| 1. |
|
|
| 2. |
- Hrelja, Robert, 1974-, et al.
(författare)
-
Dömd till samverkan! : En kunskapsöversikt
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Skapandet av en effektiv kollektivtrafik kräver i ökande grad samverkan mellan formellt självständiga organisationer. I denna kunskapsöversikt diskuteras samverkan mellan offentliga och privata organisationer samt resenärer. Syftet är att öka den begreppsmässiga förståelsen av samverkan på kollektivtrafikområdet. Den gör det genom att definiera samverkan, och diskutera vilka kvaliteter som möjliggör väl fungerande samverkan. Kunskapsöversikten börjar med att beskriva tidigare kollektivtrafikforskning om samverkan. Därefter beskrivs vilka slutsatser som finns om samverkan i andra för kollektivtrafiken analytiskt intressanta forskningsfält. En slutsats är att samverkan kan definieras som försök att överkomma problem med kollektivt handlade, och försök att förändra en situation där ömsesidigt beroende aktörer agerar självständigt, till en situation där de agerar samfällt för att uppnå gemensamma mål. Samverkan ska enligt denna definition förstås som en mer sofistikerad form av kollektivt handlande än vad som menas med begrepp som samordning eller koordination. Väl fungerande samverkan kan beskrivas som en form av ”samhandling”. Motsatsen kan beskrivas vara ”förhandling”. I samhandling utforskar formellt självständiga organisationer gemensamma nyttor, och uppnår mer än om de hade agerat självständigt. Samhandling kan ses som ett stegvist tillitsbygge som förutsätter kvaliteter som ett ömsesidigt förtroende, förståelse av andra organisationers drivkrafter, gemensam problemformulering. Den måste även vara tydligt handlingsinriktad.
|
|
| 3. |
- Ihlström, Jonas, 1981-, et al.
(författare)
-
Hot och våld mot bussförare och tågvärdar
- 2017
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I studien har befintlig statistik över inrapporterat hot och våld bland bussförare och tågvärdar analyserats. Den kvalitativ ansatsen i studien bygger på intervjuer med medarbetare och chefer i trafikföretagen. Sammanlagt har 29 bussförare och tågvärdar intervjuats (16 tågvärdar och 12 bussförare), samt 7 chefer i olika befattningar i de två bolagen. Med detta som utgångspunkt har ett antal potentiala åtgärder identiferats och kategoriserats som aktörssamverkan eller organisationsutveckling. Aktörssamverkan handlar om att utveckla samverkan och tydligheten mot kund i avgörande frågor som biljettaviseringer etc. Det är framförallt samverkan mellan trafikföretag och kollektivtrafikmyndighet som är avgörande. Självklart ska även förarna vara med i denna dialog. Organisationsutveckling handlar om att ta fram, tydligt kommunicera och följa upp riktlinjer till förare och tågvärdare. Detta är framförallt viktigt när det gäller färdbeviskontroll. Det handlar även om att förbättra tillbudsrapporteringen och de förutsättningar och vilkor som desas omges med. Det måste vara tydligt att rapporteringen är viktigt, vad som ska rapporteras, när och hur, men även vad den leder till. Vidare är värderingar och värdegrundsarbete en sannolikt en viktig fråga att jobba med. I detta ingår att ha en gemensam sund företagskultur, en tydlighet i vilken roll medarbetare har i olika situationer, diskrimineringsgrunder etc. Medarbetarperspektiv är en viktigt dimension. Att se till att de förare och tågvärdar har en repetoar med svar till de som inte vill visa giligt färdbevis förväntas vara en lämplig åtgärd.
|
|
| 4. |
- Stave, Christina, 1957-, et al.
(författare)
-
Jämställdhetskultur : En enkät för att mäta attityder till jämställdhet
- 2023
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Könsfördelningen inom transportbranschen är fortfarande ojämn i Sverige. Att beräkna fördelningen av kön, löner och befattningar räcker inte för att ändra denna obalans; vi behöver studera attityder och normer, som kan kallas ”jämställdhetskultur”. Kvalitativ jämställdhet sätter fokus på mäns och kvinnors livsvillkor, värderingar och ideal som påverkar allas möjligheter att utöva inflytande på arbetsplatsen och i samhället för att påverka utvecklingen inom forskning och industri samt föra fram och belysa aspekter som annars riskerar att förbises.Från en litteraturöversikt identifierades indikatorer för att utveckla ett instrument för att mäta och utvärdera jämställdhetskultur. Instrumentet, i form av en webbenkät med bedömning av påståenden om hur jämställdhetsfrågor hanteras på en arbetsplats, testades inom Sjöfartsverket. Resultaten visade på en överlag hög jämställdhetskultur men indikerade svaga områden som därefter kunde hanteras inom organisationen. Signifikanta skillnader hittades där män i högre grad än kvinnor trodde att arbetsplatsen var tillräckligt jämställd och att ingen var utestängd på grund av kön. Kvinnor ansåg att gruppen hade bättre kunskap om mål och strategier för jämställdhet och svarade att de oftare talade om hur de skulle öka jämställheten.Enkätresultaten har potential att identifiera styrkor och svagheter som underlag för aktiviteter och lärande.
|
|
| 5. |
- Ahlström, Christer, et al.
