| 1. |
- Bjereld, Ulf, 1957
(författare)
-
Prästen som köpslog med Djävulen
- 2006
-
Ingår i: Under strecket. Svenska Dagbladet 25 mars 2006.
-
Tidskriftsartikel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 2. |
- Bjereld, Ulf, 1957
(författare)
-
Svensk Nato-debatt på sparlåga
- 2005
-
Ingår i: Lyckan kommer, lyckan går. - Göteborg : SOM-institutet, Göteborgs universitet. - 9189673069 ; SOM:36
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 3. |
- Hinnfors, Jonas, 1956, et al.
(författare)
-
Undervisning och forskning hotas
- 2009
-
Ingår i: GU-journalen. ; :1/2009
-
Annan publikation (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)
|
|
| 4. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Försvaret och geopolitikens återkomst
- 2019
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Runnerstrand, Björn; Öhberg, Patrik och Annika Bergström (red), Storm och Stiltje. Götebors universitet: SOM-institutet. - 9789189673441
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Sverige har sedan några år lagt om försvarspolitiken radikalt utifrån en omvärdering av Rysslands intentioner och utveckling. Även globalt har konfliktperspektiv blivit mer framträdande, med försämrade relationer mellan USA och Kina som de mest avgörande. Geopolitikens återkomst paras med ett ökat fokus på det nationella och det territoriella. Dessa förändringar, inklusive återuppbyggnaden av totalförsvaret, påminner mer om situationen under det kalla kriget, jämfört med den period då Sverige hade ett uttalat fokus mot deltagande i relativt krigsliknande utlandsinsatser. Denna igenkänning kan tänkas forma befolkningens syn på och förtroende för för¬svaret. I detta kapitel undersöker vi förändringar i svensk Nato-opinion, förtroendet för försvaret och synen på försvarets uppgifter. Vi finner flera indikationer på ett stöd för nationellt och territoriellt försvar, samtidigt som vi ser ett något minskat stöd för internationella uppgifter.
|
|
| 5. |
|
|
| 6. |
- Berndtsson, Joakim, 1975, et al.
(författare)
-
Tillbaka till framtiden? Svenskarnas syn på försvaret, värnplikten och Nato
- 2017
-
Ingår i: Ulrika Andersson, Jonas Ohlsson, Henrik Ekengren Oscarsson och Maria Oskarson (red.) Larmar och gör sig till. Göteborgs universitet: SOM-institutet.. - Göteborg : SOM-institutet. ; , s. 597-610, s. 597-610
-
Bokkapitel (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Svensk försvarspolitik befinner sig i förändring. Ett drygt decennium av försvars-politisk inriktning mot militära uppdrag utanför Sveriges gränser har ersatts av ett lika tydligt fokus på återuppbyggnad av en nationell försvarsförmåga. I det här kapitlet diskuterar vi vad denna förändring betyder för försvarets legitimitet hos den svenska befolkningen, och på vilket sätt den hänger samman med förändringar i den svenska säkerhets- och försvarspolitiska opinionen. Resultaten visar att tre av fyra svenskar tycker det är viktigt att Sverige har ett starkt militärt försvar och viljan att minska försvarsutgifterna ligger på historiskt låg nivå. Stödet för att åter tillämpa värnplikt fortsätter att öka. Stödet för ett svenskt Nato-medlemskap har försvagats och förtroendet för försvaret har minskat något.
|
|
| 7. |
|
|
| 8. |
- Bjereld, Ulf, 1957, et al.
(författare)
-
Varför vetenskap? Om vikten av problem och teori i forskningsprocessen
- 2018
-
Bok (övrigt vetenskapligt/konstnärligt)abstract
- Vad kännetecknar den goda vetenskapen? Vad ska vi ha vetenskap och vetenskapligt tänkande till? Denna bok handlar om vetenskapens centrala principer. Författarna visar att grunden för vetenskapen och synen på dess uppgifter i allt väsentligt är gemensam för olika vetenskapsområden, som naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Forskningsprocessens olika element och funktioner diskuteras och författarna argumenterar för att forskningsproblemet, och hur man konstruerar det, är av avgörande betydelse för att hel heten skall fungera. Varför vetenskap? riktar sig till studenter inom alla discipliner på universitet och högskola, men kan även läsas av andra som intresserar sig för vetenskapligt arbete och vetenskapliga principer. Syftet är att lyfta fram det som högre utbildning, i motsats till andra utbildningsformer, kan bidra med: det vetenskapliga förhållningssättet. Författarna pläderar för den fria forskningen, för att etiska frågor hålls levande och för att vetenskapens villkor i samhället tillvaratas. Demokratins utveckling och fortlevnad kräver en vital diskussion kring vetenskapens roll i samhället.
|
|
| 9. |
|
|
| 10. |
- Ydén, Karl, 1965, et al.
(författare)
-
Hultqvistdoktrinens uppgång och fall? Svensk försvarsopinion i en osäker tid
- 2022
-
Ingår i: Andersson, Ulrika; Oscarsson, Henrik; Rönnerstrand, Björn & Nora Theorin (red) Du sköra nya värld. Göteborg: SOM-institutet, Göteborgs universitet.. - Göteborg : Göteborgs universitet: SOM-institutet. - 9789189673526 ; , s. 371-384
-
Bokkapitel (refereegranskat)abstract
- Sverige har sedan 2014 radikalt omvärderat Rysslands intentioner och utveckling. Det råder partipolitisk enighet om att det svenska försvaret behöver ökade resurser. Överlag visar resultaten från hösten 2021 på ett starkt opinionsstöd för den förda försvarspolitiken, ibland benämnd ”Hultqvistdoktrinen”, med fokus på försvar av Sverige, värnplikt, upprustning och ett nära samarbete med Nato utan medlemskap. Svenskarnas stöd för ett starkt militärt försvar är fortsatt starkt liksom viljan att bibehålla eller höja nivån på försvarsutgifterna. Svenskarnas förtroende för försvaret fortsätter en positiv långtidstrend, trots att en majoritet inte tror att försvaret skulle klara av att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp. En majoritet av svenskarna tror även att effekter av klimatförändringar ökar risken för konflikt mellan länder.
|
|
