| 1. |
- Larsson, Gerry, Professor, 1952-, et al.
(författare)
-
Enskilt tjänstgörande 1990-2015 : hur mår de idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska officerare som gjort insatser som enskilt tjänstgörande upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.Studiens teoretiska ramverk utgörs av en modell över vardagsstress, vilket urskiljer sig gentemot tidigare forskning där allvarliga reaktioner som Post Traumatic Stress Disorder (PTSD) ofta varit i främsta fokus.En enkät skickades till samtliga nu levande svenskar som varit enskilt tjänstgörande officerare under perioden 1990-2015 (N = 1198). Svar erhölls från 653 personer (54,5% svarsfrekvens).Resultatet visar att majoriteten av deltagarna upplever att de mår bra idag. Endast en mindre grupp rapporterar att de besväras av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Resultatet visar även att ju starkare kombinationen av vardagliga glädjeämnen och funktionell stresshantering är i förhållande till kombinationen av vardagliga oros- och irritationsmoment och dysfunktionell stresshantering, desto lägre är förekomsten av symptom och vice versa.Undersökningens främsta praktiska slutsats är att undersökningsdeltagarna i huvudsak mår bra idag. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.
|
|
| 2. |
- Larsson, Gerry, Professor, 1952-, et al.
(författare)
-
Internationell tjänst 2011-2015 : hur mår dessa kvinnor och män idag och vilken långsiktig effekt har vardagsstress?
- 2018
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Syftet med undersökningen var att kartlägga hur svenska kvinnor och män som gjort internationella insatser upplever sig må idag och särskilt beakta vardagsstressens betydelse.En enkät skickades hem till samtliga nu levande svenskar som genomfört en eller flera militära internationella insatser för Försvarsmaktens räkning under perioden 2011-2015(N = 4594), de personer som genomfört insatser som enskilt tjänstgörande (till exempel som observatörer) ingår ej i undersökningen eftersom de medverkat i en samtidig, separat studie. Svar erhölls från 199 kvinnor och 1614 män (40.5% svarsfrekvens, 46 personer avstod från att ange kön). Det dominerande svarsmönstret är att undersökningsdeltagarna upplever att de mår bra idag. Dock besväras cirka 15-25% ”ofta” eller ”mycket ofta” av fysiska, emotionella eller kognitiva stressreaktioner (symptom). Sex procent av kvinnorna (n = 11) redovisar en tydlig indikation på PTSD motsvarande siffra bland männen är tre procent (n = 50).Undersökningens främsta praktiska slutsatser är att flertalet undersökningsdeltagare i huvudsak mår bra idag. Samtidigt är antalet personer som uppvisar tydlig PTSD indikation inte är försumbart och detta behöver följas upp av Försvarsmakten. Studiens viktigaste teoretiska slutsats är att den prövade modellen ger ett betydelsefullt kunskapstillskott för förståelse av hur vardagshändelser och hanteringsstrategier samspelar med stressreaktioner och indikationer på PTSD.
|
|
| 3. |
|
|
| 4. |
- Nilsson, Sofia, 1975-, et al.
(författare)
-
Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer : En enkätstudie
- 2021
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- In general, Swedish veteran research shows that a majority of Swedish officers andsoldiers that have served abroad are doing relatively well, both psychologically andphysically. However, a recent study of Swedish veterans indicated a higher divorcerate (nearly double) and a less propensity to enter a new relationship after international military deployment. An initial qualitative interview study was conducted to gain a deeper understanding of the impact of international military deployment on couple well-being, which resulted in a theoretical model of proposed relationships. Since the developed theoretical model of influencing factors was based on a limited number of interviews, and thus cannot be regarded as generalizable, the aim of the present study was to test its relevance on a larger number of military veterans, more specifically to explore the relationships between the factors identified and a higher propensity to end a romantic relationship. In addition, the relationship identified between deployment and a lesser likelihood to enter a new relationship was investigated. A survey was filled out by 1962 veterans (33% response rate). Quantitative analyses were conducted to test the relationship between variables of interests and tocompare sub-groups. Overall, the results support the theoretical model that was developed, both as regards balance as a core variable to understand the impact of international military deployment on couple well-being, and the factors that have shown to affect the statistical relationship identified between deployment and a higher propensity to end a close relationship. The results show that deployment may cause systemic changes and challenges within families, however, they may also constitute an incentive for development, ultimately strengthening some relationships. Particularly, demands related to deployment appear to affect relationship quality after deployment, whilst the handling of relational tensions seems most meaningful during everyday life before the mission. The study also accounts for the importance of re-integration having returned home, as close relationships seem most vulnerable the first few years following deployment. Looking at the relationship between deployment and a lessened propensity to enter a new relationship, there appears to be two potential contributing factors. On the onehand, there seems to be an overrepresentation of individuals that because of deployment have sought professional help, and a majority of those individualsreported that they did not receive adequate support. Many reported experiencing alesser degree of positive work-related reintegration to everyday life after deployment and omitting from seeking social support and to plan/analyze to handle the hassles of everyday life after deployment. These reported difficulties may have contributed to the inability of these individuals to reassimilate back to their normal routines and to focus their energy on their relationships in their private lives. On the other hand, the results also indicate that individuals who deploy, also report having a high interest in adventure, to travel and to experience new things, which may also contribute to these individuals being less likely to commit to a close relationship. In the latter case, this may contribute to a higher propensity to not enter a new relationship by choice, which is appreciated, self-determined and a matter of priority. Practical implications are discussed.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Asp, Viktoria, 1982-, et al.