(författare)
-
Performance of a one-camera and a three-camera system
- 2010
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Driving and operating a vehicle is to a great extent a visual task. In driver behaviour studies it is therefore important to be able to measure where the driver is looking. Today this can be done unobtrusively and remotely in real-time with camera based eye tracking. The most common remote eye tracking systems use multiple cameras in order to give satisfactory results. However, promising results using only one camera has recently emerged on the market. The main objective of this study is to compare eye tracking systems with one and three cameras, respectively, during various measurement conditions.A total of 53 participants were enrolled in the study. Data from the two eye trackers were acquired and analysed in terms of availability, accuracy and precision. The results indicate that both availability and accuracy are affected by many different factors. The most important factors are the number of cameras that is used and the angular distance from straight ahead. In the central region (straight ahead) both one-camera and three-camera systems have a high degree of accuracy and availability, but with increasing distance from the central region, the results deteriorate. This effect falls harder upon the one-camera system. Interestingly, there were no significant effects when wearing glasses in either availability or accuracy. There was however an interaction effect between distance and glasses.Advantages with a one-camera system are that it is cheaper, easier to operate and easier to install in a vehicle. A multi-camera system will, on the other hand, provide higher availability and accuracy for areas that are far from the road centre. A one-camera system is thus mostly suitable for in-vehicle applications such as systems that warn drivers for sleepiness or distraction while multi-camera solutions are preferable for research purposes.
|
|
| 6. |
- Antonson, Hans, et al.
(författare)
-
Turistvägar och näringsutveckling : trafikantupplevelser och planeringskriterier
- 2007
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- VTI and the Norwegian Institute of Transport Economics (TØI) have at the request of the Swedish Road Administration carried out a research and development project concerning tourist routes in Sweden. The project was done in two parts, one literature study with examples of how other countries work with tourist routes and one field study about the opinions of visitors and business operators along two Swedish tourist routes (the present publication). The two tourist routes which have been studied are Tourist Route Gränna-Ödeshög-Rök in the Counties of Jönköping and Östergötland, and Tourist Route Kullaberg in the County of Skåne. The study of the experiences of the business operators, the visitors' willingness to pay and a deepened analysis of the landscape was only done along the Gränna route. As for the experiences of the visitors the data for the two Swedish tourist routes have been compared with similar data from a Norwegian tourist route, Tourist Route Sognefjell.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Berg, Jessica, 1975-, et al.
(författare)
-
Bilisters användande av parkeringsanläggningar i centrala Göteborg : Orsaker, behov och konsekvenser för olika grupper
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Allt fler kommuner arbetar för att minska antalet parkeringsplatser i centrala delar. I Göteborg kommer ca 5 000 parkeringsplatser att försvinna under de kommande åren. Syftet med föreliggande studie är att undersöka orsaker till att människor utnyttjar parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Studien baseras på intervjuer med totalt 71 parkerare vid tre parkeringsanläggningar i centrala Göteborg. Som analysverktyg har idealtyper använts för att lyfta fram kärnan i intervjumaterialet och skapa ett sammanhang. Nio idealtyper identifierades i materialet vilka beskriver varför människor använder bilen och parkeringsanläggningar i centrala Göteborg, såsom brist på alternativ till bilen, stressig vardag, säsongsbunden användning, bilen som en rättighet, för att överbrygga långa avstånd, pragmatik, och för att turista. Resultatet visar att incitament att köra bil och möjligheten att välja transportmedel påverkas såväl av vardagens strukturer som attityder och erfarenheter kopplat till olika transportmedel och transportsystem. Slutsatserna är att ju mer komplext vardagsliv människor har, desto mer kommer arbetsliv och privatliv att påverkas av parkeringsåtgärder. Kollektivtrafiken upplevs som bristfällig och tidskrävande men många ser också kollektivtrafik som ett fullgott alternativ till bilen.
|
|
| 9. |
- Berg, Jessica, et al.
(författare)
-
Är bilberoende och tidsbrist ett hinder för ökat kollektivtrafikresande? : En kvalitativ aktivitetsbaserad studie
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet är att testa i vilken utsträckning olika hushåll i arbetsmarknadsregionen Göteborg idag kan utföra sina vardagliga aktiviteter genom minskat bilresande och ökad användning av alternativa transportslag såsom kollektivtrafik, cykel och gång, samt att peka på lösningar som ur ett vardagslivsperspektiv fungerar. Studien baseras på tidsdagböcker från sex hushåll. Tidsdagböckerna genomfördes av SCB år 1996. Tre hushålltyper har valts ut: sammanboende småbarnsföräldrar, ensamstående föräldrar, samt sammanboende personer 45 – 64 år utan hemmavarande barn.Analyser visar på ett antal restriktioner som begränsar hushållens möjligheter och vilja att använda kollektivtrafik. Den kvalitativa metod som har använts i studien synliggör hushålls resmönster och val av transportmedel på ett pedagogiskt sätt vilket ökar förståelsen för vad som ligger bakom kvantitativa aggregerade modeller för transportplanering. Metoden kan rekommenderas för att studera transportmönster och möjligheter att göra förändringar i färdmedelsval hos resenärer i andra geografiska kontexter, såväl i större som i mindre tätorter.
|
|
| 10. |
|
|
