få långvarig effekt och för att få ett helhetsperspektiv. Detta är knappast ett kontroversiellt resultat även om ett sådant arbetssätt är långt ifrån praxis i samhället. Det som är mest intressant är kanske heller inte att detta samband är viktigt. Utvärderingen visar snarare på hur miljöaspekter och sociala aspekter hänger samman. Denna förståelse och kunskap är viktig, eftersom det är den som ger individer anledning till att förändra sina beteendemönster.
|
|
| 7. |
- Anshelm, Jonas, 1960-
(författare)
-
Kraftproduktion och miljöopinion : Kritiken av vindkraftens miljöpåverkan och den som riktats mot övriga kraftslag
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Alla typer av storskalig elproduktion i Sverige har mött någon sorts miljömotstånd, och kan sägas stå i konflikt med ett eller flera av de nationella miljömålen. Detta innebär att valet av energislag inte endast handlar om teknisk-ekonomiska beräkningar utan också involverar beslut om vilka miljökonsekvenser som är att föredra, och även vilken miljöopinion som ska hörsammas. Argumenten mot användandet av en viss energikälla bestämmer delvis vilka argument som kan aktualiseras i relation till en annan energikälla. Föreliggande rapport analyserar miljöopinionen mot vindkraft i Sverige och skillnader mellan denna opinion och andra energirelaterade miljöopinioner.Formuleringen av en vindkraftsopinion Vindkraft förespråkades under 1980-talet kraftigt av den miljörörelse som protesterade mot kärnkraft, men ett överskott av el under perioden innebar att en rad statliga utredningar enhälligt konstaterade att vindkraft inte skulle kunna konkurrera på energimarknaden inom en överskådlig framtid. Detta innebar att det vid 1990-talets inledning endast fanns ett fåtal vindkraftverk i Sverige. Under början av det nya milleniet började situationen förändras, och stora statliga investeringar har radikalt ändrat förutsättningarna för produktionen av vindkraftsel. Idag identifieras vindkraft från statligt håll som en av de viktigaste delarna i elproduktionsmixen inför framtiden. Denna förändring kan givetvis förklaras med beslutet om att utöka andelen förnybara energikällor i den svenska energimixen till 50 % till år 2020.Det miljömässigt motiverade motståndet mot vindkraft kan te sig överraskande mot bakgrund av tre faktorer. För det första har vindkraften historiskt alltid identifierats som det hållbara alternativet till kärnkraft. För det andra visar opinionsundersökningar oftast att vindkraften åtnjuter ett brett stöd hos allmänheten, och för det tredje finns en bred konsensus inom ekologisk och biologisk forskning om att vindkraft är den energikälla som är minst förknippad med skadliga effekter på ekosystem. Vid en jämförelse mellan miljöopinionen mot vindkraft och den som riktats mot de andra energislagen, står det klart att en unik aspekt av den förra är att argumenten mot dess användning formulerats långt innan en storskalig utbyggnad ens var planerad. Argumenten mot vattenkraft, kärnkraft och biobränslen formulerades när infrastrukturen för elproduktion redan byggts ut i stor skala och flera år efter att utbyggnadsplanerna hade sett dagens ljus. I fallet med vindkraft fastlades de motargument vilka utgör grunden för opinionen ännu idag redan på 1970-talet. Dessa argument formulerades först i statliga utredningar och gick ut på två saker: att vindkraften var otillräcklig ur effektivitetssynpunkt, och att den förstörde den visuella miljön. Argumentet om visuell störning är intressant på så vis att det är endast gällande vindkraft som statliga utredningar och propositioner har intagit en estetisk ståndpunkt. Den närmaste parallellen i svensk miljöhistoria är opinionen mot vattenkraft, men i det fallet krävdes att argumenten översattes till vetenskapliga argument om hot mot biodiversiteten för att motståndet skulle bli effektivt. I det fallet var det också miljöorganisationer och lokala aktionsgrupper som reste invändningar på estetiska grundvalar och inte regeringen och statliga myndigheter. Även om det rent hypotetiskt går att föreställa sig liknande argument kan resas mot övriga energislag, är det markant att så endast skett från statligt håll just i förhållande till vindkraften.Den logiska slutsatsen som följer av detta är att elbolag och politiker på 70- och 80-talet var överens om att kärnkraft och vattenkraft skulle utgöra Sveriges huvudsakliga källor till elförsörjning under överskådlig framtid. Det miljövärnande argumentet kunde fogas till diskussionen