(författare)
-
Besten besegrad : Utvärdering av krishanteringen under skogsbränderna i Ljusdal 2018
- 2019
-
Rapport (populärvet., debatt m.m.)abstract
- Skogsbränderna i Ljusdal utgjorde det största brandområdet i Sverige under sommaren 2018. Omkring 200 personer evakuerades. Räddningstjänster från flera delar av Sverige medverkade och internationellt stöd kom från 10 länder. Räddningsinsatsen pågick i 27dagar och innefattade som mest 1300 personer. Efter nio dagar övertog Länsstyrelsen i Gävleborgs län ansvaret för kommunal räddningstjänst.Utvärderingen bedömer i vilken utsträckning Länsstyrelsen i Gävleborgs län har arbetat enligt författningarna och riktlinjerna som finns kopplat till dess ansvarsområde under och efter olyckor och kriser. Mycket i krishanteringen fungerade bra. Inom sju av nio områdenhar länsstyrelsen i hög eller i mycket hög utsträckning uppfyllt sitt ansvar. Inom tvåområden har länsstyrelsen i begränsad utsträckning uppfyllt sitt ansvar.Områden där länsstyrelsen i mycket hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvarTiB-funktion (initiera och samordna det inledande arbetet för att upptäcka,verifiera, larma och informera vid allvarliga kriser som berör länet)Omgående kunna upprätta en ledningsfunktionInom sitt geografiska områdesansvar verka för samordning av efterarbetetOmråden där länsstyrelsen i hög utsträckning har uppfyllt sitt ansvar• Samlad regional lägesbild (innan övertagandet)Fungera som sammanhållande funktion och verka för samordning och gemensam inriktning under krisenÖvertagande av kommunal räddningstjänstInformation till allmänhet och mediaOmråden där länsstyrelsen i begränsad utsträckning har uppfyllt sitt ansvarSamlad regional lägesbild (efter övertagandet)Intern informationssamordningI utvärderingen dras också slutsatser utifrån utmaningarna som länsstyrelsen mötte samtnågra slutsatser av vikt för krishanteringssystemet. Ett urval presenteras nedan.Inledningsvis hämmades länsstyrelsens arbete med regional lägesbild av att Ljusdalskommun hade svårt att formulera en lokal lägesbild. Genom flera proaktiva åtgärder lyckades dock länsstyrelsen skapa en lägesbild utifrån vilken insatserna kunde dimensioneras.Övertagandet av kommunal räddningstjänst har i all väsentlighet hanterats på ett bra sätt. Möjligen hade övertagandet kunnat ske något tidigare, men övertagandet har sannolikt underlättats av att avvakta och den operativa insatsen har kunnat fortgå ostörd avlänsstyrelsen. Förberedelserna för övertagande borde däremot ha involverat länsstyrelsensstab i betydligt högre utsträckning.Länsstyrelsen har efter övertagandet två roller att hantera: dels ansvaret förräddningsinsatsen, dels det geografiska områdesansvaret inom krisberedskapen. Det medför att det blir svåra avvägningar mellan räddningstjänst och krishantering. I både Gävleborg och i Västmanland 2014 har vissa inblandade kritiserat att hanteringen haft för stort brandfokus. Att räddningsinsatsen har brandfokus och leds av personer med stor erfarenhet av att leda stora räddningsinsatser är lämpligt, men att integrera länsstyrelsensstab med räddningsinsatsens innebär en risk att länsstyrelsens roll och ansvar i krisberedskapen faller undan.Det är en utmaning att organisera ledning av en stor insats. Länsstyrelsens organisation före övertagandet kom snabbt igång och utformades utifrån rådande planer och erfarenheter av övningar. Däremot har inte alltid länsledningen och länsstyrelsens stab arbetat helt integrerat. Stabsorganisationen efter övertagandet sattes upp ad hoc. Den stabsstruktur som väljs måste kompletteras med processer som är enhetliga och som övas regelbundet. Detta gäller både inom respektive funktion, men framförallt sådana processer som knyter samman flera funktioner som för att integrera strategiskt och operativt ledarskap, för att följa upp arbetet, för kommunikation och enhetliga budskap samt för planering på kort, medel och lång sikt.Frivilliga fick ersättning efter både sommarens bränder och skogsbranden i Västmanland 2014. Ersättningar till frivilliga riskerar att sätta standard och förväntningar till nästa kris. I framtiden kommer det antagligen bli nödvändigt att göra skillnad inom gruppen frivilliga mellan dem som medverkar med någon form av avtal, och därmed har rätt till ersättning, och de frivilliga som gör ideella insatser. De ekonomiska konsekvenserna av frivilliga riskerar annars att bli allt för långtgående. Hur frivilligfrågan hanteras har en nära koppling till de drabbade och allmänhetens förtroende för insatsen och krishanteringen.Rapporten består av tre delar: 1) en beskrivning av händelseförloppet utifrån särskilt relevanta teman, 2) en diskussion om vilka lärdomar som kan dras utifrån hanteringen och 3) en utvärdering av Länsstyrelsen i Gävleborgs läns arbete utifrån dess ansvar ochuppdrag.
|
|
