| 1. |
|
|
| 2. |
|
|
| 3. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
20 år med personval.
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Berg, Linda, 1973, et al.
(författare)
-
Supervalåret 2014. Demokratistatistik: Rapport 20
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Rapporten Supervalåret 2014 fokuserar på de svenska väljarnas röstnings¬bete¬ende. Syftet är att genomföra en första analys av varför de svenska väljarna valde att rösta så olika som de gjorde i Europa¬parlamentsvalet den 25 maj och riksdags¬valet den 14 september. På många sätt blev uttrycket supervalåret en passande beskrivning också för det svenska valåret 2014, med en ovanligt lång och intensiv kampanjperiod som stärkte det politiska intresset och engagemanget bland medborgarna. I rapporten undersöker vi några av de vanligaste förväntningarna från internationell forskning på val till olika nivåer. Vi börjar med frågan om valens placering i tid och kan visa att 2014 års Europaparlamentsval och riksdagsval inte utmärker sig på något särskilt sätt från andra ”par” av Europaparlamentsval och Riksdagsval som varit placerade annorlunda i tiden. Resultaten som visar skillnaderna i valrörelsernas karaktär, väljarnas kampanjexponering, valrörelseagenda, kandidatpopularitet, påminner starkt om resultaten från tidigare jämförelser av svenska Europaparlaments- och riksdagsval. I många avseenden verkar det alltså inte ha spelat någon roll för valutgången att dessa båda val råkade ha varit placerade så nära i tiden. Det blev ett högre valdeltagarna än någonsin tidigare för val till Europaparlamentet, men vare sig den starkare väljarmobiliseringen eller närheten i tid innebar att valresultatet blev mer likt ett nationellt val. Resultaten från valundersökningarna 2014 förstärker bilden av att väljarna röstar på olika partier i dessa två val och rapporten undersöker fem grupper av förklaringar till varför så är fallet – mobilisering, agenda, ideologi, partikompetens och kandidatkompetens. Av dessa är det framför allt agenda och kandidatkompetens som framstår som viktigast. Valen slutade på olika sätt därför att olika typer av sakfrågor stod högt på dag¬ord¬ning¬en i samband med de två valen, och därför att bedömningarna av parti¬ernas topp¬kandidater hade stor påverkan på röstningsbeteendet i Europa-parla¬ments¬valet. Skillnader i valdeltagande, väljarideologi och sakfråge¬kom¬petens spelade en betydligt mindre roll för valutgången. Det faktum att agenda och kandidater sticker ut som de två starkaste förklaringarna till skillnader i valresultat mellan de två valen är fullt rimliga i ljuset av Sverige som en flernivådemokrati. Väljarnas egna motiv till val av parti fokuserar i hög utsträckning på olika sakfrågor i Europaparlamentsval och riksdagsval – och det är dessutom sakfrågor som återspeglar den kompetensfördelning som finns mellan medlemstaterna och EU. På liknande sätt är det rimligt att kandidaterna får en starkare prägel på valutgången i Europaparlamentsval när endast 20 ledamöter ska utses, jämfört med 349 i riksdagen. Dessa 20 ska dessutom klara av att driva sina väljares intressen bland de totalt 751 ledamöterna i Europaparlamentet, vilket ökar betydelsen av den enskilde kandidatens lämplighet. Sammantaget pekar resultaten på att valutgången blev olika för att svenska väljare mer påtagligt identifierar att valen är av olika karaktär och handlar om olika saker, och anpassar sitt beteende därefter. Det är goda nyheter för flernivådemokratin, och det ger oss anledning att fördjupa och förfina vår förståelse om skillnader mellan Europaparlamentsval och nationella val.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Boije, Edvin, 1984, et al.
(författare)
-
Finding the Tie-Breakers: The formation of Consideration Set and Final Party Choice
- 2015
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Consideration set models of party choice (CSM) present an intriguing remedy to the many challenges of analyzing a highly individualized voting behavior in multi-party systems. The point of origin is that voters search for and utilize different kinds of political cues and information depending on the size and content of their consideration sets. A CSM approach allows us to isolate the impact of various factors at various stages in the decision process, i.e. the consideration set formation process and the final party choice. This paper introduces and discusses the main concepts of the CSM approach, identifies the fundamental challenges in measurement and estimation, and provides an empirical example using a specially designed seven-wave campaign panel covering the Swedish national election 2014.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
|
|
| 9. |
- Forsberg, Malin, 1966, et al.
(författare)
-
Väljarnas partier 1956-2010 : Andel röstande på partierna i olika grupper, 2011:1
- 2011
-
Rapport (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- I denna tabellrapport redovisas andelen röstande på partier i olika grupper under perioden 1956-2010. Data är hämtade från serien av svenska valundersökningar. Alla data är oviktade i förhållande till officiella valresultat. För fler detaljer kring kodning och kategoriseringar hänvisas till valundersökningarnas tekniska rapporter och kodböcker. All dokumentation är tillgänglig via Svensk Nationell Datatjänst (SND).
|
|
| 10. |
|
|