som extra tyngd.Under denna tid fanns det hos miljöorganisationer och allmänhet ett stort stöd för idén om utbyggnad av vindkraft, och motargumenten uttrycktes alltså huvudsakligen inom statliga utredningar, officiella energirapporter etc. När statliga aktörer bytte fot i vindkraftsfrågan i början av 2000-talet till följd av klimatlarmens påverkan på det politiska klimatet, fanns det således redan en vindkraftskritisk diskurs tillgänglig. När lokala protestgrupper började protestera mot storskalig vindkraftsutbyggnad var det också huvudsakligen denna diskurs som utnyttjades. Vindkraftsmotståndet ökade i takt med vindkraftens utbyggnad under 2000-talets första årtionde, och ett nationellt nätverk av lokala organisationer vid namn Föreningen Svenskt Landskapsskydd skapades. År 2009 hade föreningen enligt egen uppgift 15 000 medlemmar.Miljöopinionen mot vindkraft bygger på två relaterade konfliktfrågor. Den första gäller spänningen mellan det lokala och globala: kan globala miljöhänsyn motivera en politik som leder till negativa miljökonsekvenser på lokal nivå? Den andra gäller spänningen mellan expertkunskap och lokal kunskap, och är relaterad till den första. Biologer, ekologer, miljöadministratörer och andra professionella aktörer ser inte något fundamentalt miljöproblem i relation till vindkraftsutbyggnad. Lokala grupper däremot, vilka inte har tillgång till expertkunskap, betraktar vindkraften som ett reellt hot mot sin subjektiva upplevelse av det lokala landskapet. Frågan som ställs handlar därmed om vems och vilken typ av kunskap som ska värderas högst.Det finns även en annan aspekt av konflikten mellan lokal kunskap och expertkunskap som förtjänar att lyftas fram, nämligen frågan om rättvis resursfördelning. I protester mot vindkraft åberopas ofta en idé om att landets urbana centra exploaterar landsbygden genom att lägga beslag på dess resurser och mark utan att ge tillbörlig kompensation. Enligt detta synsätt utgör vindkraftsutbyggnaden bara ännu ett led i en lång historia av centrums exploatering av periferin. Kritiker pekar på att vindkraft aldrig har lett till lokal tillväxt och ökad sysselsättning.Slutligen måste även skaldimensionen belysas. Innan storskalig utbyggnad av vindkraft blev aktuell i början av 2000-talet fanns det som sagt ingen bred miljöopinion. Planerna på utbyggnad har i Sverige alltid förutsatt ett behov av stora vindkraftsparker, och kritiken mot vindkraft fokuserar ofta just på anläggningarnas storskalighet. I denna kontext är det värt att lägga märke till de annorlunda exemplen från Tyskland och Danmark, där en decentraliserad vindkraftsinfrastruktur med huvudsakligen kooperativa och lokalt förankrade ägandeformer, har mött väldigt litet motstånd.Fyra huvudsakliga skillnader Den första viktiga aspekten att lägga märke till vid en jämförelse med andra energirelaterade miljöopinioner är det faktum att vindkraft alltid förknippats med miljömässig hållbarhet. Av denna anledning är det omöjligt för dess motståndare att argumentera mot vindkraftsutbyggnaden från ett ekologiskt hållbarhetsperspektiv. Det skulle inte heller vara strategiskt av vindkraftsmotståndarna att hävda vikten av att prioritera ett orört landskap framför balanserade ekosystem, vilket ofta är vad som ligger i vågskålen när andra energikällor kritiseras (åtminstone när det gäller biobränslen och vattenkraft). Det alternativ som återstår för vindkraftsopinionen är således att andra energislag är att föredra. Med andra ord är alla vindkraftsmotståndare, med undantag för den lilla minoritet som hävdar behovet av att minska all typ av elproduktion, mer eller mindre tvungna att försvara de andra energislagen under överskådlig framtid. Och detta försvar måste göras på estetiska grundvalar och utifrån idén om individens rätt till en subjektiv naturupplevelse.En andra aspekt som är viktig att belysa är bristen på möjlighet att översätta vindkraftsmotståndet till vetenskapliga utsagor. Alla andra energirelaterade miljöopinioner har lyckats uttrycka sitt motstånd i vetenskapliga termer, vilket har förlänat protesterna tyngd. Den närmsta parallellen till vindkraftsmotståndet utgörs av opinionen mot vattenkraft, som när den tog form under 1950-talet använde liknande estetiska argument mot utbyggnad. Först när vattenkraftsmotståndet på vetenskaplig grund kunde börja hävda att en utbyggnad inte var acceptabel, eftersom denna kunde hota biodiversitet och unikt forskningsmaterial, vann det gehör i riksdagen. Kritiken av vattenkraften