| 1. |
|
|
| 2. |
-
Förutsättningar och former för ett nationellt kulturskyddsråd : redovisning av regeringsuppdrag Ku2023/00471
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Regeringen har gett Riksantikvarieämbetet i uppdrag att utreda de organisatoriska och juridiska förutsättningarna för att inrätta ett nationellt kulturskyddsråd. Utgångspunkterna är att ett nationellt kulturskyddsråd ska verka för att kultursektorn är rustad för att skydda kulturarvet samt har god beredskap för att kunna upprätthålla verksamheten vid höjd beredskap eller krig. Därutöver bör ett kulturskyddsråd kunna bidra till kompetenshöjning och samordna relevanta aktörer i frågor som rörkultursektorns beredskapsplanering och som bör eller måste lösas i samverkan eller där berörda kulturinstitutioner inte har förutsättningar att agera på egen hand.Behovskartläggning och dialog med berörda aktörer visar att det finns stora behov av samordning och stöd i beredskapsarbetet för skydd av kulturarv. Det framkommer också behov av information och kompetenshöjande åtgärder som stöd i beredskapsplaneringen för att kunna upprätthålla verksamheter under kris och krig.
|
|
| 3. |
-
God samlingsförvaltning : stöd i hantering av mänskliga kvarlevor i museisamlingar
- 2020
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Detta dokument riktar sig till museer i Sverige, med samlingar som innehåller mänskliga kvarlevor. Dokumentets syfte är att stödja museerna internt i organisationen och externt i kontakt med det omgivande samhället. Det är till för alla typer av museer, men olika museer kan stöta på olika frågeställningar beroende på organisationsform, samlingarnas storlek eller typ av samling. Alla museer bör därför sätta upp sina egna policydokument och rutiner som är anpassade för det egna museets behov och villkor. Även andra organisationer med museiliknande samlingar kan ha nytta av dokumentet.
|
|
| 4. |
- Hanna, Malmsten
(författare)
-
Museernas samhällsrelevans : en kunskapsöversikt över museers bidrag till social hållbarhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I samhället finns förväntningar på att museerna ska engagera sig i hållbar utveckling. Svenska staten och stora internationella organisationer ser museerna som samhällsrelevanta aktörer som bidrar till en hållbar framtid. Däremot har museer i Sverige ingen skyldighet att driva hållbarhetsfrågorna framåt – snarare handlar det just om en förväntan utifrån, och om sektorns eller enskilda museers självpåtagna uppdrag. Hållbarhetsarbete upplevs av många som stort och resurs-krävande, och det finns en viss osäkerhet kring vad hållbarhetsbegreppen innebär i praktiken. Social hållbarhet upplevs som ett vagt begrepp och därför svårt att förhålla sig till.Det finns många exempel på hur museer bidrar till samhällsutvecklingen. Samlingarna är en del av samhällets kollektiva minne och en resurs för folkbildning, samt en tillförlitlig källa som stödjer ett brett utbud av forskning och innovation. Museer har ett starkt samarbete med skolväsendet och är en demokratisk arena för samtal och reflektion. Museerna bidrar storskaligt till människors välbefinnande, då museimiljön möjliggör förståelse mellan grupper och skapar en känsla av tillhörighet. Kulturutövande främjar samarbeten och mångfald i samhället. Museernas tillgängliggörande av kulturella resurser har bevisats leda till människors ökade välmående.Allt detta gör att det finns förhoppningar på att museer kan stärka samhällets hållbara utveckling, men det finns utmaningar: brist på resurser, svårigheter att nå ut till ny publik och tillfällen när verksamheten motverkar hållbarhetsmålen trots goda intentioner. Museer i Sverige verkar i en demokratisk kontext som inte bör tas för given och risken för att museers inflytande kan missbrukas bör tas på allvar.Den här kunskapsöversikten är ett övergripande underlag om museer och social hållbarhet för Riksantikvarieämbetet, men kan också användas av andra som arbetar med museifrågor.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
-
Uppföljning av hur museilagen tillämpas : med fokus på ansvarsfördelning enligt lagens 5 §
- 2024
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna rapport beskriver Riksantikvarieämbetet den uppföljning av tillämpningen av museilagen (2017:563) som myndigheten genomförde under 2023. Museilagen infördes 2017 som den första samlande lagen för museiområdet i Sverige. Redan året efter fick Riksantikvarieämbetet ett regeringsuppdrag att följa och redovisa hur den nya lagen tillämpas. Eftersom lagen då var ny valde myndigheten att göra en ”nollmätning” för att skapa en grund och utgångsvärden för att kunna följa upp de områden som museilagen reglerar och se förändringar över tid. Sommaren 2023 genomförde Riksantikvarieämbetet en ny uppföljning för att undersöka tillämpningen av museilagen, med fokus på museilagen 5 § Museihuvudmännen ska säkerställa att ett museum har ett bestämmande inflytande över verksamhetens innehåll. Uppföljningen gjordes i form av en enkätundersökning med möjlighet till fritextsvar. Mottagare var statliga, regionala och kommunala museer samt huvudmän på kommunal och regional nivå. Uppföljningen utgick från två övergripande frågeställningar: Har någon förändring skett gällande ansvarsfördelning och principen om armlängds avstånd sedan uppföljningen 2019? samt På vilket sätt har museilagen sedan 2019 resulterat i nya strukturer, arbetssätt och forum? Utifrån de svar som inkom har Riksantikvarieämbetet gjort ett antal generella iakttagelser rörande hur museilagen tillämpas avseende 5 §.
|
|
| 8. |
- Andersson Jensen, Marika
(författare)
-
Riksantikvarieämbetets utgivning : en förstudie av arbetsprocessen: rapport från ett FoU-projekt
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Riksantikvarieämbetet är en statlig myndighet med en lång historia och med en lång tradition av att ge ut publikationer av vikt för den svenska kulturmiljövården. Vitterhetsakademiens bibliotek har sedan 2006 succesivt digitiserat delar av myndighetens utgivning inom ramen för olika projekt. Den långsiktiga ambitionen är att digitisera Riksantikvarieämbetets samlade utgivning för att ytterligare stärka myndighetens digitala erbjudande till stöd för forskning och förvaltning. Detta ligger helt i linje med myndighetens mål såsom de uttrycks i bland annat dess instruktion. Syftet med föreliggande förstudie har varit att utvärdera arbetets förutsättningar såväl praktiskt, tekniskt och juridiskt som ekonomiskt. Pilotdigitiseringen som genomfördes inom förstudien har identifierat olika arbetsmoment, kostnader och tidsåtgång. Arbetsmomenten innefattar förarbete, urval och efterarbete såväl som metadatasättning och tillgängliggörande. Målet har varit att skapa ett underlag inför kommande digitiseringprojekt på biblioteket.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
