SwePub
Tyck till om SwePub Sök här!
Sök i SwePub databas

  Utökad sökning

Träfflista för sökning "hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) ;mspu:(report);pers:(Martinsson Johan 1975)"

Sökning: hsv:(SAMHÄLLSVETENSKAP) > Rapport > Martinsson Johan 1975

  • Resultat 1-10 av 40
Sortera/gruppera träfflistan
   
NumreringReferensOmslagsbildHitta
1.
  •  
2.
  •  
3.
  •  
4.
  • Andersson, Ulrika, 1977, et al. (författare)
  • Västsvenska SOM-undersökningen 2016 - Uppföljning av Vision Västra götaland : SOM-rapport nr 2017:40
  • 2017
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Som en del i utvärderingen av hur väl visioner och målsättningar för Västra Götaland uppnås, har den här rapporten fokuserat på en rad frågor som tillsammans speglar de vanor och attityder som finns hos invånarna i regionen. Med utgångspunkt i 2016 års västsvenska SOM-undersökning har medborgarnas demokratisyn, förtroende för politiker, utvärdering av Västra Götalandsregionens prestationer samt åsikter om infrastruktur och sjukvård kartlagts på detaljerad nivå. Vidare har invånarnas arbetsliv, livsstil och självskattade hälsa analyserats. Resultaten visar på många likheter i regionen men också på stora olikheter, varav många är direkt kopplade till socioekonomiska faktorer, utbildning och ålder. I detta avslutande kapitel sammanfattas och relateras rapportens resultat till Vision Västra Götaland – det goda livet.
  •  
5.
  •  
6.
  • Andreasson, Maria, 1982, et al. (författare)
  • Recruitment using 'hot topics'. Consequences for efficiency and representativeness. LORE working paper 2013:2 : Recruitment using 'hot topics'. Consequences for efficiency and representativeness
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Cost-efficient and representative recruitment to online panels is a persistent challenge for commercial enterprises and academic research alike. In this study we examine how taking advantage of a “hot topic” that most people find involving and important affects recruitment rates and demographic and attitudinal representativeness. The hypothesis is that “hot topic” recruitment helps attract people that are normally not interested in social or political issues, and people with lower trust in politicians, therefore improving representativeness of those recruited. In this study, the case of the introduction of congestion charges around the city of Gothenburg is used as a local “hot topic”. We compare four surveys with a benchmark. Two random samples, and two opt-in samples. In each of these groups one survey used a topical inviation highlighting the issue of congestion charges, while the other used a general invitation to the survey. We find that using a “hot topic” in the recruitment phase doubles the response rate/recruitment rate, thereby making the topical approach twice as efficient and half as expensive as the general approach.No large differences were found concerning demographical representativeness between topical and general recruitment. Concerning political interest and trust, the hypothesis is partly confirmed: topical invitation attracts more respondents with low political interest, but no significant differencen is found conerning trust in politicians
  •  
7.
  • Christensen, Love, et al. (författare)
  • Field work, survey completion times and data quality in Citizen Panel 4 - 2012. LORE working paper 2013:1 : Field work, survey completion times and data quality in Citizen Panel 4 - 2012
  • 2013
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • This report examines the inflow over the period of field work of a web survey, the amount of time it takes a respondent to complete the survey (duration) and a few data quality indicators. The first part shows us a very large part of the total completed questionnaires are received during the very first day of field work, close to 50 percent. However, after a field work period extended to three weeks, twice as many completed surveys are received in total. It is also made clear that the time of day when most people tend to answer their questionnaires is between 8 am and 11 am. These hours account for almost 40 percent of all completed questionnaires. We also discover a high amount of variation when it comes