kunde också fokusera på det globala värdet av Sveriges unika älvar, och på så vis kombinera ett lokalt perspektiv med ett nationellt och globalt. Kritiker av biobränslen har kunnat hävda det nationella intresset av att inte riskera skogarnas biodiversitet, och kärnkraftsmotståndet har såklart alltid utgått från ett globalt perspektiv. Vindkraftsopinionen är unik i sällskapet på så vis att den inte lyckats finna förankring i forskning, varken vad gäller hot mot biodiversitet eller mänsklig hälsa. Det är rimligt att anta att detta försvagar dess kraft som politisk opinion, samtidigt som det gör motståndet till en utpräglat lokal angelägenhet, centrerad kring det lokala intresserat av landskapsbevarande. Bristen på vetenskaplig förankring innebär också att vindkraftsmotståndet måste fokusera på nuet eller åtminstone den nära framtiden, till skillnad från andra miljöopinioner, i synnerhet kärnkraftsopinionen. Kritiker av andra energislag kan fokusera på det faktum att potentiella miljöskador är irreversibla, medan detta inte är möjligt för vindkraftsmotståndet.Den tredje viktiga skillnaden, vilken nämndes tidigare, är att argumenten mot vindkraft formulerades långt innan en storskalig utbyggnad ens var påtänkt, samt det faktum att detta gjordes inom riksdagen och inte av utomparlamentariska grupper. Andra
|
|
| 8. |
- Bengtsson Ryberg, Johanna, et al.
(författare)
-
The Effects of Wind Power on Human Interests : A Synthesis
- 2013
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- PrefaceThere is a great need for knowledge concerning the impacts of wind power on humans, landscapes, the marine environment, birds, bats and other mammals.Previous studies of these environmental impacts have lacked an overall view of the effects. This has led to deficiencies in the processes surrounding the establishment of new wind farms. Vindval is a knowledge programme undertaken as a collaboration between the Swedish Energy Agency and the Swedish Environmental Protection Agency. Its aim is to gather and communicate scientific knowledge about the impacts of wind power on people and the natural environment. The programme continues until 2013.Vindval comprises some 30 individual research projects, together with four synthesis projects. Syntheses are prepared by experts, who compile and assess overall research results and experience regarding the effects of wind power in four different areas – humans, birds/bats, marine life and terrestrial mammals.The results of this research and synthesis work will provide a basis for environmental impact assessments and for the planning and permitting processes associated with wind power installations. Vindval requires high standards in the review and approval of research proposals, in order to ensure high-quality reports. The same high standards apply to the reporting, approval and publication of research results from the projects.This report was written by Johanna Bengtsson Ryberg, Gösta Bluhm, Karl Bolin, Bosse Bodén, Kristina Ek, Karin Hammarlund, Marianne Henningsson, Inga-Lena Hannukka, Carina Johansson, Sofia Jönsson, Sanna Mels, Tom Mels, Mats Nilsson, Erik Skärbäck, Patrik Söderholm, Åsa Waldo, Ingegärd Widerström, Niklas Åkerman.This report is a translation of the previous report in Swedish “Vindkraftens påverkan på människors intressen” (Naturvårdsverket report no 6497). Translated by Sofia Jönsson.The contents of the report are the responsibility of the authors.
|
|
| 9. |
- Dalhammar, Carl
(författare)
-
Lagstiftningens roll i den integrerade produktpolitiken
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med den miljöorienterade produktpolitiken är att förebygga och minska produkters negativa påverkan på miljön och på människors hälsa under produktens hela livscykel. För att detta ska uppnås krävs att alla aktörer tar ett ansvar och att olika styrmedel såväl frivilliga som tvingande utvecklas och kombineras på ett effektivt sätt. I denna rapport redovisas hur lagstiftningen, framförallt den svenska, kan användas för att förbättra produkters miljöprestanda ur ett livscykelperspektiv. I studien ingår även att undersöka hur lagstiftning kan samverka med andra styrmedel och verktyg för att uppnå en mer miljöanpassad produktutveckling. Rapporten utgör en underlagsrapport till Naturvårdsverkets redovisning av regeringsuppdraget om den miljöorienterade produktpolitiken, ”På väg mot miljöanpassade produkter”, Naturvårdsverkets rapport 5225.
|
|
| 10. |
- Dressel, Sabrina, et al.
