| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Carlsson-Kanyama, Annika, et al.
(författare)
-
Energieffektivisering i bostaden. Förändringar i hushållsarbete för kvinnor och män.
- 2005
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med projektet har varit att kartlägga och analysera hur kvinnors och mäns vardagsliv förändras då de deltar i ett energibesparingsprojekt, avseende arbetsuppgifter, ansvarsfördelning och energieffektivt beteende. Detta omfattar förändringar i hemmets sysslor för män och kvinnor, hur mäns och kvinnors tidsanvändning och arbetsbörda förändrats, liksom deras vilja att delta i åtgärder för energisparande. Ett ytterligare syfte har varit att bättre förstå hur vardagslivet för män och kvinnor förändras på kort såväl som på lång sikt då man energihushållar i hemmet. En fråga i detta sammanhang är huruvida det utvecklas nya mönster för ansvarstagande i hemmet, som för med sig att den traditionella uppdelningen i manliga och kvinnliga uppgifter i hemmet luckras upp eller förstärks. En viktig uppgift har varit att ta fram och analysera ett empiriskt material genom att göra ett antal intervjuer med hushåll som deltagit i endera av tre olika typer av energisparprojekt/kampanjer som genomförts eller genomförs i Sverige. Till detta har fogats en teoretisk del med utgångspunkt i tidigare forskning om hushållens beteenden och beredskap för att spara energi och olika styrmedels effektivitet som incitament för att effektivisera sin egen energianvändning.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Carlsson-Kanyama, Annika, et al.
(författare)
-
Hushållskunder på elmarknaden: Värderingar och beteenden
- 2004
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Man kan identifiera fem stora kundsegment på energimarknaden, nämligen hushåll i småhuslägenheter, hushåll i flerbostadshusens lägenheter, fastighetsägare till flerbostadshus, unga hushåll samt medelålders och äldre hushåll. Jämfört med energiföretagens andra kundsegment inom exempelvis industri, handel, service eller myndigheter är hushållssegmenten oorganiserade. De innehåller många hushåll med begränsat tekniskt kunnande, begränsad kunskap och förmåga att diskutera sin energisituation med energiföretagen, men däremot en betydande praktisk och beteendemässig vilja och erfarenhet att inrätta beteende och livsstil i en mera energieffektiv riktning. I synnerhet gäller detta i de äldre hushållen. De väsentliga parametrarna finns redan för att utveckla en informationsstrategi med ett behovsanpassat innehåll för varje målgrupp inom hushållens kundsegment på energimarknaden. Ur ett samhälleligt perspektiv visar resultaten att beteenderelaterade energisparpotentialer finns och även i vilka grupper de redan är uppfyllda. I det senare fallet har kombinationer av styrmedel över tid bidragit till ett energieffektivt beteende. En viktig erfarenhet för många hushåll har varit oljekriserna på 1970-talet. För att man skall kunna ta tillvarata de potentialer som ännu inte utnyttjats krävs olika styrmedel som varierar från ren information till produktutveckling samt kombinationer av dessa. Dagens nivåer på energianvändning i bostäderna är till vissa delar generationsberoende. Om framtida generationer eller dagens unga kommer att anlägga samma energisnåla beteenden som dagens äldre är ovisst. Vissa beteenden är enbart betingade av tidsknapphet och bekvämlighet. Det finns dock fortfarande utrymme för många typer av energieffektivisering i hushållen.
|
|
| 7. |
- Carlsson-Kanyama, Annika, et al.
(författare)
-
Miljöpolitik och styrmedel. Två fallstudier: Kött och kläder
- 2006
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Många olika aktörer är på skilda sätt involverade under en produkts livscykel. Samhällets miljöpolitik syftar till hushållning med råvaror som resurser och att undvika eller minska negativ. Den första fallstudien behandlar kött och har sitt huvudsakliga fokus på miljöpolitikens styrmedel kring produktion och distribution, med utblick mot konsumtions- och avfallsfaserna. Livsmedelsprodukter har en lång historia i styrmedelstillämpning. De tidiga åtgärderna går mer än hundra år tillbaka i tiden och inriktar sig framför allt på säkra och hälsosamma produkter. Åtgärder kring miljö, både när det gäller produkter och djurhållning, kommer in i produktcykeln betydligt senare. Den andra fallstudien behandlar kläder. Även i denna fallstudie ligger fokus på produktion och distribution, men med några utblickar mot konsumtionsfasen. Klädprodukter kännetecknas av att tillverkningen alltmera flyttat utomlands. Nationell miljöpolitik får betydande svårigheter att påverka val av råvaror och kemikalier under produktionsprocessen. Samtidigt är kläder en produkt med tämligen kort användningstid. Moden och trender gör att kläder fort blir omoderna och kasseras. Produktionen har globaliserats medan konsumtion och avfallshantering är nationella.
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
|
|
