| 1. |
|
|
| 2. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Kris och kontinuitet
- 2008
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Brorström, Björn, et al.
(författare)
-
Från tyst vår till het sommar : att implementera hållbar utveckling vid ett akademiskt lärosäte
- 2018
-
Rapport (refereegranskat)abstract
- Agenda 2030 formulerar målen för en hållbar utveckling och en hållbar värld. Det är snart 2030 och mycket behöver göras för att nå målen och skapa ekonomisk stabilitet, samhällelig rättvisa och begränsa klimatförändringarna. Vi lägger bakom oss en onormalt het och torr sommar och en stark bekräftelse på att någonting inte står rätt till. Alla har ansvar för att bidra till att vända utvecklingen, inte minst universitet och högskolor som institutioner har en synnerligen viktig uppgift att i utbildning, forskning, samverkan och på campus fokusera på hållbar utveckling. För tio år sedan skedde en satsning vid Högskolan i Borås med målsättningen att bli bäst på hållbar utveckling och ett föredöme för andra, men framför allt att bidra, på det sätt en högskola måste, till en hållbar utveckling. I rapporten beskrivs utgångspunkter för utvecklingsarbetet, hur högskolan har gått tillväga, vilka resultat som uppnåtts, förklaringar till framgångar och motgångar och vad som är nästa steg för att bli det hållbara lärosätet. Ett fortsatt oförtrutet arbete behöver bedrivas, nya ambitiösa mål och strategier formuleras och alltfler studenter och medarbetare engageras. Rapporten är författad av Björn Brorström och Birgitta Påhlsson, som både varit aktiva i det förändringsarbete som har bedrivits.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
- Persson, Nils-Krister, et al.
(författare)
-
Re: en ny samhällssektor spirar
- 2016
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Resurser och hållbarhet är nära förknippade. Hållbarhet innebär att hushålla med resurser - materiella, miljömässiga och mänskliga. Och hushållning är per definition kärnan i ekonomi. Man börjar alltmer se framväxten av en hel arsenal av verktyg och förhållnings- och angreppssätt för att bygga hållbarhet. Detta förenas av ett synsätt att det som hitintills setts om avfall och värdelöst, och rent utav besvärligt att ta hand om, nu blir en värdefull resurs. Det glömda och gömda kommer åter. Faktum är att många ord och begrepp kring detta börjar på just åter- eller re- . Internationellt talar man om Redesign, Recycling, Remake, Recycle, Recraft, Reuse, Recreate, Reclaim, Reduce, Repair, Refashion.Vad är då allt detta? Ja, vill man dra det långt, är det inte mindre än framväxten av ett nyvunnet sätt att tänka, ja av en ny samhällssektor, en bransch och en industri, sammanbundet av filosofin att återanvändningen, spillminskningen, vidarebruket, efterlivet anses som viktiga faktorer för ett miljömedvetet samhälle. Re: blir paraplytermen för detta. I denna antologi av forskare från skilda discipliner vid Högskolan i Borås lyfts ett antal av dessa begrepp inom Re: fram.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Brante, Thomas, et al.
(författare)
-
Profession och vetenskap : idéer och strategier för ett professionslärosäte
- 2009
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Förord av Björn Brorström, Prorektor Högskolan i Borås Ett professionslärosäte bedriver utbildning och forskning på vetenskaplig grund. Vetenskapliga metoder tillämpas och framkomna resultat prövas för att säkra tillförlitlighet och relevans. Förmågan att problematisera, formulera frågor och välja lämpliga metoder för att besvara frågor är egenskaper för god forskning och utmärkande för en stark utbildnings- och forskningsmiljö. Vid ett professionslärosäte finns samtidigt en stark strävan efter att i utbildning och forskning ta till vara den kunskap och de erfarenheter som professioner besitter och därigenom säkra en hög grad av praktisk relevans. Växelverkan mellan teori och praktik och erfarenhetsutbyte mellan forskare och praktiker är ständigt pågående. Det finns ingen avslutning på processen utan den pågår utan avbrott. En nödvändig förutsättning för ett fruktbart samarbete är en ömsesidig respekt och vilja att stödja och ifrågasätta varandra. Forskaren måste vara beredd på kritik för bristen på praktisk relevans och professionsföreträdaren måste vara beredd på att förtrogenhetskunskapens lämplighet ifrågasätts. Det är en fråga om med- och mothåll från båda håll i syfte att långsiktigt utveckla teori och praktik. Det är en utmaning att utveckla, etablera och därefter kontinuerligt försvara och förbättra professionslärosätet. Ett led i utvecklingen är att inom ramen för Högskolan i Borås föra en debatt om innebörden av ett professionslärosäte och vad vi behöver göra för att förbättra verksamheten. På uppdrag av rektor Lena Nordholm har medarbetare vid Bibliotekshögskolan utvecklat och ansvarat för en seminarieserie benämnd Profession och vetenskap. Seminarierna spände över ett brett fält. En av många viktiga frågor som diskuterades flitigt var huruvida vi ska forska om professioner, i för eller med, eller kanske alltihop samtidigt. Bidragen publiceras nu i denna antologi som ges ut inom ramen för Högskolan i Borås rapportserie Vetenskap för profession. Rapporten Profession och vetenskap – idéer och strategier för ett professionslärosäte, som redigerats av universitetsadjunkt Maria Lindh, kommer att få stor betydelse inom lärosätet och i vårt samarbete med företrädare för näringsliv, kulturliv och offentlig verksamhet. Jag ser det som en intressant fortsättning att anordna ett antal seminarier med inbjudna representanter för professioner där artiklarna i denna rapport kan ligga till grund för erfarenhetsutbyte och diskussioner.
|
|
| 10. |
- Brorström, Björn
(författare)
-
De-Cermonialisation for Success : Institutions, Reforms and Individuals
- 2007
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Differences in the ways in which organizational units progress might be explained by existing institutions and their organization: the institutional arrangement. Research has indicated the importance of institutional change while being unable, however, to predict the conditions that trigger change. In order to understand and increase our knowledge of how to increase efficiency, it is important to understand the transition from the instrumental to the ceremonial and how and why ceremonial values are questioned and dismantled. This paper contains the condensed results of studies of different types of municipalities. It describes the characteristics and discusses the ways in which changes were implemented. The paper shows that different types of municipalities appear to contain strong ceremonial values, which prevent them from adapting to changed circumstances and to maintain efficiency over time. The existing institutional arrangement needs to be challenged, for example by implementing organizational changes.
|
|