(författare)
-
En studie av 2021 års licensjakts effekt på attityder till varg
- 2023
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Frågan om jakt på varg bidrar till att legitimera eller öka acceptansen för varg ochvargförvaltning har stötts och blötts inom forskning, politik och förvaltning under många år. Inom såväl politiken som forskningsvärlden råder det delade meningar om huruvida jakten verkligen kan bidra till att öka acceptansen. En anledning till oenigheten är att det saknas evidensbaserade studier som genomförts med tillräckligt hög validitet och tillförlitlighet. Genom sådana studier kan man bekräfta eller förkasta att jakt som förvaltningsåtgärd bidrar till att påverka människors attityder, och i förlängningen beteenden, som till exempel kan bidra till att förebygga illegal jakt.I denna studie valdes genomförandet av vargjakten i Sverige år 2021/2022 ut som en unik möjlighet att med rigorösa metoder fånga upp jaktens eventuella effekter på attityder till varg, vargpolitik och vargförvaltning, samt förtroendet för förvaltande myndigheter. Studien utformades med syfte att undersöka effekterna av licensjakt på varg bland allmänheten, samt bland direkt och indirekt berörda aktörer i vargfrågan. Studien kombinerar kvantitativa och kvalitativa metoder och består av tre moduler: 1) en kartläggning av allmänhetens attityder före (n = 5 470 personer) och efter licensjakten (n = 7 432 personer) i län med licensjakt och utan licensjakt, 2) en intervjustudie med aktörer som är involverade i eller är direkt påverkade av beslutsprocessen rörande licensjakten, och 3) en analys av sociala mediers bevakning av licensjakten för att förstå den bredare samhällsdebatten.En slutsats av den här och tidigare studier är att det finns ett omfattande och stabilt stöd bland allmänheten för jakt på varg om syftet är att reglera vargpopulationen (Dressel m fl, 2021). Licensjakten på varg under 2021, som en enskild förvaltningsåtgärd, har däremot inte visat någon stark effekt på allmänhetens attityder till varg, dess politik och förvaltning eller tillit till förvaltande myndigheter. Den kvantitativa undersökningen fångade några små förändringar men utan ett tydligt mönster. Vissa län blev något mer positiva i vissa aspekter medan andra län blev något mer negativa. Mot bakgrund av teorier om hur attityder förändras, är det rimligt att anta att attityderna inte förändrades eftersom deltagarnas vardag inte påverkades av licensjakten. En slutsats av analysen av förvaltningsprocessen inför, under och efter licensjakten är att den, enligt de intervjuade aktörerna, lider brist på långsiktighet, förutsägbarhet och en gemensam idé om hur man åstadkommer förändring. Mer konkret ifrågasatte de intervjuade aktörerna aspekter relaterade till hela beslutsprocessen (till exempel grunden för vilken en potentiell jakt diskuteras, hur beslutsprocessen är utformad och vem som är involverad i den, samt att resultatet av processen överklagas i domstol). Detta påverkade aktörernas syn på förvaltningssystemet och involverade myndigheter och skapade frustration.En slutsats av analysen av debatten på Twitter och offentliga Facebooksidor är att licensjakten förvisso rönt stor uppmärksamhet och att den är politiserad, men att diskussionerna i mångt och mycket har förts i stuprör där grupper delar och förhåller sig till onlinematerial som är specifikt för just den egna gruppen. Det finns således ingen viral historia, eller någon särskilt inflytelserik resurs (bloggare, diskussionsforum, nyhetssajter, etc.) som på ett genomgripande sätt präglat diskussionerna i dessa grupper under tiden för studien. Generellt verkar det därmed inte finnas stöd för att licensjaktsfrågan skulle ha förändrat exempelvis Facebookgruppernas sätt att agera och fungera vilket i förlängningen betyder att debatten på dessa plattformar har haft en begränsad effekt och räckvidd.
|
|