to the time respondents spend filling out the web questionnaire. On average, this particular survey took 25 minutes to complete. When it comes to predictors of survey duration it is found that people who answer late at night or who are highly interested in politics spend more time on the survey than others. When it comes to data quality the respondents of the Citizen Panel 4 seem be straight-lining to a fairly high extent. As many as one out of four respondents had straight-lined at least one out of seven question batteries. We also confirm a curve-linear relationship between time spent on survey and data quality. Those filling out the questionnaire just slightly slower than the average respondent are those who are least likely to be straight-lining.
  •  
8.
  • Christensen, Love, et al. (författare)
  • Measuring issue ownership. LORE working paper 2014:1
  • 2014
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • I flera årtionden har frågeägarskap (eng. Issue Ownership) varit ett värdefullt koncept för att förklara och förutsäga partikonkurrens och partibeteende. Det har också kommit att spela en viktig roll i studier av väljarbeteende. Det finns emellertid inget vedertaget sätt att mäta frågarägarskap på, vilket gett upphov till en mängd olika mått. Denna inkonsekvens har en negativ påverkan på jämförbarheten mellan studier av frågeägarskap i tid och rum. I denna forskningsnot använder vi en experimentell design för att undersöka och jämföra fyra olika mått på frågeägarskap i en internetenkät: ett mått med sju skalsteg, ett med bra politik, ett med bra- och dålig politik och ett med bäst politik. Vår förväntan är att det finns en avvägning mellan kognitiv ansträngning och förklaringskraft när vi mäter frågeägarskap. Kognitiv ansträngning operationaliseras som tiden det tar för en respondent att besvara frågan i en internetenkät och förklaringskraft operationaliseras som förändringen i R2 som sker när respektive frågeägarskapsmått läggs till i en grundläggande regressionsmodell som modellerar sannolikheten att rösta på Socialdemokraterna, Miljöpartiet eller Moderaterna. Stick i stäv med våra antaganden kan vi inte urskilja en tydlig avvägning mellan förklaringskraft och svarstid. De olika måtten följer vår predicerade rangordning för svarstid, men följer inte våra förväntningar gällande förklaringskraft. I synnerhet måttet med sju skalsteg genererar oväntat låg förklaringskraft. När vi tar både svarstid och förklaringskraft i beaktande anser vi att måttet som efterfrågar både bra och dålig politik för respektive parti utgör en bra kombination av förklaringskraft och medelhög svarstid / kognitiv ansträngning.
  •  
9.
  • Esaiasson, Peter, 1957, et al. (författare)
  • Flyktingkrisen och medborgarnas förtroende för samhällets institutioner – en forskarrapport
  • 2016
  • Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
    • Rapporten handlar om hur samhällsförtroendet påverkades av flyktingkrisen hösten 2015. I ett inledande kapitel används psykologiska legitimitetsteorier för att förklara på vilket sätt som ett utbrett medborgerligt förtroende för de grundläggande institutionerna är viktigt för ett väl fungerande samhälle. Tre typer av grundläggande institutioner identifieras: input-institutioner (riksdag och regering), output-institutioner (myndigheter) och social, mellanmänsklig, tillit. Efter en redogörelse för händelseförloppet under hösten 2015 presenteras rapportens datamaterial som hämtats från opinionslaboratoriet LORE vid Göteborgs universitet. Datamaterialetbygger på webb-baserade paneler med (självrekryterade) urval av medborgare som tillfrågats om sina samhällsuppfattningar före, under och efter krisen. Analyserna visar att flyktingfrågan hade haft en polariserande inverkan på svenskarnas samhällsförtroende före krisen, men att själva krisen endast i liten utsträckning påverkade samhällsförtroendet.
  •  
10.
  •  
Skapa referenser, mejla, bekava och länka
  • Resultat 1-10 av 40

Kungliga biblioteket hanterar dina personuppgifter i enlighet med EU:s dataskyddsförordning (2018), GDPR. Läs mer om hur det funkar här.
Så här hanterar KB dina uppgifter vid användning av denna tjänst.

 
pil uppåt Stäng

Kopiera och spara länken för att återkomma till aktuell